I DETTA NUMMER
INNEHÅLL | ANGÅENDE TOLKIEN | NYHETER
INTERVJU: ERIK ANDERSSON | TOLKIENS VÄRLD -- DEL II
RINGARNAS HERRES HISTORIA: MERRY | OMRÖSTNINGEN

INTERVJU:

Erik Andersson

– om Ringens brödraskap


Av: Gustav Dahlander
Bilder: Taurrohir


olkiens Arda har nu lyckats stoppa en i dessa dagar fullt upptagen Erik Andersson -- prosaöversättare i nya Ringarnas herre -- mellan föredrag och böcker, för att ta reda på mer om arbetet bakom volymerna.

Erik, vad fick dig att översätta boken?
   Jag blev tillfrågad, prövade att översätta några sidor och tyckte att det inte verkade alldeles hopplöst.

Vad läser du själv för böcker helst?
   Halvgamla svenska romaner. Dock har jag inte läst Henning Berger. Funderar på om jag borde göra det.

Hur känns det att bli så uppmärksammad och intervjuad inför ett jobb, det är väl knappast något som tillhör vanligheterna? Är det en fördel eller en nackdel att så många är intresserade av ditt arbete?
   En klar fördel. Det går mycket lättare att arbeta om man känner att det finns någon i andra änden, så att säga: någon som har lust att läsa det man skriver. Och det kan man ju onekligen säga att det finns, i det här fallet.

Känns det inte ganska märkligt att så pass många är inblandade i översättningen, ett översättarjobb är väl annars ganska ensamt?
   Inte så ensamt som man kan tro: man måste alltid fråga till råds om en mängd detaljer. Telefonen är nästan ett lika bra hjälpmedel som uppslagsböcker (plus naturligtvis Internet på senare år). Redaktörer är också ett umgänge av största värde.

Har du sett filmerna? Vad tyckte du om dem?
   Bra som äventyrsberättelser. Fast böckerna innehåller ju så mycket mer.

Vad anser du är det bästa, respektive sämsta med den gamla översättningen av Åke Ohlmarks?
   Inga kommentarer.

Vilka tycker du är de största skillnaderna mellan din och Ohlmarks översättning?
   Inga kommentarer.

Är du nervös för mottagandet av din översättning? Rädd för att folk inte ska tycka om den och att sedan få höra det i resten av ditt liv?
   Nja, jag tror nog att tiden kommer att verka för min översättning. Recensionerna har ju vittnat om att Ohlmarks version hela tiden gör sig påmind. Det lär dröja ett tag innan min översättning blir den första som nya läsare möter.

Ångrar du någonsin att du åtog dig det här jobbet?
   Ja, ofta. Men ännu oftare är jag glad att jag gjorde det.

Känner du någon press eller oro för att känsliga ändringar -- som till exempel "Bagger" till "Secker" -- ska påverka nyöversättningens popularitet? Det är ju trots allt ganska många som växt upp med Bilbo och Frodo Bagger som sina litterära favoriter.
   Oro är väl mycket sagt. Men jag pratade med en bekant häromdagen som ger kurser för äldre hundar. Han sade att det var väldigt svårt att lära dem att sitta, och jag instämde och sade att jag hade gjort liknande erfarenheter.

I din översättningsdagbok som publicerades i Dagens Nyheter förra året skriver du om din tidigare uppfattning av Härskarringen: "Jag läste första delen för tjugotvå år sedan och avstod resten. Nyligen försökte jag läsa den högt för min son men orkade inte mer än hundra sidor. Pratigt och tjatigt. En massa tomtar som springer omkring med en ring i ett snöre." Vad tycker du i dag?
   Att det är en fascinerande skapelse.

I tidigare intervjuer har du sagt att den danska översättaren också använder namnvarianten "Secker". Utgår du, eller hämtar du inspiration, från andra översättningar av verket när du bestämmer dig för hur du skall hantera vissa känsliga översättningar, såsom huvudpersonernas namn?
   Nej, det har jag faktiskt inte gjort. Inte ens i fallet Secker. Det var ett välkommet stöd i efterhand. -- Men jag tror att man inte har mycket nytta av det. När jag trots Tolkiens Guide to the Names inte hittar vad ett visst namn innehåller för beståndsdelar vänder jag mig till tolkienisterna. Och sedan är det viktigaste att jag kommer på något som klingar som ett namn på svenska samt att det har någon relation till andra namn som jag konstruerat. Översättningen skall ju helst ha en viss helhetskänsla, åtminstone i samma mån som originalet.

