Johan Sandberg
Redaktör
Frågespalten

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Om frågespalten
Vi besvarar så många inskickade frågor som vi kan. Tyvärr blir det ibland några över som inte hinns med, om din insändare är en av dessa så meddelas du alltid via e-post. I de ovanliga fall då detta inträffar är det bara att skicka frågan igen, så kommer den istället med i nästa nummer. Ett annat alternativ är att lägga in den i diskussionsforumet, så hjälper andra läsare själva till med att ge svar. Vill du öka chansen att få svar direkt? Skicka insändaren till den expert som har hand om frågans ämne, du kommer då nästan säkert med redan i nästa nummer ...

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vilka är vi som svarar på frågorna?
Läs mer om Tolkiens Ardas experter under Om Tolkiens Arda och på frågesidan.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Snabb-faq
Vad betyder "Arda"? Arda är det alviska ordet för "världen", platsen för Tolkiens sagor.
Om alviska språk: Se Språk-faq:en och tidigare publikationers språkavdelningar.
Om Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i faq:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi.
Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar? Se avdelningen Förkortningar under Om Tolkiens Arda.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

REGISTER

För att det lättare ska gå att hitta sitt favoritämne är insändarna indelade i kategorier, baserade på vilket ämne de tydligast behandlar. Du kan lätt navigera bland materialet med hjälp av registret nedan.

Kommentarer
Översättningar
Folk
Personer
Maktens ringar
Ondskans makter
Språk
Handlingen i böckerna
Övrigt
Smått & gott
Kompletterande svar


-------------------------------------------------- Kommentarer --------------------------------------------------
Här finns de insändare som kommenterar snarare än ställer frågor, i synnerhet de som inte passar in under någon annan kategori.


1. Fråga:
Hej. Det är jättekul att läsa i forumet, verkligen, men är det inte lite många ställen att välja på? Det är ju en hel djungel, och om man skulle vilja vara aktiv överallt så får man ju ta ledigt från plugget för att hinna med...

By the way, jag gör pappersflygplan av min gamla Bilbo... hehe.

[Anonym]

Svar: Det är roligt att du uppskattar vårt forum! Fast jag tror att det skulle vara lika många inlägg där, oavsett hur många olika kategorier vi hade. Som det är nu, finns det i alla fall en logisk struktur att följa. Och alla är kanske inte intresserade av allt. Nu kan man ju välja bort att läsa i de kategorier som inte intresserar en.

Johan Sandberg


2. Fråga:
Får man fråga om man har sett Sven Bergersjö på tv, eller kanske har han varit med i radio?

Tja

Svar: Hej där! Jag har varit med i radio en hel del 1996-97, det var i Leksands närradio, ett program som gick på onsdagskvällar som hette Radiovågen, och så mitt eget program som gick på måndagskvällar som hette Väldigt Seriöst, det var ett program med mycket satir... Men befann du dig inte i Dalarna under den perioden har du nog inte hört det. Det går att gå in på Maniac Media och surfa in på radio ifall man känner för att ladda ner lite delar av Väldigt Seriöst på MP3 och höra min vackra röst... Gör man det, ska man komma ihåg att det är satir!

Och så TV... Jag har varit med i några avsnitt i en dålig såpa som hette Solo som jag tror gick i TV5 1995, och jag har varit med i några kortfilmer som gått på Öppna Kanalen i Göteborg. Annars är det inte mycket...

Hoppas svaret varit lagom uttömmande!

Sven Bergersjö


3. Fråga:
Hej!
Tack för en suverän sida! Här till min fråga:
Finns det någon 'fan-fiction' värd att läsa, och i så fall, var kan man hitta dessa berättelser? Tack på förhand!

Stefan

Svar: Personligen gillar jag oftast inte fan-fiction, men det är med det som med allt annat... en del är bra, det mesta är uselt, men i bland hittar man en riktig pärla. På svenska är det ganska så tunnsått med fan-fiction, men det kommer att publiceras en del här på Tolkiens Arda inom den närmaste tiden. Håll ögonen öppna, och surfa in på avdelningen Alster då och då.

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------ Översättningar -------------------------------------------------
Denna kategori behandlar frågor kring de olika översättningar som gjorts av Tolkiens verk. Tonvikten ligger givetvis oftast på Erik Anderssons nyöversättning av Härskarringen.


4. Fråga:
Jag läste någonstans att Erik Andersson i sin översättning låtit Frodo heta Frodo Secker och Rivendell Kleva Däld. Stämmer detta, eller är det någon som fått något om bakfoten?

Mistëion

Svar: Du har rätt! Titta i vårt nyhetsarkiv, där finns detta dokumenterat.

Johan Sandberg


5. Fråga:
Hej och tack för en bra sida. Ni gör ett toppenjobb. Åke Ohlmarks däremot gjorde avgjort inte ett speciellt bra jobb då han översatte Härskarringen.

Men hur är det med Roland Adlerberth som översatte Silmarillion och Britt G. Hallqvist som översatte Bilbo?

Sedan undrar jag om HOME-böckerna borde läsas innan Silmarillion eller tvärt om? Det kanske inte spelar någon roll?

Malle

Svar: Både Adlerberth och Hallqvist gjorde solida bra översättningar. Men jämfört med Ohlmarks så är det i och för sig inte svårt att få en relativt sett mer korrekt översättning…

Du ska läsa Silmarillion först, HOME är mer ett komplement för den riktigt vetgirige, böckerna innehåller i de flesta fall inte kompletta berättelser.

Robert Östberg

Adlerberth och Hallqvist skulle möjligen varit aktuella som nyöversättare av Härskarringen, men tyvärr är båda döda.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------------- Folk ------------------------------------------------------------- Här återfinns i första hand kunskap om Ardas olika folkslag, och allt som hör därtill.


6. Fråga:
Hej!
Skulle alverna kunna segla jorden runt eller kommer de bara in på "den raka vägen" till Aman om de skulle försöka?

Nortarion

Svar: Om jag inte missminner mig så är det endast teleris skepp som över huvud taget kan segla till Aman. Så svaret blir att alverna kan segla runt jorden om de vill.

Johan Sandberg


7. Fråga:
Hej!
Jag undrar om det någonstans finns belägg för vad som händer med orcherna när de dör?

Om nu orcherna härstammar från alverna kan man tycka att de borde komma till samma ställe (Mandos salar?), men det verkar lite orimligt tycker jag.

Tack för ett trevligt magasin.

Björn

Svar: Hej Björn, och tack för berömmet! Detta var en intressant fråga. Faktum är att jag fastnade ett par timmar i Morgoth's Ring (HOME 10) innan jag trodde mig få rätsida på detta.

Du skriver "om nu orcherna härstammar från alverna", och det är väl där problemet ligger...

Innan vi bestämmer oss för var orcherna tar vägen när dom dör måste vi reda ut vad orcherna är för något. Ilúvatar har endast skapat två olika släkten; alver och människor. Sedan har Aulë skapat dvärgarna (nåja, Ilúvatar var inblandad där också för all del), men i övrigt finns inga andra väsensläkten. Enterna och örnarna är ju specialfall som skapats som väktare av djuren och växterna. De har livsandar i sig, men för enkelhetens skull sorterar vi bort dom här. Hoberna är inget eget släkte, utan är, precis som drúedain, en underavdelning av människorna.

Orcherna var inte en av Ilúvatars skapelser, utan skapades av Morgoth. Dock verkar samma regler som omger kristendomen har verkat även i Midgård; ondskan kan inte skapa liv, endast Ilúvatar har den förmågan. Alltså måste orcherna ha skapats av något. Och det är här som kärnan i resonemanget om vad som händer med orcherna efter deras död ligger.

