Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Du kan få låna ett rim jag skrev till min brorson någon gång förra decenniet:

Den här boken skall du läsa,
annars blir jag vred
och vrider om din näsa
så att den blir sned.

Den var ju rolig!

Jag får se ifall jag använder den men jag vill nog komma på något eget men tack vare förslagen så har man börjat tänka lite bätter, nu har jag kommit på två rim till mina klappar:

Min lilla lillasyster
var inte dyster
du är kanske inte unik
men snart kan du vara rik

och detta:

Bli inte väldigt rädd
ifall denna blir sedd
det är ju hans vapensätt
hoppas han gör rätt

Vad var det för bok?



Nu brukar vi iochförsig inte ha julklappsrim i Min familj. Plus att Jag är värdelös på slöjd och gjorde nästan ingenting under Mina tre år på högstadiet, så Jag hade aldrig någon användning för något dylikt rim.

Jag har heller aldrig använt det och jag är också usel på slöjd men det är en gammal klassiker. Fast om ni inte har rim är det ju inte så konstigt.

Tiden var ung i Valinors land
där alverna bodde vid havets strand.
De smyckade husen med ädlaste sten,
som grå diamanter med silverne sken.
De lyfte ur jorden rubin och granat,
de formade ivrigt safir och agat.

Rim till en uppsättning agatskivor man lämpligen kan ha som drickunderlägg. Undrar vad gåvans mottagare tycker om rimmet...

Det har jag glömt. Men det var i alla fall någon bok som jag själv läste och gillade i hans ålder (min brorson var typ 12 när det här begav sig), och som jag därför trodde att han också skulle uppskatta. Det kan möjligen ha varit En världsomsegling under havet av Jules Verne, men jag är osäker.

Jag vill bara säga att jag stal det här rimmet till en av mina julklappar. Hoppas att det gick bra... Den var ju så skön.

Det är klart det går bra. Jag är smickrad!

Beledhels rim var vackert, och Kamelens var roligt!
Själv rimmade jag såhär på ett paket innehållande en väggalmanacka med Zen-motiv:

Fastän denna visar tid
- ett evigt stressmoment
Så hoppas jag att du får frid
Av det som Östern sänt

Ett elände att mottagaren inte heter Sofie - då kunde jag ha rimmat på österländsk filosofi istället.

"To a despondent dandy
with tastes refined:
a bottle of *****
to unburden your mind."

Så rimmade Jag på en present Jag köpt åt Mig själv.

Jag antar att det som döljer sig under stjärnorna är shandy, denna ack så kultiverade engelska dryck?

Nyskapande idé för övrigt att skriva julrim till sig själv! Men jag antar att så länge presenten öppnas i sällskap fyller det ändå sitt syfte.


Riktigt fint skaldat, Crumui och Beledhel!

Ho ho ho!

Jag brukar ofta ge Mig själv julklappar. Som alla andra så tycker Jag om att få saker, men Jag är inte särskilt förtjust i överraskningar.

Noterar att du ändrat din vers. Jag gillade "prospective" bättre! Mer hoppfullt och inte så dystert...

Jag gillar överraskningar - i teorin. Men vad gäller julklappar fungerar det sällan i praktiken. Hur skall man kunna veta vad någon önskar sig? Oddsen är låga att det blir något de egentligen inte vill ha, och så får de sitta där och hålla god min och försöka se överlyckliga ut ändå. Därför körde vi alltid med önskelistor, på den tiden vi fortfarande hade julklappar. Mindre överraskningsmoment, men mer nöjda mottagare. Men de roligaste presenterna att ge var ändå de få gånger man lyckades hitta något som inte stod med på listan, men som man var bergsäker på att mottagaren ändå ville ha.

Brukar du alltid dikta och rimma på engelska? Du gör det väldigt bra, med en imponerande engelsk vokabulär, men jag undrar ändå om du inte förlorar lite i känsla på att inte använda modersmålet; både hos dig själv när du skriver och hos den (förmodat lika svenske) mottagaren när denne läser. Det är i alla fall min egen erfarenhet. Fast det är kanske en åldersgrej också. Jag var mycket mer inne på engelska när jag var lite yngre, jag har börjat vurma mer för det svenska med åren.

En gång skrev jag faktiskt själv ett julrim på engelska. Men det var mer av praktiska skäl, för att jag hade svårt att hitta ett svenskt rim på namnet John Prine. Det vägde mellan att skriva på engelska eller att smyga in det tyska ordet Schwein. (Jag gav bort en julskiva med sagde Prine till min bror, och passade förstås på att pika honom för hans musiksmak i sedvanlig ordning. Jag är själv ingen större vän av denne artist, nämligen.)

The Lord looked down from His high abode
On the sleeping earth below.
He saw the christmas lights that glowed
And reflected in the snow.
He said to Himself - I am well at ease,
The world is doing fine,
But still one question 'sturbs my peace:
Why the heck did I make John Prine?

Förvisso. Men despondent går bättre ihop med unburden i sista raden. Plus att Jag gillar allitterationer. Nåja. Vi får se. Jag har ännu inte skrivit dit rimmet på julklappen. Jag slog precis in den.



För det mesta. När det gällde just det här rimmet så valde Jag engelska för rimmet dandy-*****. Jag rimmade på svenska på den andra julklappen Jag köpte åt Mig själv. "En utsökt present till en sann dekadent" på Jean Lorrains Monsieur de Phocas, som, tillsammans med À Rebours av Joris Karl Huysmans, är det främsta verket inom den franska dekadentrörelsen som för tillfället utgär Mitt och Mina vänners litterära huvudintresse. Jag hade skickat efter Á Rebours också, men den har inte kommit än. Den har förresten kommit ut i nyöversättning på svenska alldeles nyligen. Eller så kanske det bara var nytryck.



Det är mycket möjligt. Jag har faktiskt själv börjat fatta tycke för det svenska språket på senare tid och Jag har önskat Mig både SAOL och en synonymordbok i julklapp för att kunna expandera Mitt vokabulär och bli extraordinarie elokvent.


Mycket bra julrim förresten. Ho ho ho!