Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Ja, självklart är "är" ett subjektivt ordval. Jag kan ju bara utgå från mina egna åsikter.

Ja, naturligtvis! I en diskussion som denna handlar det förstås till stor del om åsikter. Det var kombinationen av "ju" och "är" som fick det att låta som att det var någon allmän sanning.

Just "Spegeltärn" är något som diskuterades ganska flitigt i referensgruppen. Jag tror att det var ganka jämt fördelat mellan "tärn"- och "tjärn"-anhängarna, men vi kom fram till att vår uppgift främst var att påpeka faktafel och felöversättningar, och på inget sätt kan "Spegeltärn" sägas höra dit.

Sedan kan man ju förstås ha åsikter om hur det låter, men ett plausibelt sjönamn är det dock.

Ja, det är fullt godkänt tycker jag. Fast tjärn är både vanligare och (tycker jag) har en finare klang. När jag hör tärn tänker jag bara på översättningen av LotR, men när jag hör tjärn dras tankarna till avgrundsdjupa mystiska skogssjöar som ingen människa någonsin har rört. Härlig sagokänsla.

"Djupa som skogstjärnar i en saga", citat Vibeke Olsson ... Ja, nog är det vid en tjärn som Tuvstarr sjunker ner och förvandlas.

Kan jag i och för sig förstå och hålla med om.
Att Erik Andersson tydligen har en egenhet att frikostigt strössla dialektord omkring sig, även där originalet är befriat från dialektal klang, är ju ingenting som specifikt faller under ämnet Tolkien och hans verk. Och därmed faller det väl som sagt egentligen utanför ert mandat att kommentera.

Däremot kan ju vi här i forumet alltid diskutera det (liksom annat som har med Anderssons omdöme och principer som översättare i allmänhet att göra). Mycket kan man kritisera Ohlmarks för men inte just detta väl?
________________________________________

Inte för att just Spegeltärn är våldsamt störande för mig heller (även om jag liksom Lindir, Linglin och Túrin hade föredragit tjärn). Jag håller med Lingling att tärn inte ger några negativa assocationer, utan snarare då inga associationer alls. Likheten med tärna kan rent av ge positiva och vackra tankebilder av flickor (eller kanske fåglar). Det är ju bara det att just en sådan koppling finns det inget stöd för i originalet!

Även om somliga inom såväl referensgrupp som här på forumet kan tycka att tärn rent subjektivt låter bättre än tjärn, kan jag inte se hur man objektivt kan motivera det som översättning. Hur lyckas man dra likhetstecken mellan poetisk klang (etablerad sedan århundraden hos engelska mere) och dialektal (sydnärkingska tärn)?
________________________________________

Riktigt rejält störd blir jag av det småländska Möckle i Möcklegräva. (Precis hur väl koncentrerat till just Småland det är ser man hos Lantmäteriets Kartsök.) Återigen så fruktansvärt onödigt då jag har sett flera goda alternativ föreslås här på forumet, inklusive Miklagräva och Mycklegräva.

Herrar experter: Utan att gå in på några detaljer om Eriks översättningar, vilket jag förstår att ni inte kan, skulle ni kanske kunna säga något om vilka namn som Erik och hans "bibelkommission" just nu brottas som mest med? Det känns som om vi har pratat så mycket om den redan färdiga första volymen att all diskussion om resten av verket har avstannat.

Det tänkte jag också på. Det enda vi funderar och diskuterar är ju vilket namn den ohyggliga spindelhonan ska få!

Eller... vi och vi. Jag är mest med och kollar vad som sägs.

Är det för mycket begärt att få ett svar på detta, om så bara ett nekande sådant?

Referensgruppen är just nu sysselsatta med att gå igenom Eriks namn till De två tornen. Vågar nog inte gå in på mer detaljer än så. Kanske Gustav vågar avslöja mer?

Det är nog ingen idé att hoppas att Gustav skall uttala sig särskilt snart, han deltar ju sällan i diskussionerna på forumet.

Jag tänkte bara att ni kanske kunde nämna några namn ur bok två eller tre där det inte finns enighet i gruppen om hur det skall översättas, eller där inget fullgott alternativ har kunnat kommas på, eller där Eriks åsikt skiljer sig från gruppens, eller där ni inte är säkra på hur originalet egentligen skall tolkas, eller som på något annat vis är extra intressant och där det kunde vara värdefullt att få in lite utomstående synpunkter. Givetvis utan att avslöja några interna tankegångar om översättningsförslagen, eller om på vilket sätt just det ordet utmärkt sig i arbetet. Det känns inte som om detta skulle avslöja någonting som inte borde avslöjas?

Jag kan säga så här: inget namn på vår namnlista är för obetydligt för att diskuteras och ältas i timtal, och vi är sällan helt överens... "Golden Hall" och "Entwives" är två namn som dykt upp regelbundet i diskussionerna...

Det där känns på något underligt sätt oerhört bekant!

Tack för svaret! Äntligen lite nytt att hugga tänderna i, det var länge sedan!

Entwives, hmm... Det känns klart troligast att Tolkien hade den äldre betydelsen av wife, "kvinna", i tankarna, snarare än "hustru, maka". (Det nuvarande engelska ordet för kvinna, woman, är en sammansättning av fornengelska wif och man, kvinna och människa. Den gamla allmänkvinnliga betydelsen av wife finns kvar i ord som midwife.)

Ordet wife har en direkt etymologisk motsvarighet i svenskan, "viv". Men det ordet tycker jag känns lite för obskyrt och ålderdomligt klingande jämfört med det alldagliga (men i betydelse aningen förskjutna) wife. The Entwives skulle bli "entviven", det låter i mina öron för tillkrånglat och helt enkelt inte bra. Mitt förslag är därför, i all sin enkelhet, "entkvinnor".

Och varför inte Ohlmarks variant "entiskor"? Här har vi ju en trevlig femininform som den stackars fattiga engelskan inte har någon direkt motsvarighet till, varför inte passa på och utnyttja den? Jo, för att den formen är lite för generell, enter av kvinnkön i största allmänhet. Den fångar inte distinktionen gentemot de yngre kvinnliga enter, Entmaidens, som också nämns (och som jag skulle översätta med "entmör").

Tycker jag, alltså! Men eftersom detta tydligen har varit omdiskuterat så finns det säkert andra uppfattningar.

På tyska t ex är ju ordet för fru, hustru och kvinna samma ord. Nämligen Frau. Därför tycker jag att använda betydelsen fru inte är helt fel ändå. Om jag fick uppdraget att översätta LotR skulle det nog bli entfruar. Det låter inte så hemskt när man vant sig.

Det tycker jag låter som en bra idé. Fast känns inte ordet "kvinna" lite som att det betyder honkön hos människor? Man kanske borde slå mer fasta på att enter inte är mänskliga varelser? Fast "enthonor" låter inte så bra i och för sig..



Fast "entmaidens" tycker jag borde översättas till "entjungfrur". Vad hade förresten Ohlmarks för översättning på "entmaidens"?