Stefan skrev:
Men som sagt, jag är intresserad av din syn på kvalitet, Johan.
Bra fråga! Jag ska försöka att definiera den...fast den typer av defenitioner tenderar att bli både svåra och tråkiga.
Huruvida jag blandar ihop estetik med kvalitet är en öppen fråga; Om jag gör det, i så fall faller väl estetiken bort från kvalitetsbegreppet, eller hur? Själv anser jag att även estetik skall inlämmas i läsupplevelsen. och att den kan bidra till att höja eller sänka kvaliteten på ett verk.
Konsekvens kan nog vara ett kvalitetsmått inom realistisk litteratur, men är inte ett av den icke-realistiska litteraturens stora trumfkort att man inte måste vara konsekvent?
Vad det gäller originalitet så läste jag någonstans att det endast finns ett tiotal berättelser att berätta. Samtliga dessa är redan berättade, så att stjäla av varandra är mer eller mindre nödvändigt för att över huvud taget producera någonting alls. Det gäller bara att stjäla med finess!!!
Låt mig fortsätta med att fullt ut hålla med i din analys av kvalitet, som
"...det antalet tolkningsbottnar -- möjligheten för många olika människor att läsa och uppskatta ett verk, möjligheten att finna nya meningar i det, möjligheten att lär sig något" , för just litteratur. Den definitionen var inte dum alls, jag köper den, men finns det stöd för den? Vad är kvalitet? Jag prövar ett nytt djärvt grepp här och behandlar litteraturen som om den var en produkt från tillverkningsindustrin, vi får se var det här leder
Rent praktiskt så är då kvalitet rätt produkt till rätt pris i rätt tid till rätt målgrupp. Kvalitet handlar inte om hur BRA något är, utan hur mycket nyttan man har av något just nu i förhållande till det pris man får betala för att införskaffa det.
Hur ska vi applicera detta på litteraturen? En inte helt lätt nöt att knäcka.
Vad är en bok? Boken i sig är en träprodukt där någon har applicerat svart färg på ett systematiskt vis. Det är det hela. Så inköpspriset kan knappast vara en av parametrarna man måste ta hänsyn till, en bok på sanskrit kostar lika mycket som en bok på engelska, men är per definition värdelös för mig som inte kan sanskrit.
Man måste se till vad det ger att läsa boken, och "priset" man betalar kan nog likställas med den tid det tar att läsa boken. Om vi då sätter priset till "den tid det tar att läsa boken" så har vi en av fyra parametrar klara.
"I rätt tid" är en lite knepigare nöt att knäcka. Hur definierar man "rätt tid" inom litteraturen? Den definitionen på kvalitet jag drog i början definierar rätt tid som ett rent logistiskt problem. Hur ser då logistiken ut för den litterära upplevelsen? Det är nog inte frågan om att boken kommer från bokhandeln på en förutbestämd dag. Ett försök att tvinga in litteraturen i ett kvalitetstänkande avseende logistik är väl i så fall att se till när i livet (läs när i den intellektuella mognaden) man läser ett specifikt verk. För att ta ett handfast exmpel: Silmarillion lämpar sig knappast som läsobjekt för en sjuåring i årskurs ett. Inte för att Silmarillion är dålig, men för att den antagligen är fullkomligt obegriplig för en sjuåring. Den kräver dessutom att man redan har läst i alla fall Härskarringen för att den ska bli intressant. Då har jag slagit fast parameter två, rätt tid, och jämställt den med "mognad som läsare" (flummigt begrepp, jag vet...) Med mognad som läsare menar jag då en kombination av intellektuellt mognad och vad man har läst för böcker sedan tidigare, kalla det för erfarenhet av livet och litteraturen.
Då tittar vi på rätt målgrupp... Målgruppsdiskussionen här är inte så enkel som att man kan säga att det finns barn, tonåringar och vuxna läsare. Denna diskussion är mycket mer komplex än så! Jag tror att målgruppen handlar om vad man som läsare har för förförståelse. Alltså vad man redan har med sig i bagaget i form av vetande, förutfattade meningar och kunskap. Vetande och kunskap ökar med ålder/bildning, medans förutfattade meningar hos väldigt unga människor är få, för att accelerera under uppväxten för att tillslut (förhoppningsvis) minska med ålder och utbildningsnivå. Det innebär att man som författare kan skriva för tre olika målgrupper; De med låg utbildning och litet kunnande och utan förutfattade meningar, de med en låg utbildning men med ett begynnadne kunnande och många förutfattade meningar, och till sist de med hög utbildning, högt kunnande och få förutfattade meningar. (Nu har jag generalisterat alldeles för mycket, men jag måste försöka förenkla resonemanget för att någon gång komma till en slutsats!) Då så: jag har nu definierat tre olika målgrupper för det fortsatta resonemangent.
