Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------- Filmerna --------------------------------------------------------- Frågorna inom denna avdelning behandlar huvudsakligen Peter Jacksons nya filmatisering av Härskarringen. Tolkiens Ardas expert inom detta område är Robert Östberg.


2. Fråga:
Hej alla glada!
I filmerna är Vattnadal vackert om än lite väl luftigt tycker jag. Får för mig att en kylig höstdag med regnet smattrandes kan man sitta vid brasan och titta ut genom rutglaset på furuskogarna och den brusande forsen nedanför. Men i filmen finns inte ett enda fönster med glas vad jag såg och altanerna och balkongerna går långt in i byggnaderna med bara smäckra pelare som skydd. Har jag fått denna uppfattning därför att Ohlmarks kanske försvenskade Vattnadal något (Kluvendal borde det ju heta!) och att det var mer likt filmen i originalet på engelska?

Nostarion

Svar: Designen av Vattnadal i filmerna är ju framförallt hämtad från Alan Lees vision av Vattnadal. Filmteamet har i intervjuer uttryckt en ambition att få Vattnadal väldigt "organiskt", att få det så väl inbyggt i naturen som möjligt och få en mjuk övergång mellan byggnader och natur.

Läser man originaltexten i Härskarringen så märker man att det inte ges någon tydlig bild av hur Vattnadal är uppbyggt. På ett par ställen nämns "open windows", men om detta syftar på tomma fönstergluggar eller glasfönster som står öppna är upp till var och en att gissa.

Jag tycker nog personligen att det borde bli rätt kallt under vintern utan fönster, även för alver.

Robert Östberg


3. Fråga:
Tjo!
Kul att sidan har blivit utbyggd och mer komplett! Jag har en fråga så här i köpa Två tornen-tider. Jag har hört att den vanliga versionen kommer ut den 26 augusti och att extended version kommer ut någon gång i november, nu pratar jag om VHS-versionen. Så jag har en liten fråga om man ska vänta på extended version ända fram till november eller köpa den vanliga... Vad innehåller egentligen extended version utöver den vanliga filmen? Vilket extramaterial får man med i Sagan om ringen och Sagan om de två tornen extended version?

Tack på förhand och tack för en helbra sida!

Louise

Svar: Hej Louise! Om vi bara pratar vhs-versionerna nu så blir ju det hela något begränsat. De förlängda versionerna, "extended version", innehåller som du säkert känner till en förlängd version av filmen, med en massa aldrig tidigare visade scener. Som vi tidigare berättat under Nyheter finns det en artikel om det nya i Sagan om de två tornen-filmen här. På den officiella sajten hittar du uppgifter om Sagan om ringen. De förlängda dvd-versionerna innehåller hur mycket godbitar som helst, på vhs får det dock inte plats lika mycket, så här återfinns bara de förlängda versionerna av filmerna. I Sagan om ringens fall innebär detta en mer än 30 minuter längre version, och pratar vi Sagan om de två tornen så är förlängningen 40 minuter. Den förlängda versionen kommer den 18 november.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------------- Folk ------------------------------------------------------------- Här återfinns i första hand kunskap om Ardas olika folkslag, och allt som hör därtill.


4. Fråga:
Suilad!
Jag har funderat på en sak: varifrån kommer egentligen vår grundmurade föreställning om hobernas stora fötter och alvernas spetsiga öron?

I The Hobbit står följande att läsa:

"They [...] wear no shoes, because their feet grow natural leathery soles and thick warm brown hair ...".

I LOTR, "Concerning Hobbits" läser vi:

"... but they seldom wore shoes, since their feet had tough leathery soles and were clad in a thick curling hair ...".

"The Harfoots were browner of skin, smaller, and shorter, and they were beardless and bootless; their hands and feet were neat and nimble; [...] The Stoors were broader, heavier in build; their feet and hands were larger, [...] The Fallohides were fairer of skin and also of hair, and they were taller and slimmer than the others; [...] [The Harfoots] were the most normal and representative variety of Hobbit, and far the most numerous:"

I David Days Tolkien bestiarium dyker så plötsligt orden stora fötter upp när han påstår att alla hober har "oerhört stora fötter". Detta i Ohlmarks översättning, mind you, men dock tycks det komma någonstans ifrån eftersom P.J. i någon av de otaliga intervjuerna om produktionen av filmerna säger något i stil med "That single line about those large, hairy feet caused us much trouble." Enligt just det klippet tycks meningen han refererar till vara densamma som jag citerat från "Concerning Hobbits", men där står ju inget om att fötterna är stora!

I beskrivningarna om de tre hob-stammarna förstår jag texten som att stoorernas fötter var större än fallohidernas, vilkas rent av var nätta och kvicka. Inte att de är "oerhört stora", faktiskt inte ens större än vanligt eftersom det "vanliga" och "normala" enligt texten var fallohiderna. Och om jag förstått det hela rätt blandades väl dessutom de tre stammarna långt innan Bilbos tid?