Du har sagt att du inte brukar läsa igenom böcker innan du översätter, vilket även gäller det nuvarande arbetet. Har du fortfarande bara läst det du översatt eller har du nu läst hela boken? Varför inte, alternativt varför?
   Nej, jag läser inte i förväg. Jag vill att varje sida skall kännas ny. Det främjar formuleringsarbetet. En uppenbar nackdel med denna metod är man får gå tillbaka och arbeta om ibland. Och i just det här fallet är det naturligtvis olyckligt att hela översättningen ännu inte är klar när första delen kommer ut. Därför har granskarna en viktig uppgift -- vilket de hade haft ändå, eftersom LOTR inte är ett avslutat helt, utan pekar åt många andra böcker. -- Dock skulle jag vilja tillägga att jag med så här efter två års dagligt umgänge med verket nog ändå har hajat ett och annat.

Översättningsdiskussionen har kommit att handla mycket om namnen, men hur är boken att översätta rent språkligt, att jämföra med andra verk du arbetat med? Vad är svårt? Vad är roligt och lätt? Har något överraskat dig?
   Den heroiska stilen, särskilt i bok V, har varit extremt svår.

Vad har varit den svåraste översättningsuppgiften hittills?
   Där måste jag ändå svara: namnen. Det finns inget svängrum i ett namn, ingen syntax man kan trixa med, inga förklarande omskrivningar, inget att förkorta.

I hur hög grad låter du dig påverkas av alla förslag och synpunkter, som säkert haglar in från alla håll och kanter. Det är ju så oerhört många som är engagerade i den här boken och har starka åsikter om det mesta i den. Är det svårt att stå emot och behålla sin egen konsekventa linje i översättningen? Eller är det tvärtom svårt att göra avkall på stoltheten och ta till sig förslagen, de gånger de är värda att lyssna på? Hur resonerar du i den här frågan? Och hur ofta händer det i praktiken att du faktiskt ändrar i översättningen på grund av förslag utifrån?
   Jag trodde -- en smula optimistiskt -- att jag kunde ta emot hur många synpunkter som helst. Jag är ju van sedan många år att skriva texter som redigeras. Men det här har varit något utöver det vanliga. Det har blivit svårt att hålla kvar den där ogripbara "linjen" som jag rättar mig efter. Ibland har jag bara velat skrika JAG SKITER I ERA JÄVLA BESSERWISSERKOMMENTARER, men så har jag fått syn på ett begåvat ändringsförslag och i stället muttrat: "Hm, inte så dumt, tänk att jag inte kom på det själv."

Det har inte varit självklart att Tolkiens index ska vara med i Konungens återkomst; hur ser du på frågan? Om du själv får bestämma?
   Klart att det skall vara med.

Är texten som publiceras i första tryckningen den absolut slutgiltiga, eller kan den bli föremål för revisioner framöver? Om du eller någon annan upptäcker ett fel -- ändras det? Om originalet revideras? Om du ångrar något, till exempel ett namnval? Om du håller med någon som säger att en rad är dåligt översatt? Var går gränsen?
   Tydligen kan förlaget tänka sig att rätta inrapporterade fel. Exakt var gränsen går att svårt för mig att säga. Men jag tänker inte gå igenom varenda mening igen för att se om det kan finnas en bättre lösning. Man måste kunna avsluta ett arbete någon gång (en tanke som väl i och för inte verkar ha slagit den gode JRR).

Finns det något midgårda ämnesområde som ligger dig särskilt varmt om hjärtat? Ardas historia? Språken? Geografin? Folkslagen? Något annat? Vilken del av boken tycker du bäst om?
   Jag tycker bäst om partierna med dramatisk dialog. Där har Tolkien en kanske inte tillräckligt uppmärksammad storhet. Världsbygget som sådant är naturligtvis imponerande.

Vad ska du göra när översättningen är klar? Blir det mer Tolkien, till exempel översättande av Bilbo och Silmarillion, så att de knyter bättre an till nyöversättningen Ringarnas herre?

   Jag skall översätta en helt annan typ av roman, nämligen Nick Hornbys nya bok. Därefter vill jag försöka åstadkomma en egen roman, som väl troligen blir en oförmodad blandning av Hornby och Tolkien.

Tack för din tid, Erik!


ånga av de ovanstående frågorna kommer från besökare i Diskussionsforumet; tack till alla som bidrog! Erik hinner tyvärr inte ge respons på allt, men som faktagranskare i översättningsarbetet ska jag efter förmåga själv försöka svara på vissa av de vanligare spörsmålen:

När började Erik med nyöversättningen?
   I augusti 2002 hade han just börjat översätta prologen. Nu befinner han sig i slutskedet av arbetet med Femte boken.

Hade han läst böckerna innan?
   I Dagens Nyheter skrev Erik förra året att han "läste första delen för tjugotvå år sedan och avstod resten". I en intervju med Tolkiens Arda samma år fortsatte han: "För två år sedan försökte jag högläsa Sagan om ringen för min son, men då stupade jag efter hundra sidor. Det kan dock ha berott på översättningen."

När kommer volymerna att ges ut?
   Ringens brödraskap är utgiven; De två tornen kommer våren 2005 och Konungens återkomst släpps på hösten samma år.

Kommer även tilläggen att nyöversättas?
   Självklart så kommer originalets appendix att översättas.

