Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Fylke!?

De som läst något av vad jag tidigare skrivit vet nog hur hopplöst det är för mig att få någon behållning av en svensk text i vilken hobbitarnas land ständigt kallas Norgelän (eller en synonym). Andra störs uppenbarligen inte alls av att läsa t.ex. om hur Bilbo och Frodo älskade sitt Norgelän, hur Gandalf i Norgelän mest var känd för sina fyrverkerier, hur det talades i Hobbinge och i hela Norgelän om Bilbos försvinnande osv. osv. Men jag gör det. (Många klisterlappar blir det. )

Givetvis har jag därför ägnat mycken tid och möda i grubbel över varför Erik Andersson gjorde som han gjorde. Jag hoppas och tror att frågan är av åtminstone något intresse även för andra, också för dem som är obesvärade eller t.o.m. glada över EAs hantering av namnet the Shire.

Jag kan se följande tänkbara förklaringar (eller har jag missat någon?):

1. Andersson tyckte ärligt och uppriktigt att Fylke (= Norgelän) var vad som på svenska allra bäst skulle motsvara Tolkiens the Shire.
   Jag hade dock haft extremt svårt att tro på detta, även om det inte hade varit för att Andersson genom att skriva namnet i obestämd form (Fylke, inte Fylket) nästan tycks vilja göra en poäng av hur fullständigt han struntar i Tolkien. (Det heter ju "the Shire".)
   
2. Norstedts förlag beordrade Andersson att strunta i Tolkien och hålla sig till Ohlmarks i just detta fall. (Skrev in det avtalet t.ex.) Motivet skulle vara kommersiellt/populistiskt. (Gubben Tolkien är ju ändå död medan svenska ohlmarxister är i högsta grad levande.) Jag har hört ordet "inarbetat" användas i sammanhanget - dvs. som om Fylke snarare vore ett svenskt varumärke än en översättning av ett namn i en engelsk berättelse.
   
3. Andersson själv lät på alldeles eget initiativ populism väga tyngre än respekt mot författarens text. Varför då i så fall? Uppfattar han Tolkien-vänner som så rabiat fanatiska, och majoriteten av dem i Sverige som ohlmarxister, att det kunde riskera liv och hälsa att reta upp dem med allt för många "ändringar" av det Ohlmarkska "originalet"?
   
4. Andersson kopierade helt enkelt bara Ohlmarks utan att bry sig vidare om saken. Det var det bekvämaste och, som visst någon på förlaget har uttryckt sig om boken: "Äsch, det är ju inte precis Bibeln det handlar om". Eftersom Andersson inte egentligen har något personligt intresse av Tolkien, utöver detta uppdrag, så är det strängt taget inte rimligt att förvänta sig att han gör en större ansträngning än att översättningen överlag står sig väl vid jämförelse med såväl företrädarens (Ohlmarks) som de flesta andra fantasy-översättningar (Harry Potter etc.).
   Dock, även om denna förklaring möjligen ter sig som den troligaste (?), tycker jag det verkar märkligt att ett så oerhört centralt namn som the Shire givits sådan fruktansvärt nonchalant behandling.

Att Ohlmarks en gång i tiden gjorde samma sak känns liksom lättare att förklara (och inte bara med de vanliga hänvisningarna till Ohlmarks slarv, självsvåldighet och dåliga engelska; han verkade ju också i en annan tid). Men att EA, med facit i hand och vidöppna ögon, har gjort detta igen, det kämpar jag fortfarande med att försöka begripa.

Jag är helt övertygad om att det handlar om alternativ 1. Jag kan fortfarande utan problem leva med namnet Fylke (till skillnad från dig, Mårten). Men vi behöver inte gå in på den diskussionen igen, vi tycker helt enkelt olika.

Jag har träffat Erik Andersson vid ett tillfälle, och då diskuterade vi just detta namn. Kommer inte ihåg exakt allt som sades, men jag vet att han tagit del av dina synpunkter, Mårten. Erik föredrog för övrigt Häradet av de alternativ som framlades då (om det nu inte är att strö salt i dina sår), och hade antagligen använt det om inte Ohlmarks kommit på Fylke. Erik tyckte helt enkelt att det var för bra för att slopa (likadant med Vidstige).

Du behöver inte hålla med, Mårten, det vet jag att du inte gör. Men många är likväl böjda att hålla med Andersson...[/i]

Det stod lite i Östgöta Correspondenten om det här:

Danne, tack för denna förbluffande insidesinformation - även om den naturligtvis, precis som du antar, innebär högvis av salt i såren. Erik Andersson hade alltså en väl fungerande svensk översättning - Häradet (ja, det är också min favorit) - och ändå blev det av någon, fortfarande oklar, anledning istället Ohlmarks Fylke/Norgelän. Detta bör naturligtvis eliminera åtminstone alternativ 4.

Däremot innebär det ju absolut inget stöd för just alternativet 1. För om nu ordet fylke (= norgelän) verkligen var så oerhört lyckat att använda som närmaste svenska motsvarighet till det engelska shire, då återstår ju att förklara hur den bestämda formen (the) i originalet kunde försvinna, eller hur?

Just i "slarvet" med den bestämda formen kan jag personligen faktiskt, då jag tänker efter, se en viss pervers logik. Ska man alls förkasta Tolkien till förmån för Ohlmarks, gör man det nog hellre fullt ut. Att "Fylke" har vunnit sådan acceptans bland ohlmarxister, som det gjort, beror ju alldeles säkert på att de flesta uppfattat ordet som ett rent fantasinamn och inte ett ord som betyder något. Halvmesyren "Fylket", i bestämd form, hade säkert i högre grad riskerat den illusionen, genom att uppmuntra till för EA(/Norstedts?) och ohlmarxisterna obehagliga frågor om vad ordet "fylke/fylket" egentligen betyder.


Nja, en diskussion om varför du men inte jag accepterar Fylke vore väl förvisso knappast vare sig särskilt intressant eller fruktbar. Vi är ju alla olika. Men varför skulle vi inte diskutera sakskäl och principer bakom översättningen? Och vad menar du förresten med "igen"? Jag tror inte att jag någonsin tidigare har sett dig egentligen argumentera för Fylke som översättning. (Jag tror bara jag sett dig nämna just att du blivit känslomässigt fäst vid namnet, och att det känns invant.) Fast kanske minns jag fel?


Men detta är väl ändå lite av slag under bältet? Du vet ju minst lika bra som jag (om inte bättre) att många gillar "Fylke" bara av precis samma anledning som många gillar "hober": Det var så Ohlmarks skrev!

Jag skulle nog vilja hävda att även grammatiskt obestämd form i svenska är ett slags bestämd form när det handlar om egennamn, t ex ortnamn. Obestämd form innebär ju just ... obestämd, och ett namn signalerar ju tvärtom redan i sig att det inte är något obestämt, utan något alldeles bestämt.

Detta gäller såvitt jag vet alla språk, men konventionerna varierar språken emellan. På svenska kan motsvarande namn som bekant vara antingen bestämda (Klippan, Klarälven, Storsjön, Älvsbyn) eller obestämda (Stockholm, Ume älv, Älvsjö, Ekeby). På de språk som uttrycker bestämd form med hjälp av en separat artikel kan man dessutom ofta använda samma namn i både bestämd och obestämd form (Pierre/Le Pierre, Italia/l'Italia).

När vi översätter utländska namn med bestämd artikel brukar vi i allmänhet stryka artikeln (Der Schweiz blir inte "Schweizet", Le Monaco blir inte "Monacot", osv). Det finns i och för sig exempel på motsatsen ("på Seinens strand" står det i någon vers om La Seine, och The Thames heter ju faktiskt Themsen på svenska), men det finns absolut ingen generell regel att man behåller den bestämda formen när man översätter namn till svenska. Eller skulle du översätta "Vive la France" med "Leve Frankriket"?

Eftersom du nu tycks använda "Norgelän" för att få det att låta löjligare än vad det är, skulle jag bara vilja inflika att "Norgelänet" knappast låter som ett bättre namn.

Däremot tycker jag nog att Fylke fungerar utmärkt som namn, och dessutom motsvarar Tolkiens originalnamn ganska bra.

Så här står det i Svensk etymologisk ordbok
http://www.lysator.liu.se/runeberg/svetym/0252.html


fylke, hist.-litterärt lån (slutet av
1700-t.) från isl. fylki n., häravdelning,
landskap i det forna Norge - ägs.
ge-fylce, skara; avledn. på -/a- av folk;
jfr fsv. folkland, mindre landskap i
Uppl., ävensom föreg.

Här nämns Norge, men även Island och "Uppl." som jag uppfattar som Uppland i Sverige. Ordet fylke inleds med att förklaras som ett lån från isländskan (underförstått till svenskan) varför det är ett svenskt ord.

Nja, vad de säger är väl att ordet är jämförbart med det som i Uppland heter folkland.

För övrigt ger mig tanken att fylke härleds från folk alltid en skönhetsupplevelse, en språkets tjusning. Vet inte vad det är för fel på mig...

Trådstafett!
Missade det där med folkland. Stycket hänsyftar iallafall på ett svenskt ord.

Lindir, du har säkert rätt i det principiella resonemanget om att namn nog alltid egentligen är att betrakta som bestämda, även då de grammatiskt står i obestämd form. (Jag tycker mig känna igen resonemanget och det låter hur som helst övertygande.) Och du har synnerligen övertygande visat att generellt, vid översättning av ett godtyckligt ortnamn ur ett godtyckligt språk, så finns ingen regel om att bevara grammatiskt bestämd form.

Ändå håller jag fast vid att Erik Anderssons bortslarvande av den bestämda formen hos just "the Shire" är milt sagt häpnadsväckande (och mycket svårt att få att gå ihop med alternativ 1 ovan).

1. Det vi talar om här är inget godtyckligt ortnamn ur ett godtyckligt språk utan om engelska namn på länder! Och de har aldrig bestämd artikel - med undantag bara för konstruktioner som the Netherlands, the United Arab Emirates, the United States of America, the United Kingdom (vilka så långt tillämpligt översättes i bestämd form också på svenska).
   Den bestämda formen hos the Shire framstår alltså som en påfallande anomali i den engelska originaltexten, och bör självfallet, av den som tar översättning på allvar, bevaras som sådan i en svensk text. (Den framhäver att det handlar om en sorts förvaltningsområden, av vilka "the Shire" nu är det enda.)
   
2. Vidare:
   Tolkien (i Lord of the Rings, bok II, kapitel 2: The Council of Elrond, Gandalfs berättelse) skrev:
   ' "The enemy must have some great need or purpose," said Radagast; "but what it is that makes him look to these distant and desolate parts, I cannot guess."
   ' "What do you mean? " said I.
   ' "I have been told that wherever they go the Riders ask for news of a land called Shire."
   ' "The Shire," I said; but my heart sank. ...
   
   Detta skriver Ohlmarks fullständigt om på ett sätt som man möjligen kan kalla "fiffigt",
   
   Ohlmarks skrev:
   'Det har sagts mig, att ryttarna överallt inhämtar upplysningar om något de kallar 'ett fylke'.'
   'Landet heter Fylke, rättade jag, men mitt mod sjönk. ...
   
   men som innebär att han vänder upp och ned på begreppen och låter Radagast vara den som uppfattat Shire som beteckning snarare än namn, istället för tvärtom som i originalet. (Måste erkänna att jag inte orkat skaffa EAs text ännu men jag gissar att EA kopierat även detta från ÅO.)

________________________________________


Gör det? Själva innebörden av ordet fylke är ju just (sedan 1919) motsvarigheten till län i Norge och ingenting annat, eller hur? Och det har aldrig någonsin i historien existerat några fylken (i betydelsen förvaltningsområde) utanför Norge. (I alla fall inga som jag har hört talas om, har du?) Fylken som förvaltningsområden är ett så unikt norskt fenomen som någonting alls kan bli. Sedan 1919, då de ersatte den tidigare danska beteckningen amt, har jag uppfattat att beteckningen fylke är nästan lite av en norsk nationalsymbol.

Då jag nu säger "Norgelän" är det mera transparent än "Fylke", visst (det är förstås därför jag gör det ), men däremot i mina öron egentligen inte löjligare - åtminstone inte mer än marginellt.


Nej, Norgelänet (eller Fylket) tycker jag nog egentligen inte låter som ett bättre namn än Norgelän(/Fylke), men det var väl också i stort sett min poäng - eller i alla fall en del av den.
(Själv hade jag ju önskat se Häradet.)


Skulle du vilja utveckla detta? Även om vi bortser från den obestämda formen?

Han ger skämtet den slutliga finishen:

Det låter som att följande kan bli känt som en "Anderssondefekt"* på motsvarande sätt som Ohlmarks miss med hon och han när Merry/Eowyn utdelade sitt berömda hugg.



*Andersondefekt förekommer som en term för oordning inom kristallgitter.

Är det inte snarare en "Anderssonironi"? Påhejad av faktagranskarna har han ju åstadkommit en liknande "ironisk" effekt genom att få in benämningen "sagan om ringen" i själva berättelsen. Finns det fler exempel?

Nej, men jag sade att jag kan leva med det, och det är kanske inte riktigt samma sak. Ska ge mig in i debatten igen, endera dagen...

Jag protesterar mot denna nedsättande titel på fylken! Det är sant att det låter smått löjligt med denna benämning- norgelän- aldrig hört på maken.
Du kanske skulle ta ett djupt andetag, det finns ju faktiskt fler styggelser som t.ex. Kofferdi-Secker. Ett Holländskt ord Holländskt! Nu kommer man bara tänka på dem som Holländsktord-Secker eller vaddå?

Det känns en smula överdrivet faktiskt. Men jag hoppas du inte tar illa upp för du kommer alltid med bra och genomtänkta argument men detta upplevdes konstigt och lätt upprörande.

P.S. Minns inte om det var direkt Holländskt men jämförelsen funkar ändå. D.S.

Det är inte just det holländska i ordet som stör mig (originalet är ju franskifierat) utan det faktum att det inte betyder något som har med Säck att göra, även om man associerar till koffert.