Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Jag saknade en tråd där man kan ta upp lite av varje. Småsaker som inte ger tillräckligt bränsle för en egen tråd. Som t ex:

Finns här någon som kan förklara för mig detta "nos" som Tom Bombadil sjunger? "Dol" i orginal.

(Grattis Bilbo och Frodo!)

Oj, det har jag inte noterat förut! Nej, jag begriper inte ett jota. Jag trodde att "dol" var ett rent nonsensord av tralala-typ?

Jag hatar numera Lotta Olsson! Hon är värdelös. Bästa nos.... Inte alla är vilse som går... etc etc.

Fast å andra sidan har hon i alla fall behållit rytmen. Försök att sjunga Ohlmarks översättning till den här melodin, den som kan!
http://w1.312.telia.com/~u31223635/temp/bombadil.mp3

Mäh! Sådär kan han ju inte låta!

Mycket bra uppläsning, men jag har inte tänkt mig att Tom skulle ha så djup röst.

Om nu dol för tankarna till "doll" i originalet (vilket nog är galet) så skadar det väl inte om det blir "nos" på svenska. Det är ju ändå, som redan påpekats, bara nonsens.

Jag har aldrig någonsin associerat "dol" med "doll". Och om det nu är rent nonsens i originalet så finns det väl ingen ursäkt att översätta det till något annat än rent nonsens på svenska? "Nos" betyder ju något! Det ger associationer som jag inte ser något som helst berättigande för att införa. (Om nu inte "dol" ändå betyder något näsliknande som jag inte känner till.)

Såja... "Hata" är väl ett ganska starkt ord för någon man inte träffat...

Förlåt! jag menar förstås tycker mindre om hennes diktkonst. Jag ångrar faktiskt att jag använde det ordvalet. Hon är säkert trevlig som person, men hennes dikter är inte bra.

...och det har inte lika trevlig klang. Om det nu inte är så att dol har någon betydelse utan är ett rent nånsensord kunde det väl lika gärna fått vara kvar?

Det enda sätt jag kan tänka mig att Lotta har resonerat på är om hon, som Martinus skrev, har uppfattat "dol" som "doll", tänkt sig det som något slags "term of endearment" (kommer inte på något bra svenskt uttryck) och därför velat ersätta det med "sötnos". Men eftersom det var för långt så fick det bli bara "nos".

Det vore i så fall otroligt krystat. Personligen tycker jag att just den här versöversättningen blir mer grotesk för varje gång jag ser den, och Lotta måste ha fått ett hjärnsläpp modell större när hon gjorde den - och ett till när hon läste vad hon hade skrivit och inte suddade ut och började om.

Men jag hoppas fortfarande att någon skall komma förbi och förklara det där med "nos" och visa att det trots allt finns en vettig tanke bakom.

Precis vad jag hoppades skulle hända, men jag börjar misströsta.

Och en undran till utkastad bland alla dessa språkkunniga människor: Mattighet? Kan man skriva det? "Frodo låg en stund och kämpade med den överväldigande mattigheten..." Ett alldeles nytt ord för mig, men det kanske finns?

Det låter iaf fult.