Det finns i så fall endast tre olika möjligheter. Antingen är orcherna skapade av människor, och i så fall försvinner de, efter en kortare tid i Mandos, från Arda för att aldrig återvända. Eller så är de skapade av dvärgar, och tas i sådana fall hand om av Aulë för att hjälpa honom att återuppbygga Arda efter Dagor Dagorath (den sista striden). Eller så är de skapade av alver, och i så fall borde de återvända till Mandos, för att sedan kunna återfödas, precis som alverna gör.

Vi kan börja med att plocka bort en av möjligheterna på en gång. Ingenstans verkar det finnas referenser till att dvärgar har legat till grund för orchsläktet Då återstår endast människor eller alver. Och dessvärre finns det stöd för båda påståendena.

Läser man i Silmarillion verkar det vara helt klart att orcherna är skapade av tillfångatagna alver, som förvrids och besmittas av Morgoths ondska. Tittar man sedan i Sagor från Midgård finns där en passage som menar att drúedain kan ha bidragit med material till orcherna, och drúedain tillhör människosläktet. I så fall så är orcherna någon form av halvalver, precis som Eärendil och Elwing. Dessa två fick välja vilket väsensläkte de ville tillhöra. Kanske även att Morgoth hade kraften att låta sina skapelser få välja vilket väsensläkte de ville tillhöra?

Och onekligen är det så, om man läser den konversation som Gorbag och Shagrat har i ROTK, att orcherna verkar ha en mycket lång livstid, i alla fall flera tusen år, och i så fall kan de mycket väl vara odödliga i samma bemärkelse som alverna. I så fall är orcherna antingen avlade av bara alver, eller så har Morgoth sett till att orcherna har "valt" att tillhöra alvsläktet, trots att de är uppblandade med människoblod.

Låt oss, bara för tankeexperimentets skull, för ögonblicket hålla fast vid att orcherna stammar från alverna och går samma öde till mötes som alverna gör.

Alvernas efterliv är mer utrett av Tolkien. Bra information kring detta hittar man i Morgoth's Ring, HOME 10. Låt oss börja med not 3 till stycket "Athrabeth Finrod ah Andreth". När alverna dog "kallades" de till Mandos, och när valar bedömde dem som redo, skapades en ny kropp åt dem och de återföddes som vuxna individer. Det känner kanske de flesta av oss till. Men, för att komplicera det hela lite, kunde alverna, enligt samma not, neka att hörsamma kallelsen. För att studera det påståendet lite närmare får man bläddra tillbaka i HOME 10 till The Later Quenta Silmarillion (II), stycket "Laws and Customs among the Eldar". Där står det att de som nekade att följa kallelsen till Mandos hade liten chans att motstå den kallelse som Morgoth utövade (sic!).

Det innebär att även Morgoth kunde kalla döda alver till sig, för sina syften. Och om då orcherna är av alviskt ursprung borde Morgoth ha kunnat kalla dem till sig, på precis samma sätt. Så under den tid Morgoth fortfarande var manifesterad i Arda, kan han mycket väl ha samlat upp alla döda orchers "själar" hos sig, och låtit dem reinkarneras. Detta skulle kunna förklara varför orcherna reproducerade sig så fort som de gjorde.

En lysande argumentering tycker jag själv! Självklart måste det vara så! Gåtan är löst!

... Dessvärre så slår Tolkien själv hål på mina argument i text nummer 10 i "Myths Transformed" från HOME 10. Där slår han fast att orcherna är dödliga, och inte odödliga.

Detta skulle då kunna innebära att orcherna, även om de har alvblod i sig, ändå inte är odödliga. Det kan jämföras med furstarna över Dol Amroth, som sägs vara komna från både alv och människa, som inte fick välja om de ville tillhöra alvsläktet eller människosläktet, men  som tydligen med automatik räknas till människosläktet. Det kanske är så att Eärendil och Elwing är undantagen, och att det alltid annars är så att blandningen mellan alv och människa leder till att avkomman räknas som just människa. Men i så fall, hur kan man då förklara att Gorbag och Shagrat verkar ha levat i tusentals år? Något stämmer inte här.

Vi går vidare i HOME 10. I texterna 8, 9 och 10 i Myths Transformed diskuterar Tolkien olika möjligheter till orchernas ursprung. Han nämner, precis som jag har gjort tidigare här, alver och människor som möjliga källor, men även lägre maiar, i alla fall som en möjlighet för vissa av orchernas ledare! I så fall finns det kanske ett par droppar maia-blod i några av orcherna, och vem vet hur länge en varelse som har maia-blod i sig kan leva? Kan det vara så att det finns en "överklass" bland orchernas ledare som härstammar från korrupta maia-andar? I så fall kanske de kan leva hur länge som helst... och det kan då förklara orchledarna Gorbags och Shagrats långa liv.

Summering:

Om orcherna räknas till människosläktet, så går de samma öde till mötes som människorna. De dör och lämnar Arda för att aldrig återvända.

Om orcherna räknas till alvernas släkte så kunde de med stor sannolikhet under första åldern återvända till Morgoth för att återfödas. I tredje åldern skulle de i så fall vara tvungna att vända till Mandos, där de säkert inte skulle bli tillåtna att reinkarneras. Eller så får de välja att vägra hörsamma kallelsen för att vandra som osaliga andar i Midgård.

Om orcherna har maia-blod i sig så kanske de inte dör alls, utan rent kan av återskapa sina egna kroppar igen. Och i så fall är svaret att de är odödliga.

Så, efter en lång utläggning, till svaret på din fråga. Mitt svar är nej, några säkra belägg för vad som händer med orcherna efter deras död saknas. Faktum är att vi till och med saknar säkra belägg på från vilka väsensläkten orcherna har avlats. Återigen får man nog väga olika fakta för och emot, för att sedan bilda sig en egen uppfattning. Personligen tror jag att både alver och människor har använts som avelsmaterial för att ta fram orcherna. Jag tror också att orcherna är odödliga på samma sätt som alverna är, och att orcherna efter sin död spärras in i en särskild liten avdelning i Mandos. Ni som tycker annat får gärna kommentera detta!

Johan Sandberg

Lysande utläggning, Johan! Jag har några tillägg:
Att Morgoth skulle ha makt att kunna låta orcherna välja vilket släkte de vill tillhöra finner jag högst otroligt, endast Ilúvatar kunde tillåta detta val, och det har bara givits till Eärendil och Elwing, samt deras efterföljande.

Det är inte så att förbund mellan alver och människor per automatik leder till mänsklig avkomma bortsett från undantaget med Eärendil och Elwing. Snarare tycks det motsatta gälla, om vi studerar The Silmarillion:

"The Valar indeed may not withdraw the gift of death, which comes to Men from Ilúvatar, but in the matter of the Half-elven Ilúvatar gave to them [valar, eller egentligen Manwë] the judgement; and they judges that the sons of Eärendil should be given choice of their own destiny. And Elrond chose to remain with the Firstborn, and to him the life of the Firstborn was granted."

Sidan 261, "Akallabêth". Notera här att Elrond "chose to remain with the Firstborn" -- det verkar onekligen som att han och Elros delade de Förstföddas öde innan de ställdes inför valet. Vi får stöd för detta om vi sneglar på Lúthien och Berens Dior och övriga "halvblod" i första åldern. Halvalverna kunde antagligen leva vidare som alver så länge de önskade, ända tills de valde permanent. Se på Arwen som levde i nästan 3000 år innan hon valde kärleken till Aragorn, och därmed människornas öde.

