Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Jo, jag håller med dig, Crumui. Det borde verkligen vara så.
Fast jag undrade om mina dikter liknar Eliots, men jag uttryckte mig nog lite otydligt.

Trevligt att någon håller med mig.


Jag tycker inte att de gör det, inte det minsta.


Tycker faktiskt inte att detta påminner så värst mycket om dina dikter, Ithilwen...

Som Jag sade tidigare så är en Eliotistisk(ett ord som Jag uppfunnit själv förövrigt) dikt en dikt som försöker förmedla något. Motsatsen är estetisk dikt. Sedan finns det ju mindre kategorier under dessa.

Ithilwen, din dikt skulle väl förmodligen klassas som tonårsångest. Den var helt ok. Jag föredrar dock rim.

Din dikt var ganska bra virre. Lite för mycket Ginsberg känns det som dock, och han är i onåd för närvarande. Jag tycker bättre om generationerna innan the Beat Generation, och främst Hart Crane.

"It sheds a shy solemnity,
This lamp in our poor room.
O grey and gold amenity, -
Silence and gentle gloom!

Wide from the world, a stolen hour
We claim, and none may know
How love blooms like a tardy flower
Here in the day's after-glow.

And even should the world break in
With jealous threat and guile,
The world, at last, must bow and win
Our pity and a smile."

Har du kommit fram till vilken dikt du tyckte var bra Fëanor?

Det var visst en dikt av dig. Fast Beledhels dikt om hästen var också ganska bra.



Du borde dock spola ordet alltså i sista strofen. Det passar inte riktigt in.

Man tackar!
Beledhels dikt är min favorit hittils.
Har du nåt förslag istället för "alltså"?

Då är väl det som låter bäst.

Smart...

efter genomgång av tråden har jag kommit fram till att jag tycker om virres dikter bäst. jag känner lite inför poesi som jag gör för teater. jag gillar inte när det är uppstyltat och överdådigt. däremot all respekt till Fëanor, som uppenbarligen är mycket påläst på området. och jag tror faktiskt att det var duchamps pissoar som fick mig att se ljuset någon gång för länge sedan...

nu ska vi se då...

---

jag bara undrade om du hade tänkt komma tillbaks någon gång
det är faktiskt inte jag som tjatar längre
det är du som undviker att svara
titta, du ser inte ens på mig när jag talar till dig

det här har pågått alldeles för länge nu
och dessutom måste jag äta lunch med din morsa
visste du förresten
att hon äter pizza med gaffel och kniv

du ska veta att jag börjat se mig om efter någon annan
din granne verkar trevlig, ja, din granne
han vinkade åt mig i förrgår
fast sköterskan sade att det bara var en nervryckning

----

Vilken sorglig dikt... Eller är jag bara ovanligt sentimental?

oj då! den var ju menad som ett skämt, mest. jag kanske ska hålla mig till att skriva noveller - det ligger något allvarsbetingat över diktskrivande som jag inte riktigt klarar av. i noveller kan man hitta balansen.

Äsch, det är väl mitt eget fel om jag tolkar en dikt som någonting sorgligt.

och inte alls något fel. jag tror stenhårt på att var och en kan tolka en bok, en sång, en dikt, ett konstverk etc, på sina egna grunder. jag vill gärna tro att det är hela meningen med de flesta konstformer. självklart har skaparen ett syfte med sitt verk, men det ställer jag i andra hand till tolkningen i betydelse. dock menade jag inte att göra någon ledsen, eller försöka få det att se ut som om jag var ledsen. jag tror det mest var en kommentar på poesi, och ett försök att vara rolig. ahem.

Tack för den kommentaren, Crumui!

Äter inte alla pizza med gaffel och kniv?