som jag säkert nämnt ett otal gånger är min mamma väldigt fantasy-intresserad. hon läser betydligt mycket mer än mig... när säters bibliotek beställde hem kopior av härskarringen-sviten lånade morfar dem, men de vart liggandes på köksbordet. mamma slukade dem istället
pappa upptäckte nog tolkien genom led zeppelin, och läste böckerna i tonåren. mamma är mer tolkientaliban än jag och har svårt för filmerna, medan pappa inte kommer ihåg böckerna tillräckligt för att hålla ständigt kommentatorspår... jag och mamma bedriver tillsammans en slags kampanj i familjen där vi ger bort bra litteratur. min 14-åriga kusin fick
the lord of the rings av mig i julklapp, och även om språket inte är helt lätt för henne så gladdes jag åt nyheten att alla hennes klasskompisar tycker att hon är cool som läser den på engelska
jag har haft turen att gå en kurs på mitt universitet där
the fellowship of the ring ingick i kursplanen (plus de andra två om man hade tid - vi läste en roman i veckan, men sedan läser man ju andra ämnen samtidigt), och jag var helt överlägsen i den diskussionsgruppen. den föreläsaren gillade även hon tolkien, men mer på en språklig nivå.
kompisarna är det si och så med. jag känner ingen som är lika biten som jag. mina tre närmaste vänner har alla läst böckerna, och de har förståelse för mig, och tur är väl det...