För att bistå med lite informationsfragment till frågeställningen om orchernas öde, så ska jag nämna att Lavskägge i LOTR nämner att de skapades från alver. The Silmarillion antyder också detta. Å andra sidan så ska det finnas tydliga bevis på att Tolkien i slutet av livet ansåg att människorna utgjorde grundplåt då släktet tillkom. Det hela är alltså mycket en fråga om vad man anser vara kanoniskt.

Gustav Dahlander


8. Fråga:
Vilka var noldor?

D

Svar: Noldor kallades de alver som följde Finwë från Cuiviénen, där alverna vaknade, till Aman. De var de skickligaste av alla alver när det gällde hantverk. Det var också de som förklarade krig mot Morgoth. Fëanor, den skickligaste av alla alviska hantverkare, var en noldo, och det sägs att det var han som skapade palantírerna.

Johan Sandberg


9. Fråga:
Var har ni fått informationen om dúnedains längd?

Jag vill gärna ha citat som säger att dúnedain var 2 rangar, att Elendil var ½ rangar längre än medel-dúnedain och att Thingol var den längsta av Ilúvatars barn

Finrod

Svar: Dúnedains längd står i Sagor från Midgård, kapitlet Katastrofen på Glitterfälten.

Robert Östberg

Hej Finrod! Givetvis skall du få de uppgifter du vill. Kanske borde jag ha hänvisat till de redan i mitt första svar?

Informationen om dúnedains längd hittar du på sidan 380 i SFM. På samma sida står det (angående Númenor):

"Så till exempel kallades två rangar ofta för manshöjd, vilket med en ranga på trettioåtta tum ger en genomsnittslängd på sex fot och fyra tum."

På nästa sida sägs sex fot och fyra tum vara cirka 195 cm.

Angående Elendils längd står också det på sidan 380 i SFM:

"Elendil sades vara mer än manshöjd med närmare en halv ranga däröver."

Att Thingol var den längste bland Ilúvatars barn kan du läsa på sidan 63 i Silmarillion. Där står det om Thingol:

"Hans folk skockades med mycket glädje omkring honom och deras häpnad var stor; ty han som redan tidigare varit ädel och fager att skåda var nu som en härskare av maiars, med hår grått som silver, och han var resligast bland alla Ilúvatars barn; och ett stort öde väntade honom."

Emil Johansson


Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------------- Personer --------------------------------------------------
Det tongivande inom denna avdelning är material relaterat till de olika fiktiva personer som figurerar i Tolkiens berättelser.


10. Fråga:
Några frågor bara...
A. Hur gammal är Legolas? Jag vill veta om han är äldre än Arwen.

B. På berget Caradhras, när allt störtar ner på Brödraskapet, det är väl Saruman som orsakar det? Men vilket språk talar han? Trollkarlsspråk?

Tack för en jäkligt bra sida!

Ainaatariel

Svar: A. Legolas ålder avslöjas aldrig, men jag skulle tippa på att han är yngre än Arwen. PJ hittade på en ålder på Legolas, kring 1700 år eller något har jag för mig, men detta är alltså inte belagt i Tolkiens egna texter.

Robert Östberg

Jag har för min del för mig att film-Legolas påhittade ålder var något i stil med strax över 3000, men vi lämnar det år sidan. Tolkienexperten Michael Martnez kommer i sin artikel Speaking of Legolas ... fram till att alven inte bör ha varit mer än drygt 500 år. På denna sida finns ett annat resonemang, som pekar på att Legolas bör ha blivit 800-900 år gammal. Arwen lär alltså som det verkar ha varit äldre.

Gustav Dahlander

B. I filmen är det Saruman, och där talar han alvspråket quenya. I boken är det berget själv, möjligen med hjälp av Sauron, som står för snöstormen.

Robert Östberg


11. Fråga:
Hej!
Kanonsida! Jag fundera lite förhållandet mellan Aragorn och Arwen, hette hon så? Jaja. Jag förstår inte vad som visar att deras kärlek är stark. Jo, i filmen gör jag det, men inte i boken. I första bandet står det typ, om man ska vara rapp i käften: "Frodo tittar på Aragorn och ser honom med en alvkvinna", om man ska vara slarvig. Men förklara tack vad som visar kärleken deras, någon/några meningar i böckerna. Eller så har jag glömt om det jag frågar. Hare bra!

Tobias J

Svar: Hej Tobias! Visst heter Aragorns trolovade Arwen. Saken är den att deras kärlek knappt skildras alls i boken. Tolkien har valt att fokusera mer på de ting som sker inom berättelsens tidsramar, Aragorn och Arwen träffades långt tidigare. Den som läser LOTR noggrant ser dock att deras kärlek är stor och att den spelar en viktig historisk roll. Och om själva boken saknar
referenser till deras kärlek, så kompenseras det av appendixet. Om du läser på originalspråk så kommer du i "Appendix A" att råka på avsnittet "Here Follows a Part of the Tale of Aragorn and Arwen", på svenska finns denna än så länge i bandet Ringens värld. Dessa sidor bör ge den mest kärlekskranka tolkienist tillfredsställelse ...

Gustav Dahlander


12. Fråga:
Hejsan!
I Sagan om konungens återkomst ropar ju folket i Gondor att kung Elessar är tillbaka. Är det Aragorns alviska namn, eller är det smycket som Arwen gav honom som ger honom det namnet?

Julia

Svar: Ja och nej. Det är Aragorns alviska namn, men han har fått sitt namn efter den brosch med en grön ädelsten som Galadriel gav honom när sällskapet gav sig av från Lothlórien.

Martin Andersson


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------ Maktens ringar -------------------------------------------------
Ringarna -- De tre, De sju, De nio och Den enda -- utgör ett centralt tema i Tolkiens berättelser. Frågor som i första hand behandlar dessa besvaras här.


13. Fråga:
Hej på er allihop, förra veckans nummer var VÄLDIGT bra. Men nu till frågan: Om Gandalf tog på sig Saurons ring, får han då den kraft som Sauron gjöt in i den? Skulle han då kunna spöa Sauron, eller kan han inte bli spöad av sin egen ring? Mmm... det ni.
Ha det bra.

Bert

Svar: Hejsan Bert!
Endast de mäktigaste i Midgård, till vilka Gandalf räknas, kunde bruka Ringen. När de lärde sig att göra det fick de tillgång till hela dess kraft, och blev utan konkurrens kraftfullast av alla. Men ingen annan än Sauron skulle kunna använda sig av all dess kraft omedelbart:

"Ej heller skulle vi någonsin i all vår tid kunna lära oss att styra den [Ringen] helt och hållet, till utvecklande av hela dess makt".

Gandalfs i SOKÅ, sidan 180. Så svaret på den första frågan blir nog att han skulle få stora delar av den makt Sauron ingjöt i den, men inte genast all dess makt.

Så som det sägs i samma stycke är Sauron livrädd för att just det ska hända, att Gandalf, eller någon annan storpamp skall använda sig av Ringen emot honom. Så det innebär inga problem att ansätta Sauron med hans egen Ring. Det är osäkert hur det där med Ringens kraft fungerar, så vi vet inte riktigt vilka krafter som Gandalf skulle få. Möjligen skulle han med dess hjälp kunna locka över vissa delar av Saurons arméer på sin sida, eftersom det finns stor ondska i Ringen, som skulle kunna kuva många av hans soldater. Tänk bara på orden på sidan 211 i SOKÅ:

"... han [Sam] störtade Shagrat i möte med ett gällt tjut. Han höll inte längre i Ringen, men den fanns där likväl, en dold makt, ett kuvande hot för Mordors alla trälar"

Detta citat tycker jag tyder på att man med Ringens hjälp skulle kunna styra orcherna. Men då skulle orcherna få ett svårt val. Vem skulle de ta till herre, Sauron eller den nya ringbäraren?

