Den stegrande kamelen skrev:
Jag lade mig i sängen för att njuta av The Lay of the Children of Húrin (delvis för att få inspiration till min egen Sigolfskvida).
Har du lust att berätta mer om din Sigolfskvida, Sigolf? Bara utifrån namnet låter det riktigt spännande!
Det kan jag göra!
Och kan även bifoga ett litet smakprov.
Det skall bli en lång berättande dikt i angelsaxiskt versmått (à la Beowulf). Historien utspelar sig i Götland/Götaland på 500-talet och handlar om Sigolf (fornengelska: Sigewulf, fornnordiska: Sigólfr), son av Sigmund (fn.eng: Sigemund, fn.no: Sigmundr). Sigolf och Sigmund är mina egna karaktärer, men de vävs in i Beowulfkvädets (Bjolfskvida) handling, och Sigolfskvida mynnar ut i en egen berättelse.
Bakgrundshistorien är denna:
I Götland (Geatland) härskar kung Rodle (Hreðel). Rodle har tre söner (och en dotter): Härbald (Herebeald), Håkan (Hæþcyn) och Huglek (Hygelac). Härbald och Håkan är ute och jagar och Håkan råkar träffa Härbald med ett vådaskott, så att han dör. Rodle blir alldeles utom sig av sorg och begår självmord. Håkan blir därefter kung. Samtidigt i Svealand är Egil/Angantyr (Ongenþeow) kung. Han har två söner: Ale (Onela) och Ottar (Ohthere). Efter Rodles död utbryter stridigheter (jag är ännu inte helt på det klara med hur det verkligen går till) mellan götar och svear. Håkan rövar bort Egils hustru (drottningen). Egil och Håkan möts i strid vid Ramshult (Hrefnesholt, möjligtvis Ramshult på Orust?). Håkan dör och hans hird/följe blir belägrade. Två dagar senare kommer Huglek fram med förstärkningar och det blir svearnas tur att rycka tillbaka. Kämparna Ulf (Wulf) och Sigmund (i Bjolfskvida är det Eofor "vildsvin", men jag bytte ut honom för att få in Sigolf i historien senare) lyckas döda Egil och tar hans hjälm, brynja och svärd och ger till Huglek. Huglek blir sålunda kung i Götland och han belönar Ulf och Sigmund rikligt; han gifter till och med bort sin dotter till Sigmund. Det är ungefär vid den här tiden som Bjolf (Beowulf, som sändes till Rodle att fostras när han var sju år), son av Eggder/Eggtjof (Ecgþeow, har inte bestämt mig om namnet) drar till Roars (Hroðgar) gyllene hall Hjort (Heorot) och kämpar mot Grendel och hans morsa. Den delen skall jag nog inte ha med i min berättelse. När Bjolf kommer tillbaka till Götland följer han med Huglek (och Sigmund) till Frisland och krigar. Det lyckas dem inte och Bjolf är den enda som återvänder hem med ett litet följe. Då Huglek och Sigmund nu har stupat vill Hugleks fru att Bjolf skall bli kung, men han tackar nej, och tycker i stället att Hugleks son Hårdråd/Hårdråde (Heardred) borde bli konung. Så sker.
Samtidigt i Svealand har Ottar blivit konung, men han dör och en fejd utbryter mellan Ottars söner Amund (Eanmund) och Adils (Eadgils) och deras farbror Ale. Bröderna flyr till Götland och får Hårdråds beskydd medan Ale tar över tronen i Svealand. Ale vill döda brorsönerna och invaderar Götland. De möts i ett slag där Hårdråd och Amund faller för Vistens (Weohstan), svearnas störste kämpe, makt. Adils överlever dock och Bjolf blir nu kung i Götland. Bjolf hjälper Adils att ta tillbaka tronen i ett slag (på Vänerns is?). Nu är allt frid och fröjd medan Bjolf regerar i femtio år... Eller?
Det är alltså så att säga "prologen" (men den skall berättas för den unge Sigolf av Bjolf, hade jag tänkt mig) och det är nu min egen historia kan ta form.
