Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Hittade denna gamla tråd och fann den intressant, eftersom jag tror att CoH skulle bli en alldeles utmärkt film. Villkoret vore förstås att man uteslöt Peter Jackson ur produktionen, det vore katastrofalt om han fick stoppa sina fingrar även i denna syltburk. Jag ryser bara vid tanken på Tolkiens allra vackraste berättelse utsatt för Jacksons okänsliga regi. För att inte tala om alla idiotiska intrigändringar som Walsh och Boyens skulle skriva in i berättelsen för att “utveckla karaktärerna”!

In med en seriös regissör istället, någon som klarar av att skapa dramatik utan att gå på med storsläggan hela tiden. Och anlita lyhörda manusförfattare med känsla för källmaterialet, det borde finnas gott om sådana att välja på med tanke på hur stor Tolkienkulturen är. Peter Jackson & Co kan få roa sig med King Kong 2 istället, det vore mer på deras nivå.

När det gäller upplägget på filmen, så tror jag man ska fokusera på huvudkaraktärerna och hålla nere storleken på kontexten så mycket som möjligt. Om man skulle börja redogöra för alla alvhärskare, midgårdska riken och slag med konstiga namn skulle det aldrig ta slut. Inte ens silmarillerna behöver nämnas mer än i förbigående, det är Hurins familjs öde som ska vara i centrum.

Jag tänker mig en film där action-sekvenserna inte tillåts ta över och där specialeffekterna inte överutnyttjas. Inga fåniga CGI-stunts a'la Legolas och Mûmakilen alltså. Däremot ska man inte spara på krutet när det verkligen är läge, t.ex. för att skildra Nirnaeths storslagenhet och tragik.

Personligen skulle jag också vilja se riktigt nyskapande monsterdesign, som när Giger skapade Alien och bildade skola för decennier framåt. Jag tycker drakar och demoner alltför ofta ser ungefär likadana ut i fantasy-filmerna, och det vore roligt med lite nya grepp. Man har ju t.ex. kommit på att dinosaurierna förmodligen var befjädrade, så varför inte låta Glaurung vara täckt av gyllene fjädrar!

Men det viktigaste med filmen är att skildra hoppet, sorgen och tragiken i Hurins barns öde. Det får inte drunkna i en massa effektsökeri för ADHD-generationen.

Oj, stora ord! Menar du verkligen det, eller förstärkte du lite för dramatisk effekt? Håller du alltså Children of Húrin före till och med Lord of the Rings?

Jag har pinsamt nog inte kommit mig för att införskaffa eller läsa den här boken än, men det är ju uppenbart att jag får ta tag i det där snart. (Innan nån hinner göra film av den... )

Jag har pinsamt nog inte heller läst boken än (har den både på svenska och engelska). Men berättelsen om Hurins barn i Silmarillion och SFM är nog det vackraste som jag läst av Tolkien. Däremot vill jag inte säga att den är BÄTTRE än LOTR. Hur som helst så tror jag att den behöver en helt annan filmisk behandling än vad Peter Jacksons gäng kan erbjuda. Jag tänker mig mer ett episkt drama i Kurosawa-stil än ett actionspäckat specialeffekt-fyrverkeri.

Jag måste nog hålla med om Pellegrino att the Children of Húrin nästan är en av Tolkiens vackraste berättelser, den är så otroligt tragisk och vacker i sin utökade version. Nej, den är verkligen vacker. Jag tycker visserligen att PJ har gjort ett helt okej jobb med LOTR men om man skulle göra Children of Húrin i LOTR-style skulle man nästan kunna strunta i att göra den alls. Children of Húrin behöver ett långsammare tempo som riktigt gottar ner sig i tragiken och skönheten. Men jag undrar om man inte måste minst göra två filmer i så fall om man ska hinna med alla bitar, annars kan det nog lätt bli en film där allting bara susar förbi i ett rasande tempo. Tyvärr så tror jag väl inte att en film kommer på tapeten på många år, Children of Húrin är väl kanske för inriktat mot nördar, man behöver väl rätt mycket bakgrundsinformation för att fatta allting... (och om publiken inte är stor nog... så är det väl inte så intressant längre att göra en sådan film?)