Då har vi den sista parametern att definiera kvar, och den absolut knepigaste; rätt produkt. Vad innebär begreppet rätt produkt? Rätt produkt bör väl då vara den bok som på kortast möjliga tid ger dig en positiv läsupplevelse, som är avvägd att passa just din mognadsnivå som läsare och som tar hänsyn till din förförståelse. Där har vi rätt produkt, dvs en produkt med hög kvalitet.
Var det någon som inte begrep detta? Antagligen... Därför kommer det nu några handfasta exempel för att på ett bättre sätt illustrera det hela.
Exempel 1: David Eddings
Eddings har skrivit en massa böcker. Jag tänker se närmare på 16 stycken av desa; Belgariaden, Malloreanen samt böckena om Spjuthök. Vi börjar med att titta på priset: Det är MÅNGA böcker, Belgariaden är fem stycken som tar en stund att läsa. Rätt tid: Böckerna vänder sig till unga läsare, om dom läses under tonårstiden så är det nog rätt tid. Rätt målgrupp: Ett krav är man inte har läst alltför mycket historia, eftersom det finns historiska paralleller till allt möjligt som saboterar hela läsupplevelsen. Personer som läser böckerna bör nog vara yngre än de som går i årskurs 8. Du bör ha en mängd förutfattade meningar, eftersom allt är byggt på schabloner och klyschor.
Slutsats: Det tar tid att läsa alla dessa sexton böcker, som alla handlar om en och samma hisoria, fast i olika skrudar. Om du är 14 år gammal, och inte har något annat att göra än att läsa fantasyböcker, så kan detta vara ett verk med kvalitet. Om du däremot är äldre så är kvaliteten mycket tveksam, särskilt sett i perspektivet att det tar en massa tid att harva igenom dessa böcker. Så böckerna kan, med lite god vilja, möjligen tillfredsställa en av målgrupperna.
Dessvärre är läsuppleveslen inte så stor, man går nog knappast och tänker vidare på böckerna efter det att man läst dem. Det tar allstå tid att läsa dem, men man har inte så stort utbyte av böckerna efter det att man slagit ihop pärmarna Möjligen kan en av dessa serier räknas att ha en någorlunda kvalitet, men då får man inte läsa några andra böcker av samma författare alls.
Exempel 2: Brooks
Tid: Lång, många böcker är det om Shannara. Priset i form av tid att läsa är högt. Rätt tid: Tonåren... För komplicerat språk för små barn, för tunn handling för vuxna läsare. Målgrupp: Människor med extremt mycket förutfattade meningar, det finns nog inte en enda egen tanke i verket, man behöver som läsare inte anstränga sig alls. En fördel är om man inte har läst andra fantasyverk alls. Så för den som inte har läst fantasy innan, och har gott om tid att lägga på att läsa, kan detta vara kvalitet.
Slutsats: Det tar tid att läsa böckerna, du får inget nytt till livs som andra författare inte redan har avhandlat. Kvaliteten måste nog anses som låg, rent generellt, om man har läst annan fantasylitteratur. Som förstagångslitteratur kan Brooks böcker om Shannara ses som kvalitetslitteratur.
Exemple 3: LeGuin
Jag tittar nu på de tre (fyra) böckerna om Övärlden. Priset: fyra böcker som går ganska så fort att läsa (de är relativt tunna). Så "priset" är billigt! Rätt tid: Som tonåring representerar böckerna ett spännande äventyr. Man måste inte ha läst en massa annat för att begripa dem, men läsuplevelsen förämras inte av att man är bevandrad i annan litteratur. Som vuxen blir böckerna en mycket bra vuxenritsroman, som diskuterar fundementala problem som ansvar för sina handlingar, och vad som är rätt och fel. Även som vuxen kan det kvitta om man är en van eller ovan läsare, böckerna erbjuder en precis lika god läsupplevelse i båda fallen. Målgrupp: Människor med få förutfattade meningar. Tidig tonår eller vuxen skulle jag vilja påstå.
Slutsat: Mycket hög kvalitet. En mycket bra läsupplevelse för ganska så lite tid, för väldigt många människor.
Detta var en tanke om hur man kan applicera ett modernt kvalitetstänkande på litteratur. Jag vet inte om detta är vetenskapligt korrekt alls...
Kontentan av hela resonemanget blir då att kvaliteten bestäms av hur många olika grupper som kan ha "glädje" av verket och hur mycket glädje av verket man får i förhållande till hur lång tid det tar att läsa det, vilket faktiskt stämmer hyfsat bra överens med Stefans definition, v.s.b.
Detta innebär att begreppet "kvalitet" antagligen ser annorlunda ut för olika människor. Vilket då gör att vi alla, mig inräknad, kanske skulle vara lite försiktigare med att "döma ut" litteratur som icke-kvalitativ. Tja, håller detta i rätten, herrar och fruar domare? Jag mottar jättegärna synpunkter på detta, både av Stefan och av andra här på forumet!
Logga in
Bli medlem
FAQ
Sök