Hur som helst skulle det inte vara en enkel match för vare sig Gandalf eller någon annan att ens med Ringens hjälp kunna besegra Sauron. För det skulle ta lång tid för den som försökte använda Ringen att lära sig att utnyttja hela dess kraft. Troligen skulle det ta många år. Tänk till exempel på när västerns befälhavare drog i strid mot Svarta portarna i slutet av LOTR. Sauron trodde nog vid den tiden att Isildurs arvinge, Aragorn, hade tagit Ringen som sin, och försökte sig på att besegra Mordors makt. Sauron verkade då ganska säker på att han ändå skulle segra, trots att Aragorn hade Ringen. För på så kort tid som Aragorn hade haft den, skulle han knappast hunnit lära sig att styra den till särskilt hög grad (givetvis spelade det också stor roll att Sauron hade en överlägset mycket större armé).

Så Gandalf skulle nog inte kunnat besegra Saurons arméer på en gång med Ringens hjälp. Men om han däremot väntat ett tag, och försökt lära sig att använda Den endas krafter, tror jag han skulle kunnat besegra Mordors makt. Men om han hade tagit Ringen till sin, och besegrat Sauron, skulle det ändå inte blivit mycket bättre. Då skulle han bara själv bli Mörkrets herre, för Ringen i sig innehåller en del av Saurons korrumperande väsen, och brukar man den utsätts man för detta, och blir med tiden helt ond.

Troligen skulle det vara samma sak som gällde om Sauron och Gandalf mötts man mot man. Sauron skulle troligen segrat, ifall Gandalf bara hade haft Ringen ett tag. Men om Gandalf hunnit lära sig styra den innan de möttes, är det svårt att säga hur det skulle gått. Visserligen skulle Ringen göra Gandalf bra mycket mäktigare än han från början var. Men å andra sidan, så var ju också Sauron bra mycket mäktigare än Gandalf. Möjligen skulle det ha blivit en jämn strid. Men vem vet, kanske skulle Ringen ha svikit Gandalf med sin riktige Härskare så nära?

Gustav Dahlander och Emil Johansson

Jag anser att Gandalf, om han tog Ringen, med säkerhet skulle kunnat besegra Sauron, och sedan själv bli den nye Mörke fursten.

Robert Östberg


14. Fråga:
Hejsan!
Nå, jag ska gå rakt på sak. Jag har nyss läst om när Gollum för Sam och Frodo till Minas Morgul, där Häxmästarkungen rider ut med sin här. Jag förstår dock inte vad texten menar med att:

''Frodo hade inte makt att stå emot vålnadskungen även med ringen på, iallafall inte ännu.''

Menar Tolkien att Frodo skulle kunna stå emot dödskungen med Ringen på efter ett tag? Och förresten, hade Sauron kunnat ta Ringen från Frodo när han stod inne i Domedagsberget? Jag hoppas verkligen på svar!

Mr Arda

Svar: Hejsan Mr Arda!
Just den frågan har även jag själv funderat en del på. Att Frodo någonsin skulle kunna besegra Häxmästaren, med eller utan ring, tycker jag låter obegripligt. Men det är ju just vad denna text antyder.

Såväl Frodo, Bilbo, Sam och Gollum, har under olika tider "ägt", och använt Den enda. Inte minst Gollum, som hade den i över 500 år. Men det står så vitt jag vet ingenstans att någon av dessa skulle ha fått några stora krafter av att använda den. Den verkar i stort sett bara göra sin bärare osynlig, och i Sams fall förstärkte den även hörseln och "förbättrade hans språkkunskaper". Det verkar helt enkelt som om hober är för svaga för att kunna använda sig av någon av Ringens "stora krafter".

I alla fall kan det verka så till en början. Men man måsta komma ihåg att varken Bilbo eller Gollum, och till en början med inte heller Frodo, visste vad det var för ring. De trodde bara att det var en vanlig magisk ring, och hade ingen aning om att det var Den enda. Och eftersom de inte visste vilken ring det var, och trodde att dess enda egenskap var att göra en osynlig, fanns det ingen anledning till att de skulle försökt använda den till något annat. Detta förklarar varför i alla fall att Gollum och Bilbo (och i viss mån Frodo) inte kunde använda sig av några andra av Ringens krafter.

Frodo själv, undrade faktiskt en gång över hur pass mycket han kunde använda sig av Ringens krafter, och han ställde denna fråga till Galadriel:

"-- Jag skulle vilja fråga en sak innan vi går, sade Frodo, en sak jag ofta tänkte spörja Gandalf om i Vattnadal. Jag har tillåtits bära Den enda ringen. Varför kan jag då inte se och känna alla de andra [ringarna] och läsa deras tankar som bär dem?
-- Därför att du inte försökt, svarade hon. Endast tre gånger har du satt ringen på ditt finger, sedan du fått veta vad det var du hade i din ägo! Men gör intet försök! Det skulle döda dig. Berättade inte Gandalf för dig, att ringarna skänker makt blott efter ägarnas mått? Innan du kunde begagna dig av ringens makt, måste du bli oändligt mycket starkare och träna din vilja att dominera andras. Likväl har du i egenskap av ringbärare, som burit den på ditt finger och sett det som varit fördolt för andra, blivit synnerligen skarpsynt. Du genomskådade min tanke mycket klarare än mången som kallas vis. Du såg ögat på honom, som bevarar De sju och De nio. Och såg du inte och igenkände ringen på mitt finger? Såg du min ring? frågade hon och vände sig plötsligt till Sam.
-- Nej drottning, svarade han."

Detta citat ger lite klarhet i frågan. Galadriel säger att Frodo måste bli oändligt mycket starkare för att kunna använda sig av Ringens makt. Jag skulle inte tro att han hade blivit så mycket starkare 26 dagar senare, den tionde mars, när han såg Häxmästaren rida ut i krig. Så även då skulle han antagligen behöva bli mycket starkare för att kunna använda sig av Ringens makt. Och skulle han inte kunna använda sig av ringens makt, skulle han definitivt inte kunna stå emot Stornazgûlen. Och om han någonsin skulle kunna det, så skulle det dröja lång tid. Så citatet: "... att han inte hade makt att möta Morguls konung ens med den på, inte än i alla fall.", bör kanske tydas som "inte än på mycket länge i alla fall."

Men som det står i citatet ovan, har dock ringen givit Frodo vissa "krafter". Den har gjort honom mycket mer klarsynt, och möjligen en aning klokare. Dessutom hade den givit honom förmågan att se sådant som är fördolt för andra, som till exempel Galadriels ring. Så Ringen gör honom alltså lite starkare hela tiden. Och i och med att den gör honom starkare, skulle han kunna använda mer av dess kraft, vilket antagligen skulle göra att han blev ännu starkare och kunde använda ännu mer av dess makt och så vidare. Men han skulle inte ha kunnat "använda för mycket kraft" åt gången. På Galadriels ord vekar det som om det skulle kunna kosta honom livet.

Så det är inte helt omöjligt att han till slut skulle ha kunnat bli ganska mäktig med dess hjälp. När jag säger mäktig, menar jag inte så mäktig som Gandalf eller så. Men mäktig för att vara en hob. Och en av Ringens krafter verkar ju onekligen vara att kontrollera andra varelser, särskilt de andra ringbärarna. Kanske var det en makt han skulle kunna använda sig av. Så om han till exempel mötte Häxmästaren efter att han blivit starkare, kanske han inte skulle kunna besegra honom i strid, men få över honom på sin sida, få honom till sin tjänare. (Personligen tycker jag egentligen inte det låter så troligt, men det är den enda förklaringen jag kan komma på för citatet i fråga.)

