Jag har fört den här diskussionen annorstädes och blivit lite av djävulens advokat haha
men det är vettigt av PJ att implementera fler alvkaraktärer, i Mörkmården ivf då slaget mellan de 5 arméerna kommer - med all säkerhet - ta upp en ansenlig del av film nummer 2.
En god filmregssör kan inte förvänta sig att publiken ska sympatisera med alverna av ren slentrian, som bäst blir det en svag emotionell upplevelse i så fall. Och tror inte flmbolag eller filmteam önskar något sådant. Mediet och publiken behöver knyta karaktärer att sympatisera med till sig.
Utöver Thandruil eller alkoliserade fångvaktare, vad har vi att gå på i Bilbo?
Därtill måste vi komma ihåg att många aldrig läst boken och inte kan associera till folken på samma vis som vi kan, de behöver en eller flera inkörsport under filmens gång. Det kommer antagligen bli motsvarande hantering av Dals folk, av samma vettiga orsak.
Vad gällde min fundering om ATT eller INTE ATT vara trogen the Hobbit är att hur alverna porträtteras i the Hobbit mycket olikt hur de är i SoR, Silmarillion eller andra skrifter. Ivf hos Elrond framställs de som ett gäng barnsliga, lallande hippies.
Nu råkar jag gilla hipies och gilla alver men kombinationen är mer anpassad till en barnbok och stämmer inte alls med min generella uppfattning om dem.
Och är PJ helt i linje med boken kommer den publiken som inte är bekanta närmare med vad Bilbo faktiskt är falla av stolarna i ren förvåning och nog orsaka viss irritation rent ut. Vi kan förvänta oss att bilden av Första Alliansens alver, Elrond, Arwen och allra minst Legolas har satt sina spår
Filmskapande är trots allt ingen välgörenhet