ANDRA ÅLDERN

Av: Emil Johansson

Har du hört om Midgård och dess stora sorg?
Där levde Sauron den store i Ondskans borg
Där dräptes alver och människor togs till slavar
Dess länder fylldes med död och otaliga gravar
Där fanns ondsinta troll som få rådde på
De dödade de stora och skrämde de små
Där fanns fula små orcher som dräpte och stal
Och de plågade människor i namnlösa kval
Och Sauron han log i sitt mörka näste
För vem skulle nu våga storma hans fäste?

Har du hört om Midgård och dess stora glans?
På den tid Gil-galad levde och Elendil fanns
Då alverna slogs med dödliga människor vid sin sida
Och drog iväg mot Mordor för att mot ondskan strida
Då alvernas konung med Aeglos sitt spjut
Skrämde troll och orcher så de flydde med tjut
Då Elendil den långe vid hans sida stod
Hög och stolt och fyllde människor med mod
Då Sista alliansens härar drog fram i sin fulla majestät
Och Sauron i sin rädsla satt i Mörka tornet och grät

Har du hört om Midgård och dess stora strid?
Där ont mötte gott i en avlägsen tid
Där Sauron samlade tjänare från hela sitt land
För att möta alvernas konung från havets strand
Där mörkret gav vika och en belägring tog vid
Där Sauron skakade och aldrig mer fick frid
Där belägringen blev så svår att hans hopp tog slut
Och han slutligen bestämde sig för att själv träda ut
Stor och ondskefull kom han med klädnad som sot
Och endast Gil-galad och Elendil kunde stå honom mot

Till sist blev Elendil dödad och Gil-galad brändes ihjäl
Bort från Midgård färdades Elendils ande och Gil-galads själ
Men Sauron själv blev besegrad i hjärtat av sitt mörka land
För Isildur skyndade fram och skar Ringen från hans hand
Och över hela Midgårds rike blev det fred
När Saurons kropp till slut brann ned


Upp
Tillbaka till Alster