Men hur är det nu? Kan någon med hjälp av Den enda kontrollera nazgûlerna, utan att ha de Nio ringarna som de blev förslavade av. (Dessa innehar som bekant Sauron.) Det finns några saker som tyder på att man bara behövde Härskarringen för att styra dem, men även saker som tyder på att det är den som har De nio som styr dem. Så länge Den enda är "borta", styrs de helt säkert av den som har De nio (det vill säga Sauron). Men hur skulle det bli om till exempel Gandalf tog Den enda, och Sauron hade kvar De nio? Vem skulle då vara härskare över ringvålnaderna?

"Jag vet vad ni söker, fastän ni inte nämner dess namn. Att jag inte har den måste ju ni, dess tjänare, förstå utan att jag behöver säga det; ty om jag hade den, skulle ni i denna stund buga djupt för mig och kalla mig herre."

Sarumans ord till nazgûlerna, sida 450-451 i Sagor från Midgård. Detta citat tyder ju på att den som har Härskarringen styr nazgûlerna (om han är tillräckligt mäktig), även om någon annan har De nio.

"Och en efter en föll de förr eller senare [...] i träldom under den ring de bar och blev slavar under Härskarringen"

Om nazgûlerna, sida 315 i Silmarillion. Detta citat tyder ju på att de både blev slavar under sin egen ring och Härskarringen. Så det ger oss ingen ledtråd till vilken ring de var mest underkastade.

Så då kan det, med tanke på Sarumans ord till nazgûlerna, verka som att det är den som bär Härskarringen som styr dem. Men tänk då på hur det var i slutet av Ringens krig. Då trodde Sauron att Aragorn (eller någon annan av de stora bland de goda), hade Härskarringen i sin ägo. Om det då var den som hade Härskarringen som styrde nazgûlerna, skulle nog Aragorn ha tagit över de till sin sida vid det laget. Eftersom han inte gjorde det, borde ju Sauron ha blivit misstänksam, och förstått att Aragorn inte hade ringen, eller?

Kanske inte ändå. Det tog ju antagligen ett tag innan man lärde sig att använda alla Ringens krafter (även om man hette Aragorn och var Isildurs ättling). Så Aragorn skulle säkerligen ha behövt träna sig på att använda den först, innan han hade makt nog att styra nazgûlerna. Men detta förklarar dock inte Sarumans ord till nazgûlerna som är citerade ovan. För inte heller han skulle ha kunnat haft ringen särskilt länge (om han hade haft den) vid den tiden. Så om inte Aragorn skulle kunnat locka över nazgûlerna till sin sida på så kort tid, borde inte heller Saruman klarat det. Fast hade kanske Saruman haft det bra mycket lättare att kontrollera ringen än Aragorn, eftersom han var en maia?

Nåja, det är väl bäst att jag inte går längre in på den saken nu, och krånglar till det. Det mest troliga verkar enligt min mening vara, att den som hade Härskarringen kontrollerade nazgûlerna bättre än den som hade De nio, förutsatt att den som hade Härskarringen var viljestark och kunde kontrollera Ringen. Möjligen var det kanske lättare för bäraren av Den enda att få vålnaderna att lyda honom/henne, om de fanns i närheten, än om de fanns på långt avstånd.

Så om Frodo hade haft större styrka än han hade (om han haft tid att träna upp den alltså), skulle han kanske kunnat stå emot Häxmästaren, genom att försöka styra honom med hjälp av Den enda. Men han skulle nog knappast kunna besegrat honom i strid. Kanske låter det lite konstigt att Frodo skulle kunna lyckas med denna bedrift, hur mycket han än tränade sin styrka, men minns att nazgûlerna inte är så starka själva som de är tillsammans. Och jag tycker i alla fall att det låter mer troligt att han skulle kunna lyckas med det, än att han skulle kunna besegra Morguls herre i en strid. Och orden i texten kan ju inte stå där för intet, något måste de ju betyda.

Så svaret på den första frågan får väl bli att Frodo kanske skulle kunna stå emot Häxmästaren genom att styra honom med Ringen, hur otroligt det än låter att han skulle ha sådan styrka.

Svaret på den andra frågan får bli ja. Sauron skulle säkerligen ha kunnat ta Ringen från Frodo om han hade hunnit till Domedagsberget i tid.

Emil Johansson


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Ondskans makter ----------------------------------------------
Ondskan är något som fascinerar många. Därför har alla ondingar en egen avdelning, där de kan få svar på sina frågor.


15. Fråga:
Hejsan svejsan tjotalejsan!!!
A. Du, jag undrar hur Sauron och de andra revolterande maiarna kunde lockas
över till Melkors sida? Använde han sig av tvång eller list?

B. Så undrar jag, om nu Sauron skapade uruker och olog-hai, som är förbättrade
versioner av vanliga orcher och troll, varför gjorde inte Morgoth det, när han
både var mäktigare och listigare än Sauron?

C. Förresten, om nu Ungoliant kunde ha ätit upp Morgoth, så måste ju det betyda
att hon är den allra mäktigaste onda varelsen som någonsin existerat! Det var
ren tur att balrogerna hann jaga bort henne.

D. Om nu Sauron beundrade Morgoth så mycket så var han säkert ganska lik honom.
Jag är säker på att under den blygsamma järnhjälmen så döljer sig ett förvridet
ansikte som skulle få den fulaste orch att må illa och få Aragorn eller
Denethor att rygga tillbaka av förskräckelse, ungefär som när Fingolfin slogs
mot Morgoth.

Tack för den nya sidan än en gång, den är skiiiiiiitsnyyyyygg!!!

Glaurung

Svar: Varsågod! Kul att du gillar vår nya sajt, vi ska göra allt för att göra den ännu bättre.
A. Man skulle nog kunna säga att Melkor använde sig av list för att locka över maia-andar till sin sida. De som följde honom gjorde det dock till en början av egen fri vilja, för det berättas att han lockade dem till sig, inte att han fjättrade dem eller dylikt. Man får anta att de lockades av makten och möjligheten att påverka, precis som Melkor i begynnelsen. Och när de väl slagit in på den stigen fanns det ingen återvändo: Melkor korrumperade och
perverterade deras andar med tal och kraft, och slutligen var de närmast hans
avbilder, varelser av ren ondska.

B. En enkel sak: Sauron byggde vidare på Morgoths verk, han skapade inte från grunden på samma sätt som sin föregångare. När Morgoth redan "skapat" trollen -- vilket var en stor bedrift -- så gick det att förbättra skapelsen -- en inte lika stor bedrift.

C. Nja, Ungoliant var mycket mäktig tvivelsutan, men den huvudsakliga anledningen till att hon kunde besegra Morgoth var att hon vid det tillfället var uppfylld och förstärkt av De två trädens livskraft, som hon sugit i sig. Det gjorde henne starkare.

D. Sauron var säkerligen ganska anskrämlig till utseendet, liksom Morgoth. Den sistnämnde blev ju till exempel ärrad i ansiktet av Thorondors klor, vilket inte gjorde honom vackrare. Sauron uppträdde under delar av andra åldern i fager gestalt, som Annatar, Gåvornas herre, då han förde människor och alver bakom ljuset. I tredje åldern var dock hans utseende med största sannolikhet väldigt frånstötande.

Gustav Dahlander


16. Fråga:
Stämmer det att Melkor numer är helt kraftlös (utan makt)?

Malin

Svar: Nej. Efter att han besegrades i Vredens krig fick han fötterna avhuggna, han fjättrades med kedjan Angainor, hans järnkrona gjordes till fångkrage, och han kastades ut genom Nattens port till tomrummet. Men det står inget om att han skulle ha blivit kraftlös. I sådana fall skulle han ju inte behövt bli bunden, och det skulle inte ha behövts någon som vaktade för att han inte skulle komma tillbaka. Och i det sista stora slaget som ska komma, Dagor Dagorath, sägs det att Morgoth kommer att återvända, och att allt ont kommer att kämpa på hans sida. Det tyder ju också på att han har krafter kvar, eller i alla fall kommer få det senare.

