Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Oj, här var det uprörda känslor.
Jag håller med om att eddings faktiskt är en halvdan och inkonsekvent författare, men han är underhållande. (Och dum nog med att i sin biografi vara nedlåtande mot tolkien och bla påstå att hobittflickor inte finns nedanför midjan. Men terry Brooks har väl inte gjort något ont?
Och om båda är en inkörsport för fantasy, så är väl det nåt positivt?

Ojojoj, har läst igenom hela tråden och....den väcker ju tankar även hos mig. Men jag ger mig inte in på att försöka analysera, dock kan jag ge min spontana reaktion. Jag har vissa böcker som jag läser när jag är i ett visst känsloläge, kan variera oerhört. Böckerna som jag fastnar för så till den milda grad att jag läser om och om igen tillfredställer alltså ett (kanske dolt) behov hos mig. Tror alltså att detta med kvalitet har en hel del att göra med hur en läsare är funtad rent känslomässigt. Oavsett ålder. Vissa av mina favoriter hittade jag redan som barn men en del hänger fortfarande med. När jag behöver den speciella känslan av igenkännande(tröst t.ex) som just den boken ger. På så vis har jag ju även fått en del favoritförfattare som jag försöker få läsa allt av. Bättre eller sämre produkter, spelar inte så stor roll. Igenkännandet spelar in. Men med åren har jag utvecklat ett mer kritiskt tänkande och ibland faller ju t.o.m. favoriter bort....Så jag läser inte Fantasy och SF enbart för att upptäcka något nytt, utan ofta för att jag kan placera in mig själv i boken och känna mig hemma.
Tolkien har ställt till det på sätt o vis för mig eftersom jag ofelbart börjar jämföra nyare verk med hans och då blir det oftast till de nyares nackdel. Lite orättvist.
(Mitt eget utkast till en bok ligger alltså i skrivbordslådan....)
Har fått en radda av Eddings böcker, läste halva första och resten bara står där och samlar damm....
Undrar om ni har läst en serie böcker av Edgar Rice Burroughs (som skrev Tarzanböckerna) som handlar om John Carter och hans äventyr på Mars. Det är mer Fantasy än SF tycker jag. Har aldrig läst något som det händer så himla mycket på varje sida, rena actionsåpan. Men rätt kul. (Läste dem på 70-talet så de kanske inte skulle funka idag...)
Nu har jag hittat en ny (för mig) författare som jag känner att jag vill kolla: Kevin J Anderson: Hidden Empire: The Saga of Seven Suns. (Han skrev Star Wars bl.a.)
Annars gillar jag LeGuin, Lewis, Nesbith, ja många fler som jag inte kommer på just nu.
Detta inlägg blev visst lite rörigt, många tankar på en gång...

Min spontana reaktin på hela E R Burroughs produktion är att det defenitivt är fantasy, både John Carter of Mars och Tarzan och vad-dom-nu-hette, om jordens inre..

Rent litterärt är allt han skrev skräp. Men maken till "action-författare" får man leta efter! Jag fullkomligt älskar John Carter, ända sedan jag som mycket ung läste de serietidningar om honom som fanns på det glada 70-talet.

Jag har hör detta av många, men måste tillstå att jag inte alltid är imponerad av Tolkiens grepp. Svaga kvinnoporträtt, en förkärlek för bskrivningar som stoppar upp handlingen, och en lite väl svartvit värld tillhör svagheterna. På dessa punkter finns det flera yngre förmågor som slår JRRT (t ex Pullman).

Detta förringar naturligtvis inte JRRT:s skicklighet i många andra aspekter. Men Jag tror att din orättvisa, Wargen, inte ligger i att du jämför, utan kanske i hur du jämför? Fortsätt du att jämföra -- det är bara nyttigt -- men titta på lite olika saker. Då blir det riktigt spännande.

min åsikt: terry brooks är pinsamt dålig och eddings skriver barnböcker. Dessutom återanvänder han samma karaktärer i oändlighet. Skulle dock vilja tipsa om Robert E Howards Conan Chronicles, riktigt läsvärda och maffiga. Howard begick självmord 1936, bara 30 år gammal.

själv måste jag medge att jag varken har läst Brooks, Eddings eller Jordan och borde därför inte uttala mig i ämnet. Men det gör jag ändå

Okej, redan när jag började läsa fantasy fick jag mina förutfattade meningar om Brooks genom en bok om fantasy - som rätt och slätt hette Fantasy (den var för övrigt riktigt bra för fantasynybörjaren). Där fanns en kort men ändock total sågning av nämnda herr B. Just därför blev jag intresserad och försökte förgäves hitta hans första bok på ett bibliotek. Men tro inte att den fanns inne. Dessutom lyckades jag aldrig luska ut vilken man egentligen skulle läsa först.
På biblioteket har min hand också dragit sig mot Eddings, men sedan tvekat och sökt upp en annan bok. Jag minns att jag försökte läsa honom nån gång, men gav upp efter ett par sidor - han var helt enkelt tråkig.
Ingenting av herr Jordans skriverier har jag orkat mig på, förutom lite halvambitiös läsning i hans första bok.

