Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Att översätta spying and eavesdropping till "speja och spana" känns inte vidare lyckat. Det missar ju den negativa klangen i de ord Tolkien valde, plus att tjuvlyssningen helt faller bort.

Vad var det för fel på spionera och tjuvlyssna?

Kan bara instämma med Älva och Den stegrande kamelen, därtill skulle jag även bestämt hävda att det är inget bra ordval i hela meningen. Först omvandlas det till plural, vilket väl inte ändrar betydelsen men är onödigt. Sedan så försvinner förklaringarna och blir enbart "tala".

Håller med. Dessutom anknyter "tjuvlyssna" direkt till den tidigare texten. "Speja och spana" är mer allmänt. Vidstige ombeds förklara varför han har spionerat och dessutom tjuvlyssnat på ett visst samtal. Det blir därför sämre med "speja och spana" även om bortser från vad som låter mest negativt.

Att "förklara" har översatts till "tala om" är det inte mycket att säga om utom att man även här förlorar en anknytning till den text som följer. Vidstige tar upp tråden genom att säga "But the explanation is ..."

Ett nytt exempel från samma kapitel, två sidor efter det förra:



För det första undrar jag över Anderssons uttryck "nog av". I mitt ordförråd finns inget sådant uttryckssätt, det låter bara konstigt för mig med detta extra "av". Men jag förmodar att det finns ett sådant uttryck, Andersson har väl knappast hittat på något så konstifikt själv? Sedan kan man ju alltid diskutera om detta, om det nu finns, är bästa översättningen av Tolkiens korthuggna "there".

För det andra tycker jag att Anderssons ordval "skrynklade" är fullständigt misslyckat, nästan som om han gör narr av Vidstiges smärta.

För det tredje fäster jag gärna uppmärksamheten vid översättningen av "with unseeing eyes" till "blickade tomt", som jag tycker är alldeles utmärkt och som är ett bra exempel på att det ofta är bättre att inte ta till en rak översättning.

Nog tycker jag att "nog av" låter bekant. Liksom "nog om". Jag ser inget fel i detta uttryck.

Jag har inga större anmärkningar i övriga. Själv hade jag inte översatt identiskt men jag tycker att det ligger inom acceptabla ramar. Det som jag ser som de svaga punkterna är clenched>grep hårt (som jag inte ser som fel, men som kan diskuteras hur hårt clench betyder) och these pursuers>dem som förföljer er (som jag tycker ger en ny mening). Det är, liksom i förra exemplet, sådant som jag ser som rimliga friheter för en översättare. I mitt tycke så skriver väl Tolkien något rakare och koncentrerat, denna möjlighet finns ju även i dessa exempel. Jag vill dock inte säga att en översättning som helhet skulle bli bättre av att följa allt ordagrannt. Då hade ju bästa översättning skett med datorer, som kanske kommer att övertaga arbetet i framtiden, på gott och ont.

Det är ingen som kan ge ett exempel på ett längre stycke? Det hade varit nyttigt för en som inte införskaffat Anderssons bok än att få ett smakprov. Man förstår även språket bättre då man får ett längre sammanhang.

OK, till att börja med: Bara för att vi har sett en förbluffande rad exempel på hur Andersson gång på gång lyckats åstadkomma tydligt sämre text än om han hade översatt rakare, så innebär det självfallet inte att rakaste översättning alltid är den bästa.

Mina personliga åsikter om ovan kommenterade punkter är som följer:

an honest reason goda skäl

Jag har inga invändningar. På svenska är pluralis av just detta uttryck klart vanligare (och mera naturligt) än singularis, vilket inte är fallet på engelska. Och då är övergång till pluralis rimlig vid översättningen, om inget särskilt skäl talar för att singularis bevaras (vilket jag nog inte ser här).

spying and eavesdropping speja och spana

Här är redan allt som finns att säga sagt av andra: En av flera skäl usel omskrivning av Andersson (och alltså åter ett exempel där rakare översättning hade varit på sin plats).

explain tala om

Här ser jag åter egentligen ingen anledning att avvika från den direkta översättningen: förklara <skälen>. Dock uppfattar jag "tala om" i detta sammanhang som i princip synonymt med "förklara", och alltså OK om det inte hade varit för att, som Ohlmarxisten påpekar, man då mister anknytningen i Striders svar.

his face was drawn as if with pain han skrynklade samman ansiktet som om han hade ont