Och alvernas spetsiga öron. Varifrån kommer de? Kan ni reda ut det här åt mig? Det troliga är väl att jag missat något alldeles uppenbart, men, men...

Så vill jag bara tillägga att Gustavs artikel om Silmarillion den 9/8 var superb! Har försökt uttrycka i princip exakt samma åsikt tidigare (här i TA) men inte lyckats tillnärmelsevis lika väl som Gustav!

Strålande arbete med nya sidan, man kan bara tacka och bocka i ödmjukhet inför allt ni gör för oss fans!

Mia

Svar: Jag måste erkänna att jag också hade en klar uppfattning om att hoberna har ovanligt stora fötter, men nu när jag letar lite så hittar jag ingenting som egentligen stöder detta.

Du har helt rätt i ditt resonemang, texten i "Concerning Hobbits" är ju rätt tydlig på punkten att harfötterna snarare hade ovanligt små och nätta fötter, samt att stoorernas fötter var större än harfötternas, men det står inget om att ens deras fötter var oproportionerligt stora. fallohiderna ligger troligen nånstans mitt emellan i fotstorlek.

Vid Bilbos födelsedagsfest beskrivs fötterna hos en äldre hob av familjen Proudfoot enligt följande: ”his feet were large, exceptionally furry”, men detta är det enda jag direkt kan hitta, och det är långt ifrån något bevis för att alla hober skulle ha stora fötter.

Uppfattningen om alvernas spetsiga öron stammar främst från etymologierna som finns i The Lost Road, nr 5 i History of Middle-earth-serien. På ordstammen ”LAS-” står ”The Quendian ears were more pointed and leaf-shaped than human”. I ett brev (nr 27 i Letters of J.R.R. Tolkien) beskriver Tolkien hur han tänkt sig hobernas utseende:

“A round, jovial face; ears only slightly pointed and ‘elvish’.”

Även här indikeras ju att alvernas öron var spetsigare än människors. På ett annat textställe som jag för tillfället inte minns vart jag läst står också att hobernas öron var spetsigare än människors men inte lika spetsiga som alvers.

Sedan är ju frågan hur mycket mer spetsiga öronen är. Personligen tycker jag väldigt mycket om den grad av spetsighet som PJ har gett sina alver i de nya filmerna.

Robert Östberg


Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------------- Personer --------------------------------------------------
Det tongivande inom denna avdelning är material relaterat till de olika fiktiva personer som figurerar i Tolkiens berättelser.


5. Fråga:
Vad hände med Gandalf efter Berättelsens slut, jag vet att han gick och hälsade på Tom, men sen?

Emma

Svar: I sista kapitlet av Sagan om konungens återkomst återförenas han med ringbärarna i Grå hamnarna och seglar med dem över Havet. Skuggfaxe är med honom, även om det inte framgår av översättningen (Tolkien lade troligen till den uppgiften senare).

Martin Andersson


6. Fråga:
Det är en fråga som jag har tänkt på ganska länge. Varför står det att Gollum/Sméagol är dvärg och sedan i någon annan bok står det hobbit och sen i den andra hobbit, dvärgliknande varelser. Jag kommer inte ihåg var i böckerna... 

Maria

Svar: Jag känner inte igen det heller. Sanningen är att han var något slags hobbit (eller hob, om man nu föredrar den benämningen).

Martin Andersson


7. Fråga:
Hur stark är Gil-galad om man t.ex. jämför med Gandalf den Vite?

Aeglos

Svar: Gil-galad var en mäktig alv, men alla Ilúvatars barn; alver, människor, dvärgar, bleknar i jämförelsen med en ainu. Och eftersom Gandalf var en ainu, av maiars släkte, så kan man inte jämföra honom med vare sig en alv, en människa eller en dvärg.

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Geografi & platser ---------------------------------------------
Frågor som sätter ämnen som geografi och platser i första rummet hamnar under denna rubrik.


8. Fråga:
Jag har för en tid sedan köpt The Atlas of Middle-earth av Karen Wynn Fonstad av SF-Bokhandeln och jag har upptäckt några saker i den som, vad jag vet, inte nämns i Silmarillion respektive LOTR, eller är utsatta på kartorna till böckerna. Jag har kollat på The Encyclopedia of Arda men inte hittat något! Vad är dessa för ställen och finns det någon historia om dem? Varför skiljer sig de olika kartorna åt?

A. Methed-en-glad, strax norr om Sirions våtmarker.

Svar: Hej! Äntligen har vi slagit våra kloka huvuden ihop och svarat på den här frågan, ursäkta dröjsmålet!  Methed-en-Glad betyder Skogens slut och lär vara en fortifikation i Dor-Cúarthol söder om Teiglin.

B. Bar Erib, mellan Sirion och Nargothrond.

Även detta är en fortifikation, denna gång söder om Amon Rûdh i Dor-Cúarthol. Det omnämns i Unfinished Tales, sidan 153.

