Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Nej, det räcker att du tycker att det inte självklart är singularformen!


Jag uppfattar skuggsjoket i den engelska titeln (och skuggorna i texten) som konkreta fysiska skuggor, även om dessa naturligtvis har en symbolisk funktion.


En skillnad mellan formerna i såväl blom- som skuggfallet är att den bestämda singularformen lättare inbjuder till en mer abstrakt eller mer symbolisk tolkning, även om det inte är samma förutsättningar i blom- som i skuggfallet. Undrar just vart de här killarna är på väg: "Sedan axlade de sina packningar och började gå, på jakt efter en stig som kunde föra dem över Emyn Muils grå åsar och ned i Blommans land."


Strålande titel! Fasor är inte konkreta på samma sätt som blommor och skuggor.

Jättebra! Nu har du slutgiltigt övertygat mig om att behålla singularformen.

Detta är lite perifert, men själv tycker jag inte titeln passar så bra. Boken handlar om ett gangstergäng som terroriserar ett koldistrikt i USA och då låter "Fasans dal" lite överdrivet, ungefär som om gangstrarna till råga på allt skulle förvandlas till varulvar under fullmånenätter. För min del tycker jag att "Fruktans dal" hade varit ett mer passande ordval.

När jag ändå är ute i periferin passar jag också på att nämna den förträffliga lilla romanen "Jack of Shadows" av en av mina favoritförfattare, Roger Zelazny. Den titeln är klurig och mångbottnad, med kopplingar både till uttrycket "Jack of all trades" och till spelkortet Jack (Zelazny gillar spelkort). På svenska (översatt av vår bekanting Roland Adlerbeth för övrigt) lyder titeln "Skuggornas herre".

Ett bättre argument mot pluralformen är det där med att det låter bättre, eftersom det förmodligen mest beror på att skuggornas land är ett mer eller mindre etablerat begrepp, ett begrepp som inte ger direkt fel associationer men ändå inte är det som direkt åsyftas.

Apropå pluralformer: På engelska heter det the Falls of Rauros, alltså plural. Men på svenska vill jag helst kalla det "Raurosfallet", känner jag – alltså singular. Jag har fått för mig att vattenfall vanligen får pluralform i engelskan, men på svenska får de det bara när hela vattenformationen består av flera enskilda fall (eller när det är ett direktöversatt namn och man inte har tänkt efter så mycket). Till exempel: Niagarafallen men Stora Sjöfallet. Och jag tror inte jag har hört att Rauros skulle vara ett flerdelat fall.

Någon som har några insikter eller åsikter i det här fallet(!)?

Jag har haft liknande funderingar och gjort samma bedömning som du.
Min bedömning är inte lika lingvistisk som den är "logisk". Jag har studerat Tolkiens kartor och även andra konstnärers avbildning av Rauros.
Av allt att döma är det ett vattenfall. Således är "the falls of Rauros" en engelsk beskrivning även av ett fall i plural.

Går det att jämföra med "he's friends of mine"?

Några insikter har jag inte, annat än vad en mycket snabb googling gav, och det enda jag hittade då var att pluraländelsen verkar vara nästan helt dominerande i engelska vattenfallsnamn, vilket du ju redan vet. I övrigt håller jag helt med er om att det bästa på svenska blir Raurosfallet i singular! (Jag undrar dock vad bakgrunden till engelskans pluralsfall är, någon som vet?)


Nej, det gör det tyvärr inte. Jag undrar om du inte har blandat ihop två uttryck här, för ditt exempel används såvitt jag vet inte alls. "He's a friend of mine" och "I'm friends with him", förekommer däremot, fast jag tror inte att pluraländelsen på "friends" är samma typ som i vattenfallsexemplet. Fast grammatik är inte min starka sida, så vad vet jag

Tyvärr? Det gör inget.
Och, ja jag har blandat ihop. Var trött igår. Kände att nåt var fel men orkade inte kolla.
Tänkte ungefär: Det är nog någon som rättar om de blidde fel...

Utan att tänka efter för mycket känner jag starkt för att i likhet med Ohlmarks och Andersson kalla det Raurosfallen. Det passar så mycket bättre ihop med Stora floden och låter så mäktigt icke-eriadorskt.


Ursprungligen kanske ungefär densamma som till svenskans. Så här säger man i en gammal bok om Niagarafallen:


De enskilda fallen kläs sedan i singularform, som Horse-shoe Fall. Idag verkar man närmast undantagslöst klä dessa i pluralform, som Horseshoe Falls. Det handlar alltså inte bara om olika språk utan även om olika tidsperioder. Och får man tro Cambridge Advanced Learner's Dictionary (2008) är bredden nu viktigare än antalet: "falls [PLURAL] often used in place names to mean a very wide waterfall, often made of many separate waterfalls".


Eller bättre: Niagarafallen men Hästskofallet. Eller säger man Hästskofallen nuförtiden?


Just den formen har bara versal på ett ställe i boken. Men det där lexikonet känns å andra sidan väl snävt om man ska förstå det som att den singulara användningen av pluralformen är begränsad till regelrätta ortnamn.


Tolkien gjorde även en egen avbildning (Hammond & Scull, J. R. R. Tolkien: Artist & Illustrator, bild 159):



Ja, det ser ut som ett vattenfall. Fast kunde man komma närmare är det ju möjligt att det skulle visa sig vara flera fall efter varandra, på bredden eller på höjden. Och bilden behöver heller inte vara slutgiltig. Och Celeborn pratar om "the cataracts of Rauros".

Och hur bör man göra med "the Fords of Isen"?
Här beskriver Tolkien mer tydligt hur de ser ut, och de verkar vara "i plural".Jag känner heller inte till hur man gör med vadställen i engelska språket. Dock har jag, pga ovanstående citat, valt att kalla dem Isenvaden.
Rätt eller fel?

Jag tycker inte Isenvaden känns helt naturligt på svenska. En snabb koll i ortnamnsregistret ger också vid handen att det finns en mängd vadställen med efterleden –vad eller –vadet men knappt några med –vaden. Fast det kan ju ha en topografisk förklaring. Och egentligen är det mer relevant hur vi på svenska benämner utländska vadställen, precis som svenska benämningar på utländska vattenfall är det som räknas i det aktuella vattenfallsexemplet.

Nej, det gör inte jag heller. Dock har jag valt det (än så länge) för att jag tycker att övergången är ett "övergångarna". Men jag får fundera på om det istället blir för mycket av "övergångsställena" för då låter det som om Isen har flera OLIKA vadställen (på skilda ställen).

Tolkien skriver "Fords of Isen" och menar därför att det är flera vad, vilket ju också framgår av texten. Jämför med "The Ford of Bruinen", som Tolkien anger i singularis. Så jag tycker nog att det ska heta Isenvaden.

Däremot kan man kanske fråga sig om det handlar om flera vadställen, eller om ett vadställe med flera vad.

Pellegrino! Jag citerade Tolkien alldeles här ovanför. Gör det igen:Det är m a o ett trefiligt vadställe med två för hästar mellanliggande vad - typ: man-häst-man-häst-man!

Randalin! Just det, det framgår av texten. Jag håller med dig och ser inget problem med att använda pluralis eftersom det uppenbarligen rör sig om fler vad. Jag är beredd att slå vad om det!