Borde ha varit: "hans ansikte var fårat som av smärta".
"Fårat/härjat/tärt" är åtminstone den betydelse ordet drawn brukar få, då det syftar på ett ansikte. Sedan kan man kanske i och för sig förstå om EA tyckte att det av sammanhanget verkar som om Strider "skrynklar samman" sitt ansikte mer än normalt vid just detta tillfälle. Men hans formulering är verkligt misslyckad.

clenched grep hårt om

Absolut inga invändningar. (I själva verket betraktar jag förresten detta närmast som just rak översättning ; i lexikon förklaras clench som "grasp firmly" eller "grasp tightly".) Däremot tycker jag väl att man gärna kunde ha tillämpat rak översättning (också) på formuleringen att det var hans händer som grep om armstöden, då föregående sats just talat om hans ansikte.

with unseeing eyes och blickade tomt framför sig

Bra! Rak översättning till "oseende ögon" hade inte varit fullständigt fel. Men på svenska skriver man nog normalt långt hellre "tom blick". EA kunde förstås ha skrivit bara: "En stund satt han där med tom blick". Men omskrivningen "och blickade tomt framför sig" är det inget att säga om.

There! Nog av!

Hm. Ja att "nog av", eller hopskrivet "nogav", finns i svenskan är det till att börja med ingen tvekan om. I SAOL förklaras "nogav" med betydelsen "vare därmed hur som helst, alltnog". I SAOB - under uppslagsordet nog, betydelse I.1.h.α - sägs om ordet/uttrycket: "använt av den talande för att avbryta ett (onödigt utförligt) resonemang o. för att markera övergången till ngt annat: allt nog, vare därmed hur som helst, i alla händelser, lika mycket".
Problemet är väl att jag inte riktigt tycker att det är det Aragorn gör med utropet "There!". Visst kan man tycka att han avbryter sig i sitt tomma stirrande och vandring i gamla minnen, men egentligen uppfattar jag att "there" syftar tillbaka på det han tidigare sagt - "Så är det!" ungefär - (varefter han spinner vidare på detta). Ohlmarks "Jaja" uppfattar jag nog som bättre. Aragorn kunde också säga t.ex. "Seså!", eller "Sådär!". Kanske kan han säga endast "Så!" eller endast "Ja!". Fast någon stor sak uppfattar jag inte att detta är.

these pursuers dem som förföljer er

Rak översättning med användning av ordet förföljare (upptaget i såväl nuvarande SAOL som i sjätte upplagan 1889) hade varit bättre, tycker jag. (Även om det inte är någon stor sak.)

Utmärkt inlägg från Kamelen om vad man undrar över i Anderssons text. Håller även med andersson om "grep hårt" även om det är av mindre vikt. Jag reagerade på ytterligare en sak som inte heller det är av samma dignitet som det Kamelen undrade över. Hur kan det vara så att "ljuset verkade ha falnat"? Har det falnat eller inte? Varför denna tveksamhet?

Efter läsningen av Andersson gick jag till Ohlmarks.


Av de fyra invändningarna mot Andersons text tycker jag bara en finns kvar som invändning mot Ohlmarks och då på lite annat sätt. "Jaja" är möjligen språkligt naturligare än "Nog av", men det passar ännu sämre i sammanhanget. Det låter alldeles för lättvindigt. Några andra större invändningar har jag inte. Att "clenched" blir "vitnat i sitt grepp" tycker jag är en bra översättning om någon nu undrar. Det är nog inte en så udda översättning av "clenched" även om det kanske "förstärker" betydelsen.

Detta säger nu inte så mycket om vilken text som generellt är bäst (och det var inte heller tanken). Utgångspunkten var invändningar mot Anderssons text. Så det skulle i så fall bli orättvist mot Andersson. Det intressanta med att läsa Ohlmarks text efter Anderssons är snarare att det kan ge ett kvitto på att problemen verkligen finns i Anderssons text, precis som när någon annan oberoende gör samma invändning. Ohlmarks översättning ger här ytterligare ett kvitto på att invändningen mot Anderssons översättning av "clenched" inte var ogundad. (Man behöver därför inte gilla Ohlmarks översättning av "clenched".)

