Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Finns det intresse där ute för ett litet hörn av Arda, där man kan dela sina favoritdikter med andra och kanske bli inspirerad att skriva egna?

Själv älskar jag poesi och är för tillfället inne i en period där inspirationen på diktfronten bara flödar genom fingrarna... Intresse, någon?

Kan inte låta bli att kasta ur mig denna vårdikt: (Hoppas ni gillar den)

Farmor gick ut till sträcket,
med sitt vackraste ben.
Lättnaden la sig stilla vid bäcken.
En stubbe så grann, men lite ful,
men björken var också fin.

Och björken la sig på stubben,
stubben gned mot bäcken,
bäcken gnistrade mot alla de andra,
men benet var kvar så helt.

En så'n dag, så'n dag...

Idén är skön. Börja här i forumet så länge, gärna med något mer Tolkien-inspirerat än mitt verk...

Det var en väldigt "vårig" och fin dikt Micke! Har du skrivit den själv?
Hm, vågar jag mig kanske på en (till vis del) Tolkien-inspirerad dikt á la myself...? Skratta inte, bara:

Över haven sveper en vind
Den sjunger om höstlövens färger
Morgonen ses svept i dimma
Och regnet döljer stränderna…

Över haven sveper en vind
Den viskar om regndroppars fall
Vita måsar bryter tystnaden
De kallar mig från horisontens rand…

Över haven sveper en vind
Den förtäljer om brinnande stjärnor
Skepp med silverne segel svävar
Över månen som nyss förbleknat…

Över haven sveper en vind
Den talar ett språk jag ej kan förstå
Vad spörjer du alltså, o vind från norr?
Salta havsstänk träffar min kind…

Mysiga dikter båda två. Kan man ha med dikter som man inte skrivit själv också? Man har ju några favoriter på lager.


Off: Insåg just att jag passerat tvåtusengränsen utan att lägga märke till det.

Visst, jag hade i alla fall tänkt mig att både självskrivna och andras dikter skulle få plats här.

Här är en av mina favoriter. Jag tror att många har sett den förut, men...

Freedom, I think
Is a very strong drink
For all those who drink it die

Vem som än skrev den borde få medalj!

En del av en Frödingdikt:

Jag köpte min kärlek för pengar
för mig fanns ej annat att få
Sjung vackert på skorrande strängar
sjung vackert om kärlek ändå

Den är så fin...

skyll er själva... jag skriver mycket, och har mycket liggande på diverse forum så...

först börjar jag med två som skrevs senaste omläsningen...

Til Imladris

--------------------------------------------------------------------------------

från våra hem
vi gå vägen
framåt framåt

bort från tryghet
ut på äventyr
iväg iväg

möta alver och
höra de sjunga
om sin härskarina

de är på väg
bort bort
i från här

de vandrar emot
havet och hamnarna
där väntar skepen

som ska föra dem
bort över havet
fram till Valinor

Landet i väst
men vi söker
oss mot öst

mot Imladris
vandrar vi
till äventyret

hästar i mörker
ett möte i Bri
Utbygdsjägaren vem?

De är här
mörka varelserna
var är Gandalf?
--------------------------------------------------------------------------------

Till strid

--------------------------------------------------------------------------------

upp upp
vakna upp
söner av Rohirrim

till häst
till strid
rid ut
söner av Rohirrim

Ut från Èdoras
iväg från
Meduseld

framåt för kungen
framåt för Théoden
kung av Rohirrim

Till strid
emot ondskan
samlas nu
Eorls ättlingar

Rohirrim rid ut
nu ska slaget
snart stå

--------------------------------------------------------------------------------
så kan vi ta med en icke tolkien dikt också.

Sorgens begravning

--------------------------------------------------------------------------------

dansar på
sorgens
grav

glad glad
springande omkring
skrattande

äntligen känns
glädjen större
en sorgen

att fina förstålsen
när man inte söker
förvånande

men bättre en
att hita något
man tror man
söker

en natt
en dröm
en verklighet

äntligen bortanför
mörkret stampar
jag sönder det

jag begraver de
djupt djupt ned
hopas de aldrig
kommer upp igen

allt vad jag
sökte i kräftgång
jag gav upp

hoppade fram igår
oväntat men
glädjande nog

är världen rund
är världen ond

marijoteten av världen
idioterna förstår
så mångas önskningar

men egentligen finns
de andra
icke idioter
som vi

vist är världen
dum men inte
så dum
man kan tro

jag ska dansa
runt i glädje
och krossa mörkret
med min nya
inre styrka
--------------------------------------------------------------------------------

så vad tycker ni?

Du har ett starkt, kort språk. Klangfullt på något sätt. Ska läsa om dem igen men jag tror jag gillar det.

Absolut!

Dikthörnan är i full gång verkar det som!? Kul!

Virre,

jag håller med Älva - starkt och klangfullt. De skulle nog passa särskilt bra att läsas högt. Speciellt den sista dikten tyckte jag var väldigt fin.

alla verkar tycka mina dikter passar för högläsning. man kanske ska ge sig på poetry slam då....

en annan, lite fantasyig dikt. :


älvan flyger
--------------------------------------------------------------------------------
natt i sommar
sommarnatt i
skogen

älvan flyger
över korpen som
gömmer sig under
tallen

och allt är som
förut men ändå
som något annat

och vi drömmer oss
vidare till nästa
ålder och bok

och älvan flyger vidare
och framåt i tiden
och hedendom blir till
kristendom

och älvan blir äldre
men ändå inte äldre
för medan många säger
de slutat tro så
tror de ändå

men så kommer det
en och säger
jas och mera militär

och plöstligt är älvan
bortjagad från sitt hem
och inget är som förut
och ingen minns när allt
var renare och

vackrare kan inget vara
(eller en är det, men det
är som humlor som flyger)
än skogen och fälten
och sjöarna och allt
som är natur

Så sant, Virre, så sant. Den var fin, den också.
Här är en dikt från vilken jag lärde mig att aldrig försöka skriva på rim. Inspirerad av hur alverna lämnar världen, och min önskan att följa dom...


Jag längtar till Landet Som Icke Är
Men aldrig har jag det funnit
Dagar har gått och nätter passerat
År har i glömska försvunnit
Jag längtar till Landet Som Icke Är
Åh, vart kan det väl finnas?
En gång jag drömde, att jag vägen dit fann
Om jag bara kunde minnas…

Snyggt rim Crumui! Tummen upp!