Johan Sandberg

C. Moors of the Nibin-noeg som ska sträcka sig nordväst om Amon Rûdh.

Eftersom Nibin-noeg är smådvärgarna (Mîm och hans söner) och Amon Rûdh väl var den plats där Tùrin höll till som fredlös, kanske hedarna är den plats där han träffade Mîm.

Martin Andersson

D. Arthórien öst om Doriath där det i Silmarillion-kartan bara finns skog.

Återigen en komplettering av Fonstad till Silmarillion-kartan med namn från Unfinished Tales. Det är en liten skog som tillhörde Thingols rike Doriath.

E. I Fonstads atlas ligger Belegost mycket längre söderut än i Silmarillion-kartan. Finns det någon förklaring?

Efter att ha spenderat timmar åt efterspaningar kan jag nu möjligen leverera ett godtagbart svar. Det verkar inte som om särkilt många funderat på denna företeelse, tolkienvetaren Michael Martinez -- som är en av få -- påpekar följande:

"Karen Wynn Fonstad's maps of Beleriand and Eriador indicate that Belegost was located in the southern Ered Luin near Harlindon, but this placement contradicts Tolkien's own writings and is puzzling."

Mycket längre än detta går det inte att komma utan att forska på egen hand. Varför har The Atlas of Tolkien's Middle-earth Belegost i ett helt annat läge än Silmarillion-kartorna? Jag har letat på många platser, och slutligen fann jag i HOME 4 på sidan 231 en karta, "The First 'Silmarillion' Map", som uppvisade en placering av dvärgastaden liknande Fonstads. Har Christopher Tolkien alltså misstagit sig när han producerade Silmarillion-kartorna? Är det Fonstad vi ska lyssna på? Nej! I kartor på flera ställen i exempelvis HOME 11 finns Belegost och Nogrod på de platser de sedan publicerades på. Christopher Tolkien påpekar till och med vid ett tillfälle, angående en not av Tolkien som gav vid handen att Belegost skulle vara belägen som i HOME 4, att:

"The statement [...] that 'Belegost was in Eredlindon south of Beleriand is surprising: it seems to represent a reversion to the older conception of the place of the Dwarf-cities: see the Eastward Extension of the first Silmarillion map, IV.231, where the dwarf-road after crossing the Blue Mountains below Mount Dolmed tourns south and goes off the map in the south-east corner, with the direction 'Southward in East feet of Blue Mountains are Belegost and Nogrod.'"

HOME 11, sidan 202. Denna föreställning hos Tolkien var alltså tidig och allt tyder på att den senare blev struken. Vi kan utgå ifrån att Fonstad här begått ett misstag, något som hennes bok på inget sätt är fri från. Mig gissning är enkel: The Atlas of Tolkien's Middle-earth utgavs 1981, då ingen av HOME-böckerna fanns att tillgå. Den näst senaste revisionen gjordes 1992, då endast HOME 1-8 fanns att tillgå, och av dessa är det HOME 4 som ger information om placeringen av dvärgastäderna. Denna tycks hon ha följt i tron att Christopher Tolkien misstog sig då han publicerade Silmarillion-kartan. I HOME 5 finns en karta av yngre datum, som Christopher Tolkien säger sig ha använt som bas för Silmarillion-kartan. Denna bör Fonstad i allra högsta grad ha uppmärksammat, och faktum är att dvärgastäderna inte finns utmärkta här. Logiskt sett bör man då alltså falla tillbaka på uppgifterna från HOME 4, vilket Fonstad tycks ha gjort. I och med publiceringen av HOME 11 med alla dess kartor 1994, föll dock The Atlas of Tolkien's Middle-earths uppgifter pladask.

I april 2001 kom det en ny utgåva av Fonstads bok. Om Belegost är korrekt placerad i denna kan jag inte uttala mig om, då jag inte äger versionen.

Gustav Dahlander

F. Det fanns ju dvärgar i Järnåsarna. Deras "stad" är i Fonstads atlas utmärkt vid floden Carnens källa men saknar namn. Ingen annanstans har jag läst/sett någonting om var den skulle ha varit, så ska den vara där? 

Det verkar väl logiskt att lägga den där, eftersom floder är viktiga transportleder. Jag tror dock inte det finns något definitivt belägg för det hos Tolkien.

Martin Andersson

G. I atlasen är det utmärkt en väg som går från Edoras norrut mot Ente vad och bortom. Den finns inte med i kartan över Gondor och Rohan av Christopher Tolkien, så missade han kanske bara att märka ut den? Samma sak med vägen som ska gå norrut från Morannon, korsa Bruna landen och sluta i Dol Guldur?

Sanningen att säga så vet jag inte. Dessvärre har jag inte Fonstads atlas framför mig, så jag kan inte göra någon jämförelse. Men det troliga är väl att hon baserar dessa vägar position på äldre texter ur HOME-serien.

Johan Sandberg

H. I atlasen finns också en flod utmärkt  i Gondor som kallas Calenhir och ska rinna sydöst från Pinnath Gelin ner mot Ringló, som jag inte sett på någon annan karta utanför atlasen.