Slutsatsen av allt mitt babbel är: Och jag har klarat mig så bra utan dem. I stället har jag läst alla LeGuins böcker (Tales from Eartsea och Dragonfly på engelska), Katherine Kerrs underbara fantasyserie. De trollbindande böckerna om Harry Potter. Och nyligen (som jag håller på och läser nu) serien om Handelsmännen och de magiska skeppet av en viss författare vid namn Robin Hobb. Dessa böcker har gett mig stora läsupplevelser som jag inte skulle vilja byta mot att ha läst B:s och E:s böcker.

Bara en sista tanke: Är verkligen Paksennarion-serien så fantastisk? Jag tröttnade efter 75-100 sidor i den första boken.

Ja.

Intressant diskussion.

En annan åtalspunkt mot Eddings är, åtminstone i hans senare böcker, klara inflationstendenser i våldsanvändningen. Våld är inte längre sista utvägen, det är något som man tar till så fort man bara kan. Inte heller räcker det med "det våld nöden kräver" utan sabla ner dom bara. Dessutom begås giftmord och andra mysigheter lite så där i förbifarten, utan någon moralisk diskussion att tala om. Hobb låter iallafall sin giftmördare våndas och lida en hel del för sina dåd, även om de sker med det allmännas bästa för ögonen. Men det är kanske därför som Eddings böcker är omtyckta av unga killar, vad vet jag? Själv började jag med Sagan om Ringen vid nio års ålder, och dömer allt efter den måttstocken.

Brooks var det länge sedan jag läste, men såvitt jag minns var det en total rip-off på LOTR.

Jordan är en okej författare, men med så många böcker börjar WoT likna fantasyns motsvarighet till pornografisk film: långtråkig, repetativ och svag handling. Men som den suktande idiot man är köper man konceptet ändå (jag pratar om WoT-böckerna, inte om... något annat. ) .

har inte lyckats läsa mig igenom hela tråden pga. längden på den men eftersom jag är på Eddings dissar humör idag (vilket jag iofs är alla dagar...)

1. Läs vad han säger i förordet till Rivan Codex om Gandalf

2. Läs varför han börja skriva fantasy?


kom sen och säg något positivit om honom (fast brukar visa honom som en äkta plagitör när de diskutionerna kommer upp)

Du skulle inte kunna skriva här vad han säger om Gandalf? Jag har inte den boken (eller någon annan av Eddings).

han säger typ att han är för mäktig eller något sånt. mina Eddings böcker är borta numera så jag kan inte se efter (men gå till bokaffären och blädra i deras exemplar... och bli *sur*)

Ok. Jag får väl göra det då.

jag är tyckte faktiskt om böckerna om elenien och tamuli när jag läste dem. diggar trollen rätt bra. men jag var kanske ung och dum då. Läser T.H. Whites svärdet i stenen nu, härlig bok som disney följt stenhårt vid filmatiseringen. rätt härlig omväxling. Merlin har snor i skägget!

T.H. White : Svärdet i Stenen blev en av mina favoriter när jag läste den för första gången för en massa år sedan. I filmen "Merlin" finns en hel del som inspirerats från boken, t.ex. den levande "klippgubben" som fjättrar svärdet i stenen. Merlin i boken lever även baklänges, han blir yngre med åren alltså, precis som jag!

Ang. Eddings:
Jag tycker att Eddings böcker är verkligt underhållande, och jag tycker själv bäst om Sagan om Elenien, förmodligen till stor del tack vare att jag läste den först och det ligger en del i det som upprepats om att Eddings gärna upprepar sig. Han skriver bra fantasy - enkel, underhållande och medtagande. Dock för en yngre publik (yngre än de flesta andra fantasyförfattare). Jag provade att läsa om Sagan om Elenien nu för något år sedan, men den känns lite barnslig på något sätt, men varför ska man hålla på och läsa om böcker om och om igen? Jag skulle aldrig komma på idén att läsa om böckerna om Bert eller de om Sune, även om jag tyckte att de var fantastiskt bra när jag läste dem.

Ang. Jordan så tycker jag mest illa om att han skriver för långsamt, han har hittils skrivit fantastiska böcker (även om det verkar på er som om man på alla sätt ska undvika den svenska översättningen?!?).
Det klagas en del på att man inte kommer framåt i handligen, men det är väl ändå inte handligen som är det viktigaste i dessa berättelser? Jag njuter av att kunna leva mej in i den värld som Jordan har byggt upp, jag tycker till och med att den känns mer tilltalande än Tolkiens. Mycket för att Jordan har byggt sin värld på människor (inte som ras utan som tänkande, levande varelser), det gamla relateras till människorna som omgärdades av det. Det känns helt enkelt mer 'realistiskt', om nu ett sådant uttryck kan användas för att beskriva fantasy...

Ps.
Jag ber om ursäkt för osammanhängande tankar och konstiga uttryck och stavningar, jag börjar bli lite trött.
Ds.