Pellegrino skrev:
Och sedan, efter att man offrat en massa tid på att hitta den perfekta lösningen, skummar läsaren över den mödosamt uttänkta passagen på en halv sekund utan att bry sig ett skvatt om allt arbete man lagt ned! Det är så otacksamt!
Jo, nog är översättande "otacksamt" om man tänker så. Jag tänker ändå att hela väven av översättning blir så bra och levande först när man har lagt ned tid och möda på dessa små detaljer. Då får världen och personerna liv på en ännu högre nivå och läsaren upplever texten som variationsrik och dynamisk.
Just det här att översätta oöversättbara delar tycker jag är extra spännande.
Vi har det numera klassiska "what a pity ..." som väl ingen har lyckats helt med.
Just nu har jag det vaga "varför högg inte Bilbo ned /.../ Varför? Det var medlidande som hejdade handen".
Min favorit annars är "Vilken nåd det hade varit om Bilbo högg /.../ Nåd? Det var nåd som hejdade ..."
Men eftersom det mest blir en tävling i att hitta ord om medlidande, nåd, sorg, så synd osv, så tror jag att det är bättre att hoppa över det helt. Ingmar Bergman lär ha velat skapa en väg ur underjorden bland publikens stolar på Dramaten. När det av tekniska skäl inte riktigt gick att lösa så övergav han idén helt. Inga halvmesyrer!
Jag har:
"Men den här var stor som ett almträd och gick - gick med sjumeterskliv, så vitt han kunde se."
"Då slår jag vad om att han inte kunde se någe vidare."
Det speglar inget direkt idiom, men det ger Ted ett dräpande svar, vilket är poängen med meningsutbytet. Inte klockrent, men det fungerar.
Funderade ett tag på att pröva med "så säkert som aldrig det", men det blir liksom inte bättre.
Frodo måste vara med i Sams uttalande om färdsträckan över Gorgoroth. Och det är lite knepigt, märker jag.
Engelskans "and that'll take a week, if it takes a day, with Mr. Frodo as he is" slutar med "med Frodo som han är". Jag får för mig att det svenska "som han är" inte riktigt får samma andemening som engelskans. Det blir vagare, diffusare. Eller är jag för petig nu?
Min absoluta favorit finns i alla fall i Hobbiten:
"Hear, hear!" said Bilbo, and accidentally said it aloud.
"Hear what?" /.../
"Hear what I have got to say!"
"What's that?" they asked.
"Well, I should say that you ought to go East and have a look around."
Här duger det inte med det på svenska helt onaturliga: "Hör, hör!" utan man måste hitta vad Bilbo skulle ha sagt på svenska och utgå från det.
"Visst, visst!" sade Bilbo, och händelsevis sade han det högt.
"Visst vad?" /.../
"Visst ska ni göra så!"
"Göra vad?" frågade de.
"Visst måste ni resa österut och se er omkring."