Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Välkommen till Sveriges stora Tolkienforum! Klicka här för att gå till förstasidan.
Aktuellt datum och tid: sön aug 25, 2019 5:52 pm

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme [ Sommartid ]




Ny tråd Svara på tråd  [ 38 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks
InläggPostat: tis jun 28, 2016 5:09 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 2814
Ort: Hobsala
Ohlmarks överträffar även sig själv. Här är Ohlmarks tidigare version av strof 77 från Eddans gudasånger (1948):

Ohlmarks skrev:
Fänad dör, fränder dö,
en dag dör ock du.
Ett vet jag, som aldrig dör:
domen över den döde.

Ohlmarks gör sedan en ny tolkning i Fornnordisk lyrik (1960), som i princip är den han även ger i Havamal (1962) och Eddasångerna (1965). Det är den som ges i artikeln i Svenskt översättarlexikon.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks
InläggPostat: ons jun 29, 2016 4:18 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 2814
Ort: Hobsala
Karl G. Johansson tillämpar en radikalt annorlunda översättningsstrategi i sin urvalsvolym Vikingarnas visdomsord (1995). Johansson översätter inte strof 77, men första halvan av syskonstrofen är identisk. Så här översätter Johansson denna halva (med "normaliserad" radbrytning):

Johansson skrev:
Djuren dör, släktingar dör,
även du själv skall dö;

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks
InläggPostat: tor jul 07, 2016 7:37 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 2814
Ort: Hobsala
Johanssons version av Egildikten är inte från 1992 som anges i Svenskt översättarlexikon utan från 2014, från den stora nyöversättningen av de isländska sagorna. Men det är egentligen intressantare att jämföra med versionen från 1992, då den versionen går ännu längre i enkelhet:

Johansson skrev:
Det hårda vädret
mejslar med vindens fil
havets släta yta
framför skeppets stäv.
Stormen driver vasst
utan nåd i vågorna,
som slår in över
stäven på skeppet.

De tre översättarnas strategier är inte bara medvetet olika utan även uttalat olika:

Alving skrev:
Av den konstfulla språkliga utsmyckningen har jag endast medtagit allitterationen, stundom något fritt behandlad, samt en och annan lättbegriplig och även för en läsare i vår tid poetiskt njutbar kenning. (Isländska sagor, del III, 1938, s. viii.)
Ohlmarks skrev:
Liksom fornskalderna själva har även tolkaren ibland nödgats nybilda ord, vilka han dock hoppas är omedelbart förståeliga. Diktartens komprimerade expressivitet ställer mycket stora krav på tolkarens möda, särskilt om intet av vare sig kenningsystemet eller den rigoröst stränga metriken får slopas eller ens mildras. (Islands hedna skaldediktning, 1957, s. 9. Boken innehåller en tidigare tolkning av Egildikten som endast skiljer sig från den senare i Egilsagan, 1962, genom att ha "vågens rese" istället för "våders rese".)
Johansson skrev:
Den isländska skaldediktningen är känd för sin komplicerade form. I mina översättningar av dikterna har jag inte försökt återskapa det svåra versmåttet. Jag har istället valt att återge dikternas innehåll så troget som det är möjligt. I ett försök att ge läsaren en bild av dikternas formspråk har jag valt att trycka den isländska dikten vid sidan av min översättning. (Egil Skallagrimssons saga, 1992, s. 10.)
Citera:
Jag har ofta valt att släppa kenningarna till förmån för en tolkning av deras innebörd. Detta för att inte tvingas in i absurda förklaringar av mina egna tolkningar. (Ibid., s. 11.)

Johanssons tidigare citerade kritik av Ohlmarks nyskapelser känns därför i den mån den avser kenningarna en smula oartikulerad:

Johansson skrev:
När Ohlmarks till exempel inte kunde finna lämpliga ord, framför allt i skaldedikterna, tillverkade han helt frankt nya, vilka utan kunskaper i ordbildning och ords historia blir fullständigt obegripliga för läsaren. (Snorre Sturluson, Nordiska kungasagor, del III, 1993, s. 14.)

Det är en högst medveten översättningsstrategi från Ohlmarks sida att bevara kenningarna. Är man kritisk till översättningen av dessa är det nog strategin man i första hand bör kritisera. Och man kan se en direkt om än rudimentär kritik av en kenningbevarande strategi i det som Alving och Johansson skriver om sina egna strategier. Men Johanssons särskilde förordsskrivare i den citerade Nordiska kungasagor är tydligare:

Kristinn Jóhannesson skrev:
Att på svenska försöka återge stroferna med liknande assonans och allitteration och liknande komplicerat bildspråk kan lätt leda till att översättningen blir lika svårförståelig som originalet utan att ens komma i närheten av originalets poetiska kvalitet. Därför låter vi bli sådana experiment. (Ibid., del I, 1991, s. 18.)

Det är här den stora skillnaden ligger.

Den jämförande uppställningen i Svenskt översättarlexikon belyser väl Ohlmarks särart men är inte helt rättvis mot Johansson. Huvudtanken bakom Johanssons strategi kan man från resultatet sluta sig till men inte att han bredvid sin översättning återger originalet, vilket även gäller 2014 års version.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks
InläggPostat: fre jan 06, 2017 2:53 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 2814
Ort: Hobsala
Lars Lönnroth har lagt fram en ny översättning av den poetiska Eddan.

Tommy Olofsson skrev:
Betydligt enklare är det att genast ta ställning till Lönnroths version av den berömda strof som i Erik Brates översättning från 1913 börjar med orden "Fä dör,/ fränder dö,/ även själv skiljes du hädan". Brates och andra tidigare översättningar ter sig omständliga och tungrodda. Den enda lakoniska är den som Åke Ohlmarks åstadkom på 1950-talet. Lönnroths nya översättning ligger mycket nära den som Ohlmarks gjorde, men på ett par punkter innebär den ändå en tydlig förbättring. Så här lyder den version som vi nu har anledning att snarast lära oss utantill, Lönnroths nya:

Fä dör,
fränder dör,
en dag dör också du.
Ett vet jag
som aldrig dör:
domen över den döde.


Lönnroth har rensat bort dödkött från tidigare svenska versioner, främst det efterhängsna "domen över död man" alternativt "dom över död man". Han har gjort formuleringen idiomatisk och skänkt den en kristallklar friskhet som den förut aldrig haft i någon svensk översättning. Könsneutral har han ändå inte försökt göra den, trots att han även här har trollat bort ordet "man". (Axess, nr 9/2016, s. 66. Artikeln finns även digitalt.)

Som vi vet här i tråden finns formuleringen "domen över den döde" redan i Ohlmarks första översättning från 1948. Han ratade den sedan i sin andra översättning till förmån för den mer lakoniska "dom över död man". I övrigt är Lönnroths översättning av strofen i det närmaste identisk med Ohlmarks andra översättning. Det enda (modulo interpunktion och emfasmarkering) som skiljer är att Ohlmarks har det rytmiskt koncisa "ock" för "också". Åke skrattar säkert gott i sin grav åt att unga kraftgeniet Lönnroth* får högsta betyg när han kopierar sin gamle begabbade motståndare.

* I paradiset (1965), s. 19.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks
InläggPostat: lör jan 07, 2017 1:37 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 3:28 am
Inlägg: 3387
Ort: Göteborg
Jag vet inte vem Tommy Olofsson är, men jag tycker att han har direkt fel. De få ändringar Lönnroth gjort gentemot Ohlmarks andra och bästa version är klara försämringar. Det är klart att Lönnroth för stolthets skull inte kunde ta Ohlmarks version rakt av utan var tvungen att peta åtminstone lite, men han tycks inte ha varit förmögen att peta utan att vålla skada. Om han absolut inte ville ta Ohlmarks ordagrant så hade han nog gjort bättre i att ta fram en helt egen variant istället.

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks
InläggPostat: lör jan 07, 2017 5:41 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 2814
Ort: Hobsala
Även landsortspressen verkar se den här strofen som en höjdpunkt i Lönnroths översättning:

Hela detta verk har Lars Lönnroth, sen länge känd som expert på den gamla isländska litteraturen, nu översatt till modern svenska. Det finns flera äldre svenska översättningar, den första tillkom redan i början av 1800-talet. Men nu är det ett drygt halvsekel sedan Björn Collinder fullbordade den senaste.

Så här tolkade Collinder en känd strof ur Havamal:

Fänaden dör, fränder dö,
själv dör du likaledes;
ett vet jag som aldrig dör:
domen som fälls om den döde.


I Lönnroths version ser den ut så här:

Fä dör,
fränder dör,
en dag dör också du.
Ett vet jag
som aldrig dör:
domen över den döde.


Vad är skillnaden? Lönnroth har rensat bort verbens pluralformer och förenklat språket. Det gör inte dikterna mindre verkningsfulla, snarare tvärtom. Hávamál talar mera direkt till människor i vår tid.

Den mest kända dikten är ordknapp och tidlös: "Fä dör, fränder dör, en dag dör också du. Ett vet jag som aldrig dör: domen över den döde."

Ja, Åkes översättning av den här strofen känns verkligen tidlös. Särskilt hans andra!

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks
InläggPostat: lör okt 27, 2018 11:32 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 2814
Ort: Hobsala
Satt och bläddrade i det litteraturhistoriska översiktsverket Den svenska litteraturen. Hamnade så på sidan 34 i första delen (1987):

Citera:
Fä dör,
fränder dör,
en dag dör också du.
Ett vet jag
som aldrig dör —
dom över död man.

Det är ju Åkes andra version med ett lönnrothskt "också"! Ja, det är Lönnroth som är i farten redan här. Det är han som skrivit avsnittet; någon hänvisning till Åke ges inte.

Har Lönnroth varit på strofen fler gånger ändå? Ja, åtminstone en gång till. I den färska Det germanska spåret (2017) fortsätter han att arbeta på översättningen. Tredje radens inledande "en dag" blir där "en gång". Ska Olofsson behöva lära om?

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks
InläggPostat: tor nov 01, 2018 10:30 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 2814
Ort: Hobsala
Hur förhåller sig då Åke till sina föregångare?

Jag har jämfört Åkes andra version av strof 77 i "Havamal" med de huvudsakliga föregångarnas versioner (se lista nedan). Utöver dessa har jag även jämfört med en känd dödköttsproducent. Jag har jämfört rad för rad och parat ihop Åkes rader (till vänster) med de föregångarrader (till höger) som ligger närmast. Rena stavningsskillnader har ignorerats och äldre föregångare har fått företräde framför yngre:

    fä dör = fä dör [Gödecke 1877]
    fränder dör < fränder dö [Gödecke 1877]
    en dag dör ock du < bort dör ock du en gång [Åkerblom 1920]
    ett vet jag = ett vet jag [Steffen 1905]
    som aldrig dör = som aldrig dör [Afzelius 1818]
    dom över död man < domen över död man [Tegnér 1825], = dom över död man [Steffen 1905]

Åke behöver naturligvis inte ha läst alla dessa föregångare, men jämförelsen visar hur Åkes version står sig jämfört med föregångarnas. Skillnaden i andra raden är en självklar modernisering. Så det är egentligen bara på en rad som Åke kommer med något nytt på radnivå. Åkes tredje rad är en klar uppstramning av föregångarens. Och vad gäller övriga rader ansluter sig Åke alltid till den stramaste av de föregångare som jag jämfört med. Styrkan ligger i den konsekvent lakoniska helheten.

Här är de föregångare jag jämfört med (och ovan refererat till med efternamn och publiceringsår):

    1818 Arvid August Afzelius. Saemund den vises Edda.
    1825 Esaias Tegnér. Frithiofs saga.
    1877 Peter August Gödecke. Edda.
    1893 Nils Fredrik Sander. Sämund den vises Edda
    1904 Karl Ljungstedt. Valda sånger ur den poetiska Eddan.
    1905 Richard Steffen. Isländsk och fornsvensk litteraratur i urval.
    1913 Edvin Thall. Eddan.
    1913 Erik Brate. Eddan.
    1920 Axel Åkerblom. Den äldre Eddan, första delen.
    1957 Björn Collinder. Den poetiska Eddan.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 38 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme [ Sommartid ]


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
cron
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2010