Detta är fel. Floden Calenhir ska inte vara med på kartor föreställande det "riktiga" Midgård. Den omnämns i tidiga skisser för LOTR men togs senare bort. Christopher Tolkien påpekar detta i HOME 7 på sidan 312:

"In the final geography [...] Calenhir is lost."

Danska Annals of Arda nämner floden som hastigast här.

I. Höglandet i centrala Gondor finns utsatt på alla kartor även utanför atlasen, men där utan namn. Här kallas det "Hills of Tarnost" efter staden med samma namn (som jag aldrig sett på några andra kartor) på åsarnas norra sida. Finns det någon förklaring till detta?

Tarnost finns utmärkt i HOME 8 på en tidig karta över Gondor. I HOME 9 omnämner Tolkien också "the hills of Tarnost", som ska vara åsarna på Belfalas halvö, där HOME 8 placerade Tarnost. Vi vet inget mer om saken, men då det sindarinska ordet "ost" tycks finnas med i namnet kan kanske vissa slutsatser dras. "Ost" kan enligt The Sindarin Dictionary Project betyda "stad, by med mur kring" eller "fortifikation, gjord eller förstärkt med tekniska färdigheter". Den första delen av ordet skulle möjligen kunna ha "tar-" som bas, vilket betyder "tough, stiff". Om ordet Tarnost beskriver platsen så skulle den alltså vara en rejält fortifierad stad av okänd storlek. Troligen är det en liten plats eftersom den inte finns utmärkt på kartorna i LOTR, men kullarna finns med på alla kartor -- om än utan namn -- så jag menar att vi får anta att platsen existerade i det "riktiga" Midgård.

Gustav Dahlander

J. Vilken av kartorna i exempelvis Sagor från Midgård och kartorna i Fonstads atlas är "rätt"? De skiljer sig ganska så mycket när det gäller formen på Mordors bergskedja, vägarnas utstakning i Eriador, och  Tornåsarnas position i förhållande till Fylke och Grå hamnarna.

Om man ska prata om rätt eller fel i dessa sammanhang, så får man väl räkna de kartor som JRR Tolkien och Christopher Tolkien ritade som original.

Johan Sandberg

Detta skiljer sig enormt mycket från fall till fall. Ibland kan Tolkiens kartor ha reproducerats slarvigt, ibland kan Fonstad begått ett misstag, ibland kan Tolkiens kartor vara tidigare versioner av "riktiga" kartor, och så vidare ...

Gustav Dahlander

K. Är det "rätt" att skriva The Woodland-Realm på nordöstra Mörkmården på en egen karta fast det nästan aldrig skrivs på några andra kartor? 

Ja, anser jag. Alverna styrde bara över en liten del av Mörkmården.

Martin Andersson


9. Fråga:
I filmen så säger de ju Lothlórien, men i boken så säger de Lórien. Är det samma sak fast olika uttal, eller vad man skall säga?

Julia

Svar: Båda två är namn på landet och båda två nämns omväxlande i boken. Lothlórien verkar vara det egentliga namnet vid tiden för Ringens krig, men Lórien är den form av namnet som används mest. Andra namn på riket är Dwimordene, Gyllene Skogen, Laurelindórenan, Lindórinand och Lórinand.

Robert Östberg


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------------------------- Föremål -------------------------------------------------------
Här avhandlas funderingar kring de föremål som figurerar i Tolkiens berättelser.


10. Fråga:
Två svärdfrågor;

A. Det står i "Quizzes" i The Barrow Downs att Thingols svärd Aranrúth överlevde Doriaths förstörelse och senare användes av Númenors konungar. Har jag rätt i min förmodan att det var Elwing som förde det från Doriath och gav det till sonen Elros som var Númenors första kung, och överlevde det Númenors undergång?

B. Jag skulle vilja veta allt om Isildurs svärd Narsil (senare Aragorns Andúril)  när det gjordes, och åt vem, innan Isildur fick det.

Nostarion

Svar: Hej Nostarion! A. Det stämmer att Aranrúth hamnade på Númenor, och det du skriver är en trolig förklaring till hur, även om förfarandet inte är känt. Svärdet gick troligen under samman med ön.

Gustav Dahlander

B. Narsil finns det mer fakta om. Det smiddes någon gång under första åldern av dvärgen Telchar i Nogrod. Telchar var en av de främsta smederna i Midgårds historia, och smidde även Angrist, den kniv som användes för att skära bort en silmarill ur Morgoths järnkrona. Hur Narsil hamnade på Númenor tycks inte berättas.

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Språk -----------------------------------------------------------
Här besvaras frågor som framför andra ämnen berör språk, i första hand Tolkiens fiktiva sådana. Tolkiens Ardas experter inom detta område är Magnus Åberg (dvärgarnas tungomål) och Björn Fromén (övriga språk).


11. Fråga:
Hur blir det om man ska säga verbet före personen, t.ex.  _ser du_? _Du ser_ är väl _cenlye_ så kan det bli _cen lye_

Laurelen

Svar: * *-nly- är en omöjlig kombination i quenya. Pronomenändelserna har alltid en vokal närmast före sig.. ’Du ser’ heter troligtvis *cenilye eller *cenil, och omvänd ordföljd i svenskan gör här ingen skillnad: i cirya *cenil(ye) ’skeppet ser du’. Däremot är det tyvärr alltjämt okänt hur man på quenya formulerar frågor av typen ’ser du skeppet?’.

Björn Fromén


12. Fråga:
Jag undrar en sak om uttal på quenya och/eller sindarin. Har språken en engelsk dialekt? Jag kar läst om olika uttal att _ei_ uttalas så och _ea_ uttalas så osv. För om jag skulle läsa språket uttalar jag utifrån det svenska alfabetet. Men ska jag istället t ex uttala ett a som engelskans _ai_? T.ex. Aulë -- det står i Silmarillion att "första stavelsen i Aulë uttalas  alltså som engelskans owl /.../" det är likt svenskans fast vi (eller jag) betonar u:et mer. Det verkar som och det är flera ord som låter på samma sätt. Har då svenskar lättare att prata och uttala quenya än engelskmän? (Även om Tolkien var engelsman?)

En som undrar (för det känns som jag uttalar fel)...

Svar: Ja, det borde vara avsevärt lättare för svensktalande, eftersom relationen mellan skrift och uttal i både quenya och sindarin liknar förhållandena i svenskan betydligt mera än dem i engelskan. För vokalerna kan man i stort sett använda svenskans alfabetiska uttal. Dock saknas de säreget svenska u-ljuden; uttalet av U påminner mest om svenskans slutna o-ljud (i ”o mor, orm!”). Bokstaven O står i alviskan alltid för å-ljud (som i svenska ”kol”, ”trolla”). Diftongen AU har ungefär samma ljudvärde som i tyska ”Autobahn”.

Björn Fromén


13. Fråga:
Hej!
Jag kom på en liten textfras som jag gärna skulle vilja ha översatt till quenya:

Natten passerar, dagen skall komma igen
den heliga flamman är funnen!
Solen skall lysa på nytt.

Det närmsta jag kommer är:

Auta i lóme, aurë entuluva
airelach hirna!
Anar encálë.

Jag skulle gärna vilja höra vad du tycker.
Tack!

Sorontári

Svar: Aiya Sorontári! Den första raden har man ju förmånen att direkt kunna hämta från Silmarillion, en möjlighet som du visligen har utnyttjat.

**airelach är ett omöjligt ord på quenya (de enda konsonanter som kan avsluta ett ord i quenya är L, N, R, S och T). Ordet lach betyder förvisso ’flamma’ men är sindarin. I quenya finns ett ord runya med betydelsen ’röd flamma’. Det verkar dock vara associerat med underjordisk eld (det är nära besläktat med det gråalviska ruin i Orodruin), och det passar därför förmodligen inte så bra som beteckning på himmelsk glans, vilket det väl här är fråga om. Jag skulle vilja föreslå rille som visserligen inte är belagt som enskilt ord men är känt från sammansättningar (då ofta förkortat till –ril: Andú-ril, Ita-rille, Silma-ril). ’Den heliga flamman’ skulle då bli i aira rille. Dessutom skulle jag gärna vilja lägga till verbet ná ’är’ för att göra meningen tydligare. Raden skulle därigenom lyda i aira rille hirna ná.

*encále kan inte vara en futurumform (’skall på nytt lysa’), det ser snarare ut som tempus för förfluten tid (’lyste på nytt’, jämför túle ’kom’ med en-tul-uva ’skall återkomma’). Mitt tips blir därför ändring till *encaluva.

Björn Fromén


14. Fråga:
Hej!
Nu har jag en fråga som jag tänkt på länge angående genusändelser till sindarinska verb. I TTT så säger Arwen till Elrond:

"Gerich veleth nîn, ada"

Och där ska gerich alltså betyda _you have_. Gerich kommer ju från gar som betyder _hold, have_ och infinitivet av det verbet är ju (om jag inte har fel) geri, _to hold, have_ och för att göra om det till _you have_ så borde man väl lägga till ett -g eller möjligen -dh och det i sin tur borde ju göra att _you have_ skulle bli gerig eller geridh? Men David Salo har ju rekonstruerat det hela så att "you"-ändelsen blir -ch. Så, till själva frågan: När jag skriver på sindarin, ska jag skriva med Ardalambions -g eller David Salos -ch? 

Hoppas att du kan bringa lite ljus över min tillvaro!

Pernilla

Svar: Hej Pernilla!  Jag kan dessvärre inte rekommendera någotdera, båda är lika osäkra storheter. Det finns inget autentiskt exempel på någondera ändelsen i hittills tryckta skrifter, varken i dem som Tolkien själv publicerade eller i dem som utkommit efter hans död. David Salo uppger sig ha sett ett manuskript där Tolkien angivit –g och –ch som andra personens pronomen (alltså med betydelsen ’you’), och det är från honom som Ardalambion har uppgiften. I både quenya och sindarin var dock pronominaländelserna något som Tolkien flitigt experimenterade med, och från annat initierat håll hävdas det att det böjningsmönster som Salo refererar till bara är en av många varianter. I vissa av dessa är tydligen –ch i stället pronomen för första person pluralis och betyder då alltså ’vi’. Det här är med andra ord ett av flera exempel på att ”filmalviska” inte nödvändigtvis är samma sak som Tolkiens genuina alviska.

Inte mycket till ljus tyvärr, vi famlar nog i mörker lite till mans på den här punkten…

Björn Fromén


15. Fråga:
Jag undrar om losseloth är korrekt alviska? Jag plockade ihop namnet från ordlistorna i An Introduction to Elvish av Jim Allan... Dock är gramatikundervisningen i Norge ganska dålig, så jag vet inte om det är rätt form etc, etc, (jag bor i Norge, min mamma är svensk, så jag läser och skriver språket sådär)...  Namnet ska ungefär betyda snöblomma.

Losseloth

Svar: Som du säkert har sett i An Introduction to Elvish finns det två stora alviska språk, quenya (= högalviska) och sindarin (= gråalviska). Det är viktigt att hålla isär dem, eftersom de skiljer sig åt en hel del i fråga om regler för hur ord får se ut och sättas ihop. Det är nästan aldrig lyckat att kombinera element från båda språken i ett och samma ord. Därför är ”losseloth” en problematisk form: losse är quenya men loth är sindarin.

På quenya bör ’snöblomma’ kunna heta *losselóte. Hur en gråalvisk motsvarighet skulle te sig är mera diskutabelt; mitt förslag är *losselloth eller *lothlossen (av lossen adjektiv ’snö-’ och loth).

Björn Fromén


16. Fråga:
Hej. Här kommer en fråga angående uttalet av Eä... I registret i Sagor från Midgård är Eambar det första ordet på E. Men i boken stavas det hela tiden Eämbar. Men de flesta andra ord på Eä står nästan sist på E. T.ex. orden Eärendil, Eärnur och Eärwen. Uttalas då Eämbar Eambar medans alla de andra orden med Eä uttalas just Eä? För bokstaven ä finns ju inte i det engelska alfabetet och på en del ord har Tolkien satt två prickar över en bokstav för att visa att den ska uttalas, t.ex. ë. Så det jag egentligen undrar är om ä uttalas som ä eller som ett betonat a?

Clarin

Svar: Hej Clarin! Uttalet är exakt detsamma vare sig stavningen är Ea- eller Eä-. Den senare vokalen ska i båda fallen vara ett a-ljud. De två prickarna är här ett så kallat trema, ett tecken som saknar motsvarighet i den alviska skriften och därför aldrig är obligatoriskt; det påverkar inte heller betoningen i ord. Tolkien använder trema för att påminna sina engelskspråkiga läsare om att de båda vokalerna ska uttalas åtskilda i var sin stavelse och inte behandlas enligt engelska uttalsvanor. Orden på Eä- innehåller alltså inte den svenska bokstaven Ä, vars två prickar är ett så kallat omljudstecken, inte något trema. Som dina exempel på förvirrande registersortering visar är det i svensk text närmast oundvikligt att A med trema förväxlas med Ä. Vi har därför all anledning att undvika stavningen Eä- och i stället konsekvent använda Ea-.

Samma resonemang gäller förstås Eö-. Namnen Eöl och Eönwë innehåller inte den svenska bokstaven Ö. För att svenska läsare inte ska förledas till felaktigt uttal med ö-ljud så är det enda raka helt klart att slopa de överflödiga prickarna och skriva Eol, Eonwe.

Björn Fromén


17. Fråga:
Kunde Magnus vara så snäll och svara på om man kan översätta "jag är en ful dvärg" till dvärgiska. Heter det khazdul?

Vänliga hej!

Bullen

Svar: Nja, eftersom det knappt finns några verbalfraser alls belagda på khuzdul, och inte heller många pronomina (eller för den delen ord överhuvudtaget!) så är det svårt att översätta meningar till khuzdul. Dock är _*Khazdul_ antagligen en felaktig form, då vokalmönstret _-A-U-_ sammanfaller med grundformen i en annan deklination än den som konsonanterna _Kh-Z-D_ oftast återfinns i. (Ursäkta den krångliga terminologin, jag ska försöka formulera mig lite enklare:) Om det fanns ett bekant ord för "jag" skulle det komma först i meningen, därefter ett ord för "ful", och sist antagligen ordet _khuzd_, som av allt att döma är grundformen för betydelsen "dvärg". Ledsen att jag inte kan hjälpa dig mer än så!

Magnus Åberg


Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------- Personen Tolkien ---------------------------------------------
Frågor som präglas av tankegångar kring personen JRR Tolkien sorteras in här. Expert hos Tolkiens Arda inom detta område är Andrea Agering.


18. Fråga:
Hej!
Jag har en ganska udda fråga men jag undrar om någon vet om farbror Tolkien vistats någon tid i Paris?

Jag har en ganska muppig teori, men jag var på semester i Paris för några veckor sedan, och det hände mer än en gång att jag blev påmind om Härskarringen speciellt, när vi bara var runt och turistade. T.ex. jag har sett en katedral som lika gärna kunde varit stjärncitadellet, gått på de stenlagda gatorna i Minas Tirith, sett Aragorns alvsten i en gammal kyrka, den var röd, men ändå, och det som fick mig att tänka mest var när jag gick runt på en gammal kyrkogård och såg flera gravar där den avlidne hade en stenstaty av sig själv, liggande på ett uthugget sten eller marmorblock som Gondors konungar. Ja, det är en ganska trög teori, men jag måste få säga att det var mycket mer som också påminde på ett eller annat sätt om platser i böckerna. Jag har även noterat att Paris delas av en flod, så som Osgiliath delas av vatten, och själva formen på hela Frankrike är ju identisk med Númenor.
Som sagt, jag har varit på alla de vanliga turistfällorna men även på okändare delar, är det möjligt att Tolkien varit på en liknande resa, eller är det så att jag tänker alldeles för mycket på Tolkien?

Bullen är rund och glad

Svar: Som svar på den sista delen i din fråga måstet jag nog dessvärre svara ja. För mycket Tolkientänkande kan leda till missbruk, se bara på stackars Gustav!

Efter en snabb genombläddring av J.R.R. Tolkien -- En biografi av Humphrey Carpenter samt en kontroll i indexet till The Letters of J R R Tolkien kan jag konstatera att Paris inte verkar nämnas där. Det kan vara så att man ser den man vill se. Själv blir jag alltid alldeles stum av hänförelse varje gång jag åker till Bjurkärrs naturreservat, eftersom jag vet att det bor alver där. Min fru anser för övrigt att jag är galen...

Johan Sandberg

Ja Johan, det är illa ställt med mig ... Och dessvärre kan jag svara även på denna fråga. Ja, Tolkien har varit i Paris, 1913. Han närmast hatade Frankrike och fransmän hela sitt liv, men han älskade stora delar av Paris och tyckte om att gå på upptäcktsfärd där på egen hand. Han ogillade dock fransmännen han såg på gatorna, vilket man kanske kan förstå ... Det är fullt möjligt att Paris kan ha varit en av många inspirationskällor då han skrev sina böcker. Läs mer i JRR Tolkien: a Biography på sidan 75.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------------------- Smått & gott ----------------------------------------------------
De flesta insändarskribenter ställer fler frågor än en. Vid fall där frågorna spänner över ett stort antal olika kategorier hamnar insändaren här.


19. Fråga:
Hejsan.
Jag har lite frågor:

A. Hur och varför sväljer Ungoliant sig själv, jag kan själv inte begripa hur hon bär sig åt då detta är fysiskt omöjligt?

Svar: Jag kan tala om att en spindel stor som en elefant också är en fysisk omöjlighet. Kanske åt hon så mycket av sig själv att hon dog av skadorna. Jag kan förresten rekommendera Robert Heinleins Ärans väg (Glory Road), där det finns en underbar scen med ett monster som sväljer sig själv.

Martin Andersson

Ur Silmarillion:

"Det finns ingen historia som berättar om Ungoliants slutliga öde. Men några säger att hon dog för länge sedan, sålunda att hon i omåttlig hunger till slut förtärde sig själv."

Det finns alltså inget fakta i frågan, kanske åt hon upp sig själv (i så fall självklart endast delar av sig själv tills hon dog, det är som sagt omöjligt att fullständigt äta upp sig själv), eller så är det bara en sägen som vidhölls i alvisk tradition.

B. Jag har hört ifrån denna sida att Aragorn berättar för Gimli och Legolas om när han tittar i stenen. Jag blev bestört då jag aldrig har hört talas om detta. För att få reda på fakta så läste jag om TTT men jag har fortfarande inte hittat något ställe där Aragorn säger sig ha tittat i stenen. Så min fråga lyder; var står det???

 Det står inte i TTT utan i RotK, andra kapitlet (The Passing of the Grey Company).

C. Har nyss sett den tecknade versionen av SOR och jag vet att TTT även finns. Det jag undrar är om det finns en 3:e del? Jag har nämligen hört att killen som gjorde filmerna inte hade råd att göra 3:an. Hur ligger det nu till?

Ralph Bakshis film The Lord of the Rings täcker in Fellowship of the Ring och ungefär halva Two Towers, alltså ungefär halva Härskarringen. Ett par år efter denna gjordes The Return of the King av Rankin & Bass. Jag har inte sett den, men av vad jag hört om den verkar den vara rätt så usel.
 
D. Varför går Tom Bombadills äventyr på rim? Det blir ju bara krångligt att hitta på en bra fortsättning. Försök själv att komma på ett bra rim på cornflakes.

Därför att de texterna är sånger och visor som nedtecknats av hober, och de tycker ju om att skriva sånger och vers som bekant. Och varför ska du rimma på cornflakes?

Robert Östberg

E. Vad var Grond för något egentligen (inte Morgoths hammare alltså, utan djuret)?

Det var inget djur. Det var en murbräcka som användes mot portarna i Minas Tirith. Fast det satt ett varghuvud av järn längst fram på murbräckan.

Martin Andersson

F. Är det bara jag som har sett bilden på Shelob? Det mest intressanta är att när jag såg bilden i en av dom många böcker om SOR-filmen så var det innan den första ens hade kommit ut på video. Nu kan jag tyvärr inte hitta boken igen. Irriterande...

Jag har sett en bild på en liten enkel modell av Shelob, vad jag vet har det inte släppts någon bild på hur hon verkligen kommer att se ut i filmen.

Robert Östberg

Som dom sanna Tolkienexperter ni är så har ni säkert redan sett ROTK-bilderna ifrån www.kojiroabe.com Själv undrar jag hur Bush fick tag på ringen då den förstördes. Hälsningar;

Grond.


20. Fråga: Hej på er på Tolkienredaktionen, här kommer en ganska lång serie frågor som lämnar mig själv nästan helt utan svar, hoppas det går bättre för er!

Hoppas att det inte är allt för jobbigt att komma på svaren eller skriva dem på några av de mer kanske onödiga frågorna (om jag tycker det kan man ju fråga sig varför jag tog med dem...). Tilläggas bör kanske att jag precis börjat läsa Letters annars kanske jag hade haft lite mer svar och lite mindre frågor.

"I will not bow before the Iron Crown, nor cast my own small golden sceptre down."

Matte

A. På sida 352 i The Silmarillon står det:

"All living things were divided in that day, and some of every kind, even of beasts and birds, save the Elves only."

Jag kan inte tänka mig att orcherna och trollen slogs med människor, alver och dvärgar. Om alla levande ting var med borde även valar vara med, självklart ska inte alla ting tas bokstavligt men man börjar ju undra, hur var det egentligen i den Sista Alliansen?

Robert Östberg

En eloge till Robert, som återigen visar på sin bredd inom Tolkieniana!

Johan Sandberg

Jag ber att få gratulera, Matte! Du har med råge slagit rekordet för antal frågor i en och samma insändare! 23 stycken mäktade du med, det tidigare rekordet har jag för mig var 14 ...

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------- Kompletterande svar ------------------------------------------
Ibland går det att bygga på eller rätta svar från tidigare nummer...


21. Kompletterande svar:
Tolkiens Arda -- Frågespalten nummer 11 2003, fråga 16:

Jag har funderat lite på eftergrejerna i Silmarillion, är det så att C i alviskan ALLTID måste uttalas K?

Jag vande mig vid "Keleborn", men hur fult låter inte "Kelegorm" eller "Kírdan"? det går ju knappt att säga ju...

Helena

---------------

Johan svarade:

"Eftersom vår språkexpert Björn är på semester så ska vi göra som vi brukar. Jag säger "ja, det skall alltid uttalas som ett [K]." Sedan i nästa nummer så kommer Björn in med en korrigering. Eller klarar jag mig denna gång?"

Svar: Absolut, inga invändningar! Förutom i kombinationen CH står C i alviskan alltid för k-ljud. Att exempelvis använda uttalet [s] i Círdan leder helt fel: något ord *sírdan är visserligen inte belagt men fullt tänkbart (det skulle om det existerar betyda ’flodskapare’ och t.ex. kunna vara ett binamn på Ulmo).

Björn Fromén

22. Kompletterande svar:
Tolkiens Arda -- Frågespalten nummer 12 2003, fråga 11 A:

Vad heter Sauron på svarta språket?


SSSSSSauron

Svar: Det är höljt i djupaste Mordormörker, Sauron kallades inte utan skäl ”den Namnlöse”. Vi har Aragorns ord på att han normalt inte använde namnet Sauron eller tillät att det skrevs eller uttalades. Men att döma av smakproven på orkisk konversation i LOTR verkar det ha varit tabu att överhuvudtaget nämna honom vid namn. Orkerna tillgriper i stället metonymier som (det Stora) Ögat och Lugbúrz (’Svarta tornet’) eller säger till nöds bara ”Han”. Detta tyder kanske på att Sauron faktiskt inte hade något genuint namn på svarta språket, i alla fall inget som var i bruk i tredje åldern.

Björn Fromén


Tillbaka till insändarregistret

Gillar du spalten? Passa på att anmäla en prenumeration när du ändå är igång! Lämna också gärna dina synpunkter på sajten. Vad är bra? Vad kan förbättras?

Tillbaka till insändarregistret