Jag råkade hitta en intressant, nästan ny
intervju med Erik Andersson, där han pratar mycket Tolkien (och James Joyce). Några citat:
Citera:
Peter Jacksons filmer om Ringarnas herre fick väldigt mycket uppmärksamhet och Erik Andersson sköljdes med i flodvågen.
– Till och med en vanlig enkel översättare blev lite av en superhjälte, säger han.
Han strävade efter att skapa något på svenska som var mer likt originalet än Åke Ohlmarks version och han är själv nöjd med resultatet.
Citera:
Midgård-mytologin är vidsträckt och utspridd i J.R.R. Tolkiens många och tjocka böcker. Erik Andersson berättar att han helst av allt läser en bok allteftersom han översätter, så att han har en chans att bli överraskad och inte låser sitt språk i riktning mot berättelsens slut.
– Jag gör ju så att jag sätter bara ingång. Jag har alltid gjort det. Mina första böcker var science fiction-böcker och sedan översatte jag deckare länge. Det blir ju också lite mer spännande om man inte vet hur det slutar. Om man själv är en av läsarna.
Citera:
– Plötsligt hade vi tre faktagranskare och vi fick massor av förbättringsförslag. Sedan skapade de i sin tur en referensgrupp om tolv personer, så till slut blev det lika mycket arbete med granskningen som med själva översättningsarbetet.
Dessa granskare var inte bara insatta i hela Midgårds kanon, en av dem hade till och med bytt förnamn till ett mer tolkienskt sådant.
– Även om det blev lite ohanterligt så fick vi kämpa vidare till det bittra slutet, men det blev ju ofta bättre med deras förändringar, märkte jag.
Fast det här vill man ju inte höra översättaren av ens favoritbok säga:
Citera:
I Ringarnas herre är det ganska många transportsträckor som kan kännas lite tradiga