Kommer dessa att ges ut ihop med Ringarnas herre?
   Appendixen kommer att återfinnas sist i den tredje volymen, precis som på engelska.

Kan man få en lista över alla namn som Erik har översatt?

   Tolkiens Arda kommer att publicera en kommenterad förteckning över alla namn från Ringens brödraskap inom de närmaste månaderna -- håll utkik under Ardangóle.

Samarbetar han alls med Lotta Olsson (diktöversättaren)?
   Erik och Lotta korresponderar mycket i samband med arbetet; de är också goda vänner privat.

Är det Erik som har sista ordet i valen?
   Jag utgår ifrån att Erik och Lotta kompromissar när till exempel ett namn dyker upp i både vers och prosa. Förlaget Norstedts hållning är att översättaren har sista ordet, även om arbetsgivaren naturligtvis rent formellt sett kan bestämma. Båda parter har möjlighet att stoppa utgivningen om de inte är nöjda. När det gäller omslagets utformning, bokens titel och dylikt är det dock regel att förlaget fattar besluten. Faktagranskarna har minst att säga till om.

Finns det tillfällen då han har ändrat sig på inrådan av någon utomstående i val av översättningar?
   Om man med utomstående räknar in faktagranskare så ändras material naturligtvis ofta. Vid något tillfälle har även andra påverkat, exempelvis när Dagens Nyheters språkvårdare Catharina Grünbaum anmärkte att engelskans "bag" har fornnordiskt ursprung, vilket skulle kunna vara en licens för användandet av namnet "Bagger". Efter detta ändrades Frodos efternamn och var ett tag "Bagger", men blev i slutändan ändå "Secker". Ett annat exempel är när det i samband med ett föredrag i SF-Bokhandeln i april 2003 påpekades att "Lillefar" -- en tidig översättning av Hamfast Gamgees smeknamn "the Gaffer" -- var en av Stalins titlar, vilket påverkade ändringen till "Gammelfar".

Vad tycker Erik om Åke Ohlmarks översättning? Håller han med om att den var dålig, eller tycker han rentav att den var bra?

   I sin tidigare intervju för Tolkiens Arda svarade Erik: "Eftersom jag befinner mig i den positionen att jag kan visa hur jag vill ha det tycker jag det vore överflödigt att kritisera Ohlmarks översättning."

Har han intresse för Tolkiens verk ökat, eller är det bara ännu en dag på jobbet?
   I en intervju för SVT i januari sa Erik att han blir en "gladare och gladare" Tolkienläsare, vilket kanske säger något.

Har han någon kontakt med The Tolkien Estate under jobbet, eller sker all kontakt enbart med Norstedts förlag?
   Tolkiens dödsbo har mig veterligen aldrig varit inkopplat under arbetet. I utsträckningen som kontakt sker med auktoriteter tas den med de brittiska utgivarna Harper Collins. Dessa bidrog med kartbilden som har använts i den nya översättningen, vilken ritades av Christopher Tolkien till Unfinished Tales 1980.

Hur vanligt är det med nyöversättningar av böcker? Ibland känns det nämligen som ett reklamtrick för att öka intresset och därmed försäljningen av en bok som alla har, men måste köpa igen.
   Det är faktiskt vanligare än man tror att böcker nyöversätts -- mycket vanligare än att till exempel språket moderniseras i originalet. Klassiker med hundratals år på nacken finns många gånger i tiotalet olika översättningar. Norstedts förlag har använt devisen "det brukar heta att varje generation ska ha en ny översättning av de riktigt levande klassikerna" i samband med lanserandet av Ringarnas herre. Norge, Tyskland och Brasilien är exempel på länder som sedan tidigare har flera olika The Lord of the Rings-översättningar att välja på.

Hur kontaktar man Erik om man har kommit på en helt genialisk översättning av ett stycke i boken?

   Enklast är nog att kontakta någon av oss som hjälper till i arbetet: jag kan nås på gustav@tolkiensarda.se. Ett annat alternativ är att höra av sig till förlaget, där Peter Karlsson (redaktör) och Stephen Farran-Lee (förläggare) arbetar med översättningen.

Erik Andersson har med Ringarnas herre blivit ett välkänt ansikte, som i dessa tider föreläser om verket flera gånger i månaden. Samtidigt fortgår arbetet med Konungens återkomst, parallellt med att De två tornen granskas och bereds för pressarna. Tolkiens Arda önskar lycka till med Sjätte boken och Appendixen!
   Nästa gång vi intervjuar en Ringarnas herre-översättare i Magasinet är turen kommen till Lotta Olsson.

Citera gärna, men glöm inte att ange källan!

---------------

Kommentera (4)

---------------

Läs också:
Intervju: Erik Andersson -- om nyöversättningen

---------------

Upp


© Tolkiens Arda
Publikationer | Nyheter | Forum | Ardangóle | Alster | Arkivet | Faq | Om | Främjare