Sist gick jag till Tolkiens text. Det mesta är sagt i tidigare inlägg. Intressant var dock att tveksamheten kring det falnande ljuset finns redan hos Tolkien. Här har Ohlmarks på känt manér reparerat Tolkiens text. Den svenska texten blir bättre, tycker jag. Men är det rätt att göra på detta vis?

Man kan diskutera hur trogna de två olika översättningarna är, men jag tycker att båda är tillräckligt trogna med viss reservation för Ohlmarks reparation. De invändningar som finns är mot texterna som svenska texter. Jag hade haft de invändningarna även om Anderssons och Ohlmarks texter hade varit originaltexter.

Jag börjar snart bli tjatig med mina ständigt nya exempel i den här tråden, jag ber om ursäkt för det. Men jag kan knappt läsa en sida i nyöversättningen längre utan att hitta något att reta mig på. Min inställning till den håller tyvärr på att bli gradvis mer negativ i takt med att jag läser. Den här gången är det dock inte så mycket Eriks ibland mindre stämningsfulla svenska som alltför inexakta översättningar som stör mig. De här passagerna hade jag knappast reagerat på om jag inte hade haft en klar känsla från originalet av vad det borde stå.



Genom att utelämna "thin" och istället skriva till "väste" har Erik ändrat röstens karaktär, tycker jag. Tolkien var ju en oerhört noggrann författare, han gick igenom och finputsade det han skrev många gånger med mycket eftertanke, så jag tycker att man kan ha lite större respekt för hans ordval. I det här fallet upplever jag, men det är ju rent subjektivt från min sida, att "thin and menacing" har ett samband med "a blow, soft but heavy" och berättar lite om de svarta ryttarnas natur. De är ganska insubstantiella väsen, de är inte helt och hållet närvarande i sinnevärlden, varför deras slag är "soft" och rösten "thin". Men deras inverkan på denna värld, deras makt om man så vill, är däremot stor, varför slaget trots sin mjukhet är "heavy" och rösten trots sin tunnhet är "menacing". Detta är som sagt en subjektiv fundering från min sida, och jag säger inte att Tolkien verkligen tänkte i de banorna. Men finns det egentligen någon anledning för Erik att ta bort möjligheten för de svenska läsarna att resonera så om de vill?

Mitt andra exempel är betydligt mer uppenbart:



Det jag reagerar på (i första hand) är "rop på hjälp". Varför skulle någon ropa på hjälp? Utom Bullen, möjligen, men han hade väl redan ropat färdigt vid det här laget. Det är väl i första hand alarmrop som görs, kanske kombinerat med yrvakna "Vad är det som pågår?", "Bettan, var har du lagt mitt horn?", svordomar och lite av varje. Men oavsett vad det är som ropas så framgår det inte av texten i original och bör inte göra det på svenska heller; och med största sannolikhet är det alltså i vilket fall inte rop på hjälp det rör sig om.

Nu när jag skrivit av mig återgår jag till läsningen, men risken är väl stor att jag snart är tillbaka igen med fler irritationsmoment...

Det skulle vara kul att jämföra med hur Ohlmarks översatt desamma styckena. Kan du inte lägga in alla tre exemplen. Jag har ju inte läst nyöversättningen och det är så kul att följa vad som är rätt och fel. Fast jag inte tillägger så mycket.

Precis som när vi diskuterade versöversättningarna kan det vara intressant att jämföra med Ohlmarks (tyckte i alla fall jag, efter Ohlmarxistens inlägg). Den här tråden handlar förstås inte om Ohlmarks, men det kan finnas en poäng i att jämföra konkreta exempel rakt av,





Ohlmarks fixar här "tunn, hotande", men jag föredrar i övrigt Anderssons rakare översättning.





Både Anderssons och Ohlmarks omskrivningar av första meningen fungerar bra, tycker jag. Ohlmarks "stigar och snår" är förstås ett onödigt tillägg, men som kompensation väljer han att inte ta med "voices crying" (jag instämmer delvis i kritiken mot Anderssons "rop på hjälp"). Föredrar Anderssons rakare översättning av den sista meningen - skillnaden är egentligen bara Ohlmarks "åstad", men jag tycker det ordet klumpar till meningen.

Tack Danne! Det här blev ju riktigt intressant läsning.

Kamelen, fler exempel! Jag gillar dina exempel skarpt.

Håller med, fortsätt du. Det är mycket intressant!

Ingenting att be om ursäkt för. Tvärtom! Instämmer med föregående båda talare. Mera, tack!