Emil Johansson


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Språk -----------------------------------------------------------
Här besvaras frågor som framför andra ämnen berör språk, i första hand Tolkiens fiktiva sådana. Tolkiens Ardas experter inom detta område är Magnus Åberg (dvärgarnas tungomål) och Björn Fromén (övriga språk).


17. Fråga:
A. Finns det någon bok i stil med en ordlista över något/några av språken i Arda?

B. En kamrat till mig påstår att han kan orchiska flytande, är det ens möjligt? Jag menar, finns det tillräckligt underlag för att kunna det flytande?

Theoretica

Svar: A. Se Språk-faq:en, fråga 2. Jag rekommenderar också gärna Ryszard Derdzinskis Gobeth e Lam Edhellen / The Sindarin Dictionary, som man dock bara kan erhålla på CD för egen utskrift (se www.elvish.org/gwaith/language.htm).

B. Om han menar språk som talades av orcher i Arda, är svaret ett mycket bestämt nej. Vi har inte ens tillräckligt underlag för att kunna tala alvspråken quenya och sindarin flytande, trots att många hundra ord från dem är kända. Av orchiska finns förutom några egennamn bara en längre fras belagd (stilenligt nog en förbannelse), och Tolkien har till yttermera visso lämnat två eller tre delvis skiljaktiga förslag till hur den ska tolkas.

I de levande rollspelens värld förekommer språk som omväxlande kallas ”svartiska” och ”orchiska”. Deras samband med svarta språket i Arda är mycket avlägset. Vissa grundläggande detaljer är lånade från Tolkien, men det allra mesta av materialet har man konstruerat på helt fri hand. Kanske menar din kamrat något av dessa språk.

Björn Fromén


18. Fråga:
Vad betyder namnet Asfaloth? "Loth" är väl blomma om jag inte har fel, Men "asfa"?

Och tack för en otroligt bra sajt!

Linn

Svar: Hej Linn, tack för en bra fråga! Det gråalviska hästnamnet Asfaloth är inte helt lätt att tolka. loth betyder mycket riktigt ’blomma’, men **asfa- är inte en rimlig form på sindarin (kombinationen -sf- är otillåten inuti samma element). Troligen ska namnet i stället segmenteras as-faloth. Det finns en rot PHAL- ’böljeskum’, varifrån bl.a. falf ’bränning’ och falas ’havsstrand’ är bildade. Jag gissar att *faloth kommer från samma rot och betyder något i stil med ’vitskummande havsyta’; det skulle i så fall kunna syfta på Asfaloths vita färg.

Men något bra förslag på vad namnleden as- skulle kunna stå för har jag dessvärre inte.

Björn Fromén


19. Fråga:
I fråga 11 i nummer 12 2003 av Frågespalten skrev ni att Sauron betyder "den avskyvärde". Det är fel, ordet "saur" i sig självt betyder "avsky", och när man lägger till "-on" på ett namn blir det "den store" innan i en översättning.

Hilo Baggins

Svar: Hej Hilo! Tolkien är inte överens med dig där. Det är riktigt att ändelsen –on ibland fungerar ”förstorande”, men lika ofta används den för att bilda maskulina substantiv av adjektiv. Av adjektivet ancalima, ’mest lysande’, bildas sålunda mansnamnet Ancalimon*, ’den mest lysande’, och av adjektivet saura ’avskyvärd’ (”detestable” enligt Tolkien) på samma sätt Sauron ’den avskyvärde, den fasaväckande’.

Björn Fromén


20. Fråga:
Hej!
Jag har några frågor som jag grubblat på ända sedan jag såg LOTR och läste Härskarringen.

A. Frodo har fått Ringen och Gandalf undersöker den (i början) och de upptäcker att det står något skrivet på den. Gandalf säger (i boken):

"De utgör en uråldrig variant av alvernas tecken, men texten är avfattad på Mordors språk, som jag inte vill tala här. Översatt till vanligt tungomål står det så här:"

Vad menar han? Om de kommer från Sauron, varför är det då skrivet på "uråldrig alviska"? Hade Mordors språk inga egna bokstäver, eller varför gjorde han så?

B. I boken när de ska gå in i Morias grottor och Gandalf klurar på vad lösenordet kunde vara, berättar han för de andra:

"Orden är på det språk, som talade av alverna i Midgårds västra del under Äldsta tiden ..."

Jag undrar dels vilket språk han syftade på och vilka som talade det och så vidare. Och sedan, varför står det alviska på en dvärgport? Om jag inte tar fel så är dvärgarnas språk khuzdul, så varför stod det inte på "dvärgiska"? Senare i boken framgår det att alver och dvärgar inte går så bra ihop (jag syftar då på Legolas och Gimli). Eller hade dvärgarna ingen "magisk kraft" för att skapa egna portar?

C. Vilket språk talade hoberna? Det finns så mycket fakta om alviska, khuzdul och jag vet inte, Mordors språk... men hoberna då? För de kan väl inte ha talat engelska? Jag har aldrig sett något om hobernas språk, och alfabete...

D. Hur kunde Saruman så lätt gå över till Saurons sida om han var en Istari och klokare än Gandalf? Som jag läste i en annans insändare i TA så var Saruman Aulës maia. Om Sauron var Melkors maia så bör alla aktörerna vara väldigt gamla, och väl känna till relationerna och att Sauron och Melkor var onda? Om Saruman visste sedan länge vem Sauron var, varför gav han då upp Istaris kamp?

E. En uppföljare på ovanstående fråga. Om jag förstod det rätt så är Gandalf, Saruman och Sauron maiar till de gamla valar. Borde de då inte vara lika starka? Hur kan Sauron ha så omåttligt mycket makt medan den klokaste bara är "Gandalf den grå"? Och den som är upphöjd till "vit" (Saruman) faller först inför ondskan?

Tack för att ni tar er an denna fantastiska Tolkiensida för dem som vill glömma verkligheten. 

Losselóte

Svar: Hej Losselóte!
A. Sauron skapade visserligen svarta språket för användning bland sina underlydande, men däremot tycks varken han eller någon annan under skuggans välde ha konstruerat något skriftsystem. Inskriptionen i Ringen var avfattad på svarta språket men skriven med tengwar, den alviska bokstavsskriften. Bland orcherna förekom en primitiv variant av cirth, den alviska runraden.

B. Västporten tillkom under andra tidsåldern i samarbete mellan dvärgarna i Moria och djupalverna (noldor) i Eregion. Noldor hade mycket liten del i arvfiendskapen mellan alver och dvärgar, den berörde mest gråalverna (sindar). Dörrarna var ett verk av dvärgen Narvi, men inskriften gjordes av Celebrimbor, härskaren i Eregion. Den är avfattad på sindarin, det språk som gråalverna under första tidsåldern hade utvecklat i Beleriand och talade när noldor återkom dit från Aman. Noldors ursprungliga modersmål var quenya (högalviska), men i exilen i Midgård övergick också de snart till sindarin. Även alvernas bundsförvanter bland människorna lärde sig gråalvernas tungomål, och i andra och tredje tidsåldern talade många dúnedain sindarin vid sidan av sitt eget språk adunaiska och dess efterföljare väströna.

