Det kan verka som att jag är inne i en gnällfas just nu, i och med att jag postar så många trådar som kretsar kring brister i Tolkiens verk, men det beror snarare på att jag just har läst om flera av böckerna och därmed har mycket text färskt i minnet.
Örnarna stör mig något. Bilden som ges av dem när Tolkien får beskriva själv är att de är obändiga och alliansfria. I "The Hobbit" hjälper de sällskapet dels för att Gandalf hjälpt till med sina läkarkunskaper tidigare, dels för att de ogillar orker. Sedan kommer de ändå till Femhäraslaget och avgör det. I Silmarillion kommer örnarna som gubben i lådan varenda gång det blir svårt för Tolkien att lösa en situation. Hur ska Fingon rädda Maedhros? Hur ska Fingolfins kropp räddas? Hur ska Beren och Lúthien undfly Morgoth? Jo, örnarna kommer. Dessutom är det de som håller Gondolin hemligt helt på egen hand.
I LotR blir Gandalf hjälpt av Gwaihir tre gånger. Dessutom kommer örnarna till slaget vid de svarta portarna. Det känns som väldigt mycket hjälp från ett otämjt fågelfolk.
Dessutom är örnarna väldigt mäktiga. De avgör Femhäraslaget, de håller jämna steg med drakarna i Vredens krig, Thorondor klöser ostraffad Morgoth i ansiktet, örnarna håller stånd mot nazgûlerna vid svarta portarna. Om de nu är både så mäktiga och så tjänstvilliga - varför används de inte mer? De två vanligaste argumenten mot brukar ju vara att örnarna inte ville eller inte kunde göra mer, men mot bakgrudn av det ovanstående är jag inte säker på att jag tycker att det håller.
Det är nästan så man får börja ta det här i beaktning:
http://www.youtube.com/watch?v=FoSJKQmloVg