Håller med dig Elle, fast jag tror att man skulle kunna bryta ut kärnhandlingen i CoH utan att behöva tynga ner historien med massa bakgrundsfakta. Jämför t.ex. med en film som The Road (med Viggo i huvudrollen för övrigt ), som ju lämnar väldigt mycket åt tittarens fantasi. Peter Jackson däremot har ju en tendens att idiotförklara biobesökarna, som t.ex. när the Big Badass Sauron exploderar i prologen och Galadriel, ifall nu någon skulle ha missat vad som hände, förtydligar med "Sauron, the enemy of the free people of Middle Earth, was defeated!" För att inte tala om Legolas klassiska "A diversion!". Personligen är jag mycket mer förtjust i filmer som utmanar ens intellekt lite.

CoH skulle onekligen bli en "smalare" film än LOTR, men om man kollar på t.ex. Ang Lees Crouching Tiger, Hidden Dragon så blev ju det en succé trots sitt seriösa anslag. Det är något i den stilen jag tänker mig: en visuellt anslående film med bra personteckningar och genomtänkt intrig.

Jag tror att CoH är optimalt skapad för att tvätta bort den lite nedsättande tonen som grenen fantasy ofta blir ansatt av, en däven lukt av ( i brist på bättre ord) amatör författare som hoppas bli den nya Jk Rowling, och böcker fyllda av messias figurer , alver och annat krimskrams bara för att fylla ut. Jag måste i ärlighetens namn att frånsett tre bokserier plus några böcker ( alla plus böcker skrivna av Tolkien) föraktar jag fantasy , av de skäl jag nämnde ovanför. Men åter till CoH filmen. Jag kan mycket väl tänka mig den som en mer introspektiv film än den vanliga oftast väldigt ytliga sörja som de annars är.

Håller med dig, Treebeard. Fantasy är ofta en rätt tramsig genre och har i mitt tycke inte så mycket med Tolkiens produktion att göra. För mig är Tolkien en alldeles för sammansatt författare för att tvingas in i fantasy-facket. Han är på en och samma gång barnboksförfattare, diktare, epiker, romantiker, mytskapare, lingvist och bildkonstnär, vilket jag tror är förklaringen till att han attraherar läsare från så många olika åldersgrupper och samhällsskikt.

En berättelse som Children of Hurin tycker jag har mer gemensamt med t.ex. isländska släktsagor än modern fantasy. Men den är mer än så; en helt unik saga som hämtar inspiration från västvärldens olika myter och lägger till en Tolkiensk touch. Jag har läst mycket annan bra litteratur (en del till och med bättre), men jag tycker Tolkien har något speciellt. Därför vill jag att en filmatisering av CoH också ska bli speciell.

(Observera att jag alltså inte läst boken, håller just nu på med Silmarillion för femtielfte gången och tänkte ta itu med CoH när jag kommer till kapitlet om Turin. Mitt omdöme är baserat på det jag läst i Silmarillion och Unfinished Tales, men jag tror inte boken kommer att ändra min uppfattning.)

Boken lär knappast bli film, om Tolkien Estate får råda.

Nej det verkar inte vara aktuellt nu, men får man vara lite Morbid så är Chrstopher inte purung... man kan alltid vänta ut honom
så kanske pengar kan lösa rättighetsfrågan

Men egentligen, vad är det Tolkien Estate har emot det? Filmerna som har gjorts har ju inte varit annat än en inkörsport för många till Tolkiens verk så egentligen ser jag inte varför Tolkien Estate är så strikta med det (förutom att de kanske inte gillar hur filmerna har gjorts...)

Christopher förklarade sig en del i en intervju i somras.

Hm, jo... Jag läste den intervjuen samt lite kommentarer till och jag har väl fått lite mer förståelse för hur Christopher Tolkien känner som han gör (jag undrar om jag inte skulle känna samma san om jag var i hans sits till och med...) men jag tycker fortfarande att det är lite synd att hans åsikt är som den är. Dessutom tycker jag att det är rätt konstigt varför Christopher Tolkien inte vill sammarbeta med filmproducenterna mer, filmerna skulle antagligen ha blivit intressantare (mer information osv) och Christopher Tolkien skulle sannolikt blivit nöjdare.

Jag tror definitivt inte att filmerna skulle bli mer intressanta och mer djuplodande om HW fick bestämma . jag stödjer CT i denna fråga , en fråga som blir mer akut för varje ny kortlek , samlarpryl och annat krims -krams .

Det var ju för väl att Tolkien hann sälja filmrättigheterna innan CT tog över.