C. Se svar på fråga 7 i Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 10 2002.

D och E. Det här är frågor som skulle kunna leda oss ut på de verkliga filosofiska djupen. Men låt oss nöja oss med konstaterandet att visdom och intelligens aldrig varit någon garanti mot ondska, vare sig i Arda eller i vår egen verklighet. De som är klokare än flertalet har ofta lättare att skaffa sig inflytande och makt över sin omgivning. De blir därför mer än många andra utsatta för den frestelse som åtminstone enligt Tolkiens synsätt är den svåraste av alla att motstå: att utan hinder från andras viljor och behov få utforma en tillvaro där ens egna idéer är allenarådande.

Typfallet är ju faktiskt Melkor själv. Han var i begynnelsen den ainu (gudaväsen) som Eru givit högst mått av kunskap och förmåga. Dessutom hade han fått del i alla de andliga gåvor som annars fördelats mellan ainur. Han hade därför de bästa förutsättningarna av alla att bli delaktig i Erus plan för världen och bidra till dess förverkligande. Men han var inte nöjd med sin roll i den kosmiska harmonin; han ville skapa en värld efter eget skön utan hänsyn till helheten. I Arda urartade detta till att begäret efter oinskränkt herradöme utträngde alla andra impulser hos honom, och snart hade han blivit alla goda krafters fiende.

Sauron var från början en av maiar (änglamakter av lägre rang) liksom Istari (trollkarlarna), men han tillhörde en högre hierarki än de, och uppenbarligen överglänste han flertalet maiar i fråga om styrka och slughet. Han var ursprungligen ingen destruktiv kraft utan tvärtom otålig att få bringa ordning och reda i det kreativa kaos som präglade det nyfödda Arda. Men just i det skedet framstod Melkor som vida överlägsen de andra valar i makt och målmedvetenhet, och av detta lockades Sauron att överge Aulë för Melkor, som snabbare verkade kunna ge honom utrymme att förverkliga sina egna idéer. Väl i Melkors tjänst förlorade han dock alltmer dessa idéer ur sikte, och mycket snabbt blev hans favoritsysselsättning i stället att underkuva andra viljor genom förtryck och terror.

Visst kan man tycka att insikten i vad som hänt med Sauron borde ha vaccinerat Saruman mot att vandra samma väg. Men inte heller honom kunde lärdom och skarpsinne rädda. Hans studier av Fiendens konst, den svarta magin, och läran om Maktens ringar gav honom tidigare än andra kunskap om Härskarringens inneboende krafter. Han började snart leka med tanken att själv tillägna sig Ringen och på egen hand störta Sauron. Men därmed svek han sitt uppdrag från valar som inte innefattade någon härskarposition utan bestod i att tillsammans med övriga Istari ge råd och moraliskt stöd åt de fria folken i deras kamp mot Mordor. Han lämnade därmed vishetens väg, och följderna visade sig så småningom: han vilseledde övriga medlemmar i Vita Rådet, byggde upp en egen maktbas i Isengård som förvandlades till ett mini-Mordor, och började krig mot dem han var sänd att hjälpa.

Björn Fromén


21. Fråga:
Hej!
Vill först säga att den nya siden är tokbra! Jag undrar vad mitt namn skulle bli om man översatte dess betydelse till quenya eller sindarin. Jag heter Miranda och jag har hört att det ska betyda "värd att beundra" eller "förvånad/häpen". Tack på förhand.

Miranda

Svar: Hej Miranda! Ditt namn är latin och betyder "den beundransvärda" eller "den underbara", däremot knappast "förvånad/häpen" (möjligen i så fall "den som väcker förundran eller häpnad"). På quenya finns ordet elmenda "förundran"; tar man det som bas, så blir avledningen *Elmendie "den underbara" en tänkbar konstruktion. En motsvarighet på sindarin skulle kunna vara *Elvenniel.

Björn Fromén


22. Fråga:
Finns det någon sida där man kan lära sig sindarin som är på svenska? Om inte, vet ni nån bra sida på engelska där man kan lära sig sindarin? Tacksam för svar...

Undomiel

Svar: Hej Undomiel!  Se vår språk-faq, frågorna 2 och 3.

Björn Fromén


23. Fråga:
Jag har letat på Internet efter en sindarinordlista. Jag har hittat en del men ingen översättning till vedui.  Den hela meningen är Ai na vedui dúnadan! som Glorfindel säger till Aragorn (sidan 255 i SOR).

Efter det kontrollerade jag om det kunde vara quenya, men hittade ingenting där heller. Så, skulle ni kunna översätta vedui åt mig?

Theremé

Svar: Hej Theremé! Vedui är ett adjektiv som betyder ’sist’. Det ingår också i Arvedui, *’Sistkonung’, namn på den siste härskaren i Arthedain. na vedui betyder alltså ’till sist’ och hela frasen kan därmed översättas ’Var hälsad till sist, man av Västerness!’.

Björn Fromén


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------- Handlingen i böckerna ----------------------------------------
Insändare som framför allt funderar kring den direkta handlingen i Tolkiens böcker, hamnar under denna rubrik. Tolkiens Ardas expert på ämnet är Martin Andersson.


24. Fråga:
I SOR, på sidan 205 i Bri berättar Aragorn om nazgûlerna; 

"Det är möjligt att ni kan ta er ut ur Bri och få tillstånd att färdas vidare så länge solen är uppe, men ni kommer inte att hinna långt. De kastar sej över er i vildmarken, på något mörkt ställe där ingen hjälp finns. Vill ni gärna råka i deras klor? De är fasansfulla!

Hoberna såg på honom och märkte förvånade, att hans ansikte var sammandraget som i plågor och att hans händer vitnat i sitt grepp om stolskarmen. Rummet låg stilla och tyst och verkade på något vis fyllt av oroande mörka skuggor. Han stirrade blint framför sig, som om han på nytt upplevde längesedan timade händelser eller som om han lyssnade efter något fjärran ljud utifrån nattmörkret."

Kan man tolka detta som att han själv hamnat i deras klor en gång?

Superbra frågespalt och hemsida!

Theremé

Svar: Man bugar och tackar för berömmet. Man kan väl tolka det så, men jag tror att en så stor händelse – Isildurs arvinge fången hos Fiendens mest fruktade hantlangare, i så fall skulle ha nämnts någonstans i åtminstone Ringens värld. Dessutom skulle nazgûlerna förmodligen inte ha gjort sig besväret att släppa Aragorn ifrån sig levande. Däremot är ju Aragorn väl bevandrad i gammal kunskap (som någon i Gondor observerar är han inte bara krigare) och dessutom en nära vän till Gandalf, så ett eller annat om nazgûlernas fasa har han med all säkerhet snappat upp under sina studier.

Martin Andersson


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Övrigt -----------------------------------------------------------
Här hamnar frågor som inte passar in under någon av de övriga kategorierna.


25. Fråga:
A. Jag undrar om Tolkien föredrog micrad eller ungsvärmd pizza?

B. Käkade han Vesuvio eller Hawaii, jag har dividerat med min polare i tre timmar nu. Jag tror att det var Hawaii men han hävdar att jag har fel, har jag det???

C. Jag undrar vad Tolkien ville fokusera det inre perspektivet på i Silmarillion, och vad hände egentligen med Ernst?

D. Förresten... Föredrog Tolkien extra ost på pizzan???

Natträven

Svar: A. Frågan om micrad eller ungnsvärmd pizza är något som har förbryllat alla Tolkienexperter sedan Tolkienkonferensen i Kamtjatka 1846. En professor i bongonesiska språk, vid namn Ernst Shcnisensnautazer, blev efter ett anförande på 13 timmar (iförd endast gummistövel och cyklopöga) om Tolkiens pizzapreferenser, själv micrad och serverades senare som vickning. Vi som var där minns det hela med fasa...

B. Så du har verkligen en polare? Självklart har du fel. Anledningen till det är att jag har rätt, jag är ju expert, omnivor och omnipotent. Dessutom är jag rätt så söt.

