Nummer 5 2003
Lördagen den 17 maj
Välkommen till nummer 5 av Tolkiens Arda -- Frågespalten!
Denna publikation ges ut varje lördag, nästa nummer utkommer den 24 maj. Förstasidan finns på adressen http://tolkiensarda.se



Missade du förra numret? Glöm inte att du kan hitta äldre magasin under Arkivet.

Om Frågespalten

Vi besvarar så många inskickade frågor som vi kan. Tyvärr blir det ibland några över som inte hinns med, om din insändare är en av dessa så meddelas du alltid via e-post. I de ovanliga fall då detta inträffar är det bara att skicka frågan igen, så kommer den istället med i nästa nummer. Ett annat alternativ är att lägga in den i det inofficiella diskussionsforumet, så hjälper andra läsare själva till med att ge svar. Vill du öka chansen att få svar direkt? Skicka insändaren till den expert som har hand om frågans ämne, du kommer då nästan säkert med redan i nästa nummer...

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Snabb-faq

Vad betyder "Arda"? Arda är det alviska ordet för "världen", platsen för Tolkiens sagor.
Om alviska språk: Se fråga 14 i faq:en och språkavdelningen i Magasinet, nummer 1 2003.
Om Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i faq:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi.
Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar? Se avdelningen FörkortningarFörstasidan.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

REGISTER

För att det lättare ska gå att hitta sitt favoritämne är insändarna indelade i kategorier, baserade på vilket ämne de tydligast behandlar. Du kan lätt navigera bland materialet med hjälp av registret nedan.

Kommentarer
Översättningar
Filmerna
Böcker och produkter
Folk
Personer
Geografi och platser
Ondskans makter
Språk
Handlingen i böckerna
Personen Tolkien
Övrigt
Smått & gott
Kompletterande svar


-------------------------------------------------- Kommentarer --------------------------------------------------
Här finns de insändare som kommenterar snarare än ställer frågor, i synnerhet de som inte passar in under någon annan kategori.


1. Fråga:
Jag börjar bli väldigt irriterad på all kritik* mot Sven Bergersjö. Han är inte skribent här för få oss rosenrasande, ta emot hatbrev eller sitta i ett hörn och nicka. Han är här för att skriva artiklar. Även om jag absolut inte håller med honom så kan se hans poäng. Böckerna är faktiskt ganska tråkiga. 

Men vad är det då med böckerna som fångar så många? Min teori är nog just det Bergersjö irriