Den stegrande kamelen skrev:
Jag gjorde en utgrävning i bokhyllans djupare kulturskikt och hittade en samlingsvolym med Baskervilles hund, De fem apelsinkärnorna och Den grekiska tolken. Volymen är utgiven 1968 och översatt av en Nils Holmberg. Men be mig inte kommentera klassen på översättningen, jag har ingen aning. Det måste vara tjugo år sedan jag läste den här boken.
Jag undrar om inte jag också har den boken någonstans, är det en gråaktig framsida, med en bild på hunden?
Citera:
Jag hittade också en annan bok av Doyle, inte om Sherlock, som heter Mysteriet i Sasassadalen. Den har jag heller inte läst sedan före Tjernobyl eller nå't, men översättaren heter i alla fall Jan Wahlén.
Den har jag inte läst. Däremot har jag Doyles "En förlorad värld" (tror jag den heter), en av Crichtons stora inspirationskällor när han skrev Jurassic Park, misstänker jag.
Citera:
Det måste vara en intressant kontrast att översätta Doyle istället för Tolkien! Det blir ju ett helt annat angreppssätt, där det gäller att bevara det engelska (och definitivt inte översätta namnen!). Satsar du på att bevara ålderdomligheten, dvs att ge samma upplevelse som en nutida engelsk läsare får, eller att använda modernt språk, dvs att eftersträva originalläsarens upplevelse?
Jag tror jag hamnar någonstans mitt emellan. Jag tycker faktiskt att Doyle är ganska lättläst, och mitt intryck är att svenskan har förändrats betydligt mer de senaste 100 åren än engelskan. Att försöka översätta till sekelskiftessvenska skulle nog ge helt fel bild. Doyle är hyfsat rak och saklig (även om han svävar iväg i ett romantikens skimmer ibland), det försöker jag också vara.
Man stöter onekligen på en helt annan typ av problem, som vad man ska använda för ord för att översätta alla dessa varianter av droskor som de åker omkring i. Dessutom säger min instinkt mig att personerna bör nia varandra, trots att det inte gjordes på det sättet i Sverige vid den tiden. Kanske är det Sjöwall/Wahlöös Beck som spökar, som niar folk. Holmes och Watson låter jag dock dua varandra, de har i alla fall slopat titlarna, även om de fortfarande bara är på efternamnsbasis med varandra, men det var väl å andra sidan inte helt ovanligt i vänskapsförhållanden förr.
Vaddå "inte översätta namnen", Sherlock Holmes blir Hans Holmér i min översättning.