Först lite bakgrundsfakta kring min hjälte Sigolf: År 2011 började jag bli intresserad av germansk diktning och poesi över huvud taget. Jag började läsa Nibelungensången, Eddan o.s.v. På hösten 2011 började jag tredje klass på gymnasiet och som projektarbete bestämde jag mig för att skriva en hjältedikt. Själva projektarbetet har titeln "Kvädet om Sigolf" och är kanske inte mycket att hurra för. Det skulle bli tre delar på tre olika versmått och det hela utspelade sig i ett fiktivt Skandinavien under vikingatiden (Sigmund var i denna version kung över "Viken").
Första "sången" var skriven på fornyrðislag och handlade om hur Sigmund och hans fru Siglind inte kunde få egna barn och bad till Oden om att få en son. Så Oden lämnade en pojke utanför deras hall och de gav honom namnet Sigolf.
Andra "sången" var skriven på nibelungenvers och handlade om Sigolfs äventyr uppe i Nordland, där en prinsessa (vid namn Sighrist) hade blivit bortrövad av draken Brime (därav Sigolf Brimabane). Draken ägde en hamnskiftarring, så han kunde förvandla sig till en massa olika skepnader. Sigolf träffar på en dvärg under jorden som ger honom en sköld som skyddar mot drakens eld men för det vill han ha ringen och en droppe drakblod om Sigolf skulle besegra draken. Sigolf lyckas naturligtvis dräpa draken och befria prinsessan och de gifter sig och gulligull. Sigolf tar för övrigt ringen för sig själv och dvärgen försöker döda Sigolf, vilket inte lyckas. Innan dvärgen dör förbannar han Sigolf.
Tredje sången skulle vara på versmåttet ljóðaháttr, men den hann bara komma till planeringsstadiet. I den här sången blir Viken under Sigolfs ledning invaderat av en övermäktig armé under kung Harald av Danmark. Sigolf utmanar Harald på ett envig för att undvika blodspillan och vinner, men i hans triumf sticker honom hans döende fiende i ryggen med sitt svärd Mistelten (Mistilteinn). Danerna vill hämnas kung Harald och angriper vikvärjarna trots att det var avtalat att de skulle bege sig hemåt om Harald förlorade enviget. Sigolf tar på sig ringen och förvandlas till en monstervarg och tillsammans med sin här jagar de väck angriparna. Sigolf dör sedan av skadorna och Sighrist är ensam sörjande (och havande), och tar över ledningen av landet efter sin make.
Efter projektarbetet fullbordats fortsatte jag skriva en del på det och hade även kontakt med en förläggare som hade hört talas om mina dikter genom både en lärare och en väns mor. Men jag blev aldrig färdig och till slut hörde jag inte av förläggaren mer heller... Och det var lika bra det för jag var missnöjd både med historien och dikterna själv. Något måste göras, en total omskrivning. Och där är jag nu.
Så, jag vill behålla historien i stora drag... Det hela med en bortrövad ungmö och en drake, dvärgen och ringen (kanske... det är inte så originellt bara...) och Sigolfs tragiska död i slutet. Nu vill jag göra äventyret med draken lite längre och tänker mig därför att Sigolf i slutet av drakepisoden skall få ta en tur till Island (på 500-talet!) och där strida mot draken bland istäckta fjäll och eldsprutande berg.
SMAKPROV!!!
Här är de tre öppningsraderna:
Sport ha vi hjältedåd, götarnes bragder,
vigmän å valplats vunno sitt rykte,
dådsnare drottar i dagar som flytt.Här ställer Sigolf frågor till Bjolf och får svar:
Sigolf kvad:
Vad ståndar å stranden för stensal, min kung?
Bjolf kvad:
Rodle i röse, rest över drotten,
ligger och lagd är last utav gull
framför hans fötter, fornstore hövding,
gömd under jorden, götarnes kung.
Brynjan om breda bringan nu famnar,
ringskjorta redd med rödaste gull,
gyllene gördel gjordad om livet,
hårt uti handen håller han svärdet,
fingrarne fatta om fästet ännu;
hjälmen om hjältens hjässa sig välver,
ovan hans huvud, hård utav lindträ,
rundskölden randad med remsa av järn.
Rustad för resa regnbågsbron över
sätad i sadel å snabbfotad hingst,
ringgivarn rike är riden till Valhall,
sitter i salen i samkväm med asar,
språkar i spjuthall, spörjer och frågar,
glammar med gudar. Galgatyrs kämpar,
forndaga drottar, dricka hans full.