Jag började läsa den här boken tidigare idag och har nästan läst ut den nu, har kanske 20-30 sidor kvar. Det första som jag slås av är hur pass bra den här typen av referenslitteratur är. Boken är ett mer eller mindre ett måste oavsett om man tycker om nyöversättningen eller inte alls tycker om den.
Erik förklarar på ett bra och stundtals roligt sätt hur hans arbete med att nyöversätta Tolkiens verk har gått tillväga från start till mål. Man slås över vilket enormt och omfattande arbete som gjorts och hur många personer som varit inblandade utöver Erik själv.
Själv har jag en del invändningar mot nyöversättningen som jag med denna bok har fått ett annat perspektiv på. Överlag tycker jag ju att nyöversättningen är betydligt bättre än den tidigare men att en del inte blivit 100% tillfredsställande översatt från originalen. Det är väl inte så att jag tycker att mina invändningar mot en del av översättningen har blivit bättre i och med denna bok men den belyser problematiken på ett helt nytt sätt och i en del fall kan jag förstå varför Erik valde att göra som han gjorde.
Jag har inte boken vid min sida just nu men jag kan återkomma med något litet smakprov så att ni får en uppfattning om hur boken är upplagd och vad det är som gör den till så intressant läsning efter att man läst nyöversättningen.
Rekommenderas varmt!
Har får ni några smakprov från boken så att ni kan bilda er någon form av uppfattning om hur den är samt det som den behandlar. Detta är bara några smakprov och kanske blir lite svåra att få grepp om när man läser det så här men det blir bättre när man läser anteckningarna i sin helhet. Boken är som sagt mycket bra och bitvis rolig. Den passar alla som vill ha en större insyn i översättningen oavsett om man gillar den eller ej. Den fungerar även bra som Marie skrev, i ren studie av översättningsarbete.
Citera:
26 oktober 2003
Sommartiden upphör: dags att sköta plommonträd och bärbuskar!
På kvällen botaniserar jag bland inströmmande e-post. Gustav Dahlander, som tillsammans med Leif Jacobsen har utsetts till faktagranskare av förlaget, har läst DN-artikeln och insett att jag behöver hjälp. Kanske skulle man be Forodrims språkgille om förslag på namnöversättningar? En idé vore att jag tittade på en hemsida som drivs av Den stegrande kamelen: där förtecknas förslag till svenska namn. Själv framför Gustav några tankar om Rivendell, då förleden i Klåvedal tycks honom alltför rustikt. Tänkbara alternativ vore Rivendal, Rämnedal, Riftedal.
Det visar sig även finnas ett e-brev från kamelen själv, Magnus Börjesson. Jag tittar på hans hemsida, som har fyra spalter: Tolkien, Ohlmarks, Erik och de egna förslagen. Erik? Ja, när jag i olika sammanhang har yppat något namn har Kamelen snappat upp det och förtecknat det.
En länk leder till en diskussionslista. Det är i huvudsak Kamelen och en viss Danne som bollar olika namnföslag mellan sig. Jag avundas dem. Tänk att kunna sitta i veckor och småfundera på en hamdfull namn. De verkar ha det så trevligt.
Citera:
29 oktober 2003
Men jag visste redan från början att jag behövde synpunkter och skickade därför hela namnlistan till Beregond. Honom träffade jag vid uppläsningen på SF-bokhandeln i april; han hade satt sig längst fram, och jag märkte han var en samvetsgrann person eftersom han höll originalet i handen och förljde med mening för mening. Några dagar senare fick jag kommentarer, både av övergripande art och på detaljplanet.
I dag kommer så ett utförligt svar på namnlistan. Något överraskande finner Beregond Tolkien inkonsekvent på vissa punkter, till exempel hans rekommendation att lämna mathom och smial oöversatta. Båda orden har dröjt sig kvar i hobbitarnas vokabulär trots att de i övrigt anammat väströnan; Tolkien har hämtat dem från äldre engelska. Beregond menar att man bör ta motsvarande fornnordiska ord och låta dem åldras, vilket skulle leda till "medem" och "smuga". Däremot bör man inte, enligt Beregond, följa Tolkiens anvisning om att översätta när det gäller Isen, Isengard och Isenmouthe. Där har jag tvekat, fast av rent praktiska skäl: det är svårt att hitta arkaisk form av "järn". Jarngård låter lite lamt; och om kan tänka sig att gå till Island efter jarn så kan man lika gärna hämta Eisen från Tyskland, och då är man tillbaka vid Isen.
En sak som utmärker Beregond är att han, i likhet med många andra grundlärda tolkienister, inte har något sentimental svaghet för de ohlmarkska namnformerna. Han vill kritiskt pröva alla de alternativ som står till buds. När det gäller the Shire så föredrar han Fylket (i analogi med andra namn i bestämd form: Kullen, Ån, Gamla skogen) och fortsätter: "Men när tolkiens specifikt säger att han hade det nordiska ord som svenska heter syssla i tankarna förefaller det svårt att motivera någon annan översättning än Sysslan; att välja bort det vore att avvisa en erbjuden dyrbarhet."
Citera:
15 mars 2004
Nu blir det besvärligt. Faramir fångade in Frodo i Ithilien men skall nu avkunna sin dom och släppa honom fri:
As for you, Frodo, in som far as lies in me under higher authority, I declare you free in the realm of Gondor to the furthest of its ancient bounds; save you only that neither you nor any that go with you have leave to come to this place unbidden. This doom shall stand for a yerar and a day, and then cease, unless you shall before that term come to Minas Tirith and present yourself to the Lord and Steward of the City. Then I will entreat him to comfirm what I have done and to make it lifelong. In the meantime, whomsoever you take under youre protection shall be under my protection and under the shield of Gondor.
Det räcker med en blick på det här stycket för att förstå att jag skall ha att göra hela dagen. Till sist blir det så här;
I förmågo av mitt ämbete tillkännager jag härmed att du, Frodo, har rätt att vistas i Gondors rike inom dess gamla gränser, med undantag av dena plats, dit varken du eller någon i ditt följe har lov att komma objuden. Denna dom äger bestånd i år och dag och löper sedan ut, så framt du icke dessförinnan kommer till Minas Tirith och träder inför stadens härskare och drots. Då skall jag vädja till honom att bekräfta min dom och göra den livslång. Intill dess skall vem som helst som du tar under ditt beskydd också åtnjuta mitt beskydd och Gondors värn.
Det är en formell och arkaisk ton som Faramir slår an. En fras som in so far as lies in me är en översättares mardröm: det är ren idiomatik, inga riktiga ord liksom, ändå uttrycket "i förmågo av", som är lagom begripligt och lagom ålderdomligt. Problemet är att frasen måste fortsätta med en precisering av vari denna förmåga bottnar, nämligen ett ämbete; och om något ämbete nämns inget i originalet. Däremot finns där uttrycket under highler authority, som jag inte kan klämma in hur jag än försöker.
Innehar Faramir något ämbete? Ja, det kan man nog säga, han är captain, vilket i detta sammanhang borde betyda något i stil med ståthållare eller hövitsman. Och den högre myndigheten, den framskymtar några rader längre ner i frasen "stadens härskare och drots".
Enough is enough, nu skall jag hem och koka kål!
(Jag har korrigerat en felskrivning.
Logga in
Bli medlem
FAQ
Sök
Var har du läst det?