C. Ånglok. I princip alla är överens om det. Utom Gustav, som hävdar att det har med språk att göra. Det sista man såg av Ernst var vänster skinka, ovanpå en bit tunt bröd från Italien, serverad med mycket mozzarella och ansjovis.

D. Tolkien föredrog mycket, men det flesta av de föredrag han höll handlade om anglosaxiska språk, inte mejeriprodukter. En av hans bröder däremot var mycket duktigt på mejeriprodukter.

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------------------- Smått & gott ----------------------------------------------------
De flesta insändarskribenter ställer fler frågor än en. Vid fall där frågorna spänner över ett stort antal olika kategorier hamnar insändaren här.


26. Fråga:
Nu är jag här igen!
A. Alltså, Morgoths armé måste ha varit över en halv miljon då den inte rymdes i hela Anfauglith. Och om nu valars här var ännu större skulle antalet uppskattas till nära en miljon för dem. Med valar och valier i spetsen så krossade maiar och högalverna ondskans legioner! Men manfallet måste ha varit en hel del på båda sidorna, om än mycket mindre hos de goda.

B. De ainur som stannade kvar hos Eru Ilúvatar i Tomrummet var väl mäktigare än de som for ner till Arda?

C. Var Saurons språkrör mäktigare eller svagare än ringvålnaderna?

D. Jag undrar hur slavarna hade det i Barad-dûr under de århundraden som Sauron härskade där? Han var ju trots allt typ världens-näst-efter-Morgoth-ondaste-grabb!

E. Undrar hur Sauron kände sig efter att ha besegrats av Sista alliansen och sedan kom tillbaka till sin tron i Svarta tornet? Han hade nog en hel del nattsvarta planer i sig som ungefär, i min tolkning, lät så här:

Dúnedain!!! De tog min ring!!! Jag ska skrämma skiten ur dem när jag härskar över hela Midgård! Skitans fånar!!! Vänta bara!!!

Angmar

Svar: A. Det ges aldrig någon siffra för antalet som deltog i vredens krig.

Robert Östberg

"Här samlades allt som lydde under Morgoths tron, och hans skaror var nu oräknerligt stora, så stora att hela Anfauglith inte längre kunde rymma dem; och krigslågan brann över hela landet i norr."

Detta citat är hämtat från sida 275 i Silmarillion, och ska det tolkas bokstavligt, betyder det att det skulle ha deltagit inte en halv miljon, utan flera miljoner kämpar på Morgoths sida. För Anfauglith var många mil långt och brett. Det är enligt mig inte troligt att så kan vara fallet. Tolkien överdrev troligen en del när han skrev den texten. Så man får nog helt enkelt ta det med en nypa salt. Kanske menade Tolkien att de inte rymdes över hela Anfauglith, men tänkte inte på hur många krigare det i själva verket betydde, när han skrev det.

Hur stor Morgoths armé än var, så är jag inte så säker på att valars här var större. Däremot mäktigare, och det är en annan sak. Man måste ju tänka på att alverna var mycket bättre krigare än "vanligt folk", och orcherna var sämre krigare än "vanligt folk". Så till exempel kanske det gick fem orcher på varje alv som dog, eller något i den stilen. Därtill fanns det ju valar och maiar på den goda sidan. På den onda sidan fanns det bara en vala (och han var för feg för att delta i striden), och några drakar samt fem balroger. Så valars styrkor kunde nog ha varit en tredjedel av Morgoths, och ändå räknats som starkare.

De flesta av Morgoths tjänare dödades, så där var manspillan stor. På den goda sidan stupade nog också en hel del räknat till antalet, men det var nog ganska få sett i procent.

Emil Johansson

Jag vill skjuta in att det i The Silmarillion aldrig nämns att någon vala eller maia skulle ha deltagit i vredens krig utöver Eönwë. På Morgoths sida fanns ju dock Sauron. Vad stridbarhet beträffar så är min gissning att det gick betydligt fler än fem orcher på en alv. Jag tror snarare på kanske så många som tio i genomsnitt. Vad storleken på ondskans här beträffar så är jag böjd att hålla med Emil: de bör inte fyllt upp hela Anfaugliths slätt. Om man betänker att det förr sades att hela världens befolkning skulle kunna stå på Gotland, så skulle det här betyda att Morgoth förfogade över mer än en miljard krigare. Min läsning av Tolkiens text blir istället att ondskans här var så stor att den den kunde formera sig över hela Anfauglith och de omkringliggande landen. Att deras tal skulle uppgått till en halv miljon finner jag inte helt osannolikt.

Gustav Dahlander

B. Nej, det var tvärtom många av mäktigaste bland ainur som steg ner till Arda. Melkor var ju   till exempel den mäktigaste av alla ainur i begynnelsen.

C. Det sägs aldrig rakt ut vem som var mäktigast av språkröret och ringvålnaderna. Men jag skulle gissa på att det var ringvålnaderna, som bland annat sägs vara Saurons kusligaste tjänare, som hade mest kraft. Dessutom så hade ju nazgûlerna fått nio av Maktens ringar, vilket gjort de mäktigare. Underbefälhavaren, däremot, hade aldrig fått någon ring, och jag tvivlar på att Sauron kunde göra någon människa lika mäktig som nazgûlerna, med hjälp av sin makt. Ty ringvålnaderna fick ju mycket av sin kraft genom Sauron. När han blev mäktigare blev de mäktigare.

Man kan ju också titta på hur enkelt Gandalf förtrollade Saurons "stinkmun", när han tog bevisen från honom. Jämför detta med hur Gandalf uppträdde mot Stornazgûen vid Minas Tiriths port. Inte verkade det som om han tänkte "förstelna" sin fiende där heller? Nazgûlen verkade inte heller särskilt rädd för Gandalf (vilket antagligen dock var oklokt av honom).
Så i alla fall, Häxmästaren var med stor säkerhet mäktigare än "stinkmunnen". Men nazgûlerna hade ju olika mycket kraft, så möjligen skulle "stinkmunnen" kunnat vara mäktigare än någon av dem. Personligen tror jag dock att han var underlägsen alla nazgûlerna.

Emil Johansson

Saurons språkrör var nog en god bit svagare än nazgûlerna, då han var en ”vanlig” människa.

Robert Östberg

D. Hur slavarna hade det? Ja du, inte hade de det bra i alla fall. Kanske kan man jämföra det med hur judarna hade det i koncentrationslägren under andra världskriget.

E. Ja, troligen tänkte han något i den stilen. Men man kan ju undra vad han sedan tänkte efter att ha blivit besegrad av en hob?

Emil Johansson

Jo, jag tror inte heller Sauron var så glad efter Sista alliansen, även om just uttrycket ”skitans fånar” kanske inte förekom...

Robert Östberg


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------- Kompletterande svar ------------------------------------------
Ibland går det att bygga på eller rätta svar från tidigare nummer...


27. Kompletterande svar:
Tolkiens Arda -- Frågespalten nummer 14 2003, fråga 11:

Jag undrar en sak om Silmarillion. I den finns det ju en lista längst bak som beskriver Tolkiens karaktärer. Där, och i själva historien står det bland annat om Boromir och Haldir. Är dessa desamma som i Härskarringen? Tacksam för svar!

Frihathil

Svar: Jag skulle vilja rätta mitt svar från förra numret. Jag skrev att Haldir från Silmarillion var av edains tredje hus. Men givetvis skulle det ha stått andra huset. Jag ber många gånger om ursäkt, och kan bara skylla på att det var ett slarvfel.

Emil Johansson

Whoops... Både Gustav och jag korrekturläser alla svar, och även vi missade detta totalt. Nu får vi skämmas!

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret