Drots och
drott jämte
drottning är helt klart etymologiskt besläktade.
Drottning är avlett av drott (eller rättare sagt av dess fornnordiska former, se nedan). Etymologiska ordböcker av
Elof Hellquist såväl som Wessén jämför med bildningen
kärring (
kærling) till
karl.
Drott (herre, furste, kung) hette på fornsvenska
drotin och på (forn)isländska
dróttinn. Ej att förväxla med drottning som även finns på isländska (
dróttning = kvinnlig härskarinna, furstinna, kungs maka eller regent). Att den manliga slutstavelsen i senare svenska fallit bort beror enl. etymologerna på att den (felaktigt) uppfattats som bestämd artikel (drott
en).
I själva verket tillkom nog slutstavelsen (
-in eller
-en), i den manliga formen, då ordet bildades av ett germanskt ord med betydelsen (krigar)skara (
drótt i sin isländska form). Dvs. på isländska är
dróttinn en manlig herre/furste/kung (någon som har en "drótt") och
drótt är hans följe/folk/hushåll. (Se t.ex.
Zoëga's A Concise Dictionary of Old Icelandic.) Och motsvarande går att hitta även som t.ex. fornengelska
dryhten & dryht, fornhögtyska
truhtin & truht, m.fl. gamla germanska former.
Drots hette på fornsvenska
drotseti och räknas som lånat från (eller åtminstone starkt påverkat av) medellågtyskan. Dess grundbetydelse anges i SAOB till
den som sitter (eller är satt) över konungens följe (hovfolk eller hird). (Att slutet fallit bort i nyare svenska är nog förresten en parallell utveckling till vad som hänt med
drott; dvs. ordet uppfattades ha en bestämd neutrum-ändelse, drots
et, vilket i så fall var en dubbel missuppfattning då ordet ursprungligen knappast var neutralt utan maskulint.)
Sammanfattningsvis skulle man kanske kunna säga att drott och drottning
har ett folk/hird/följe medan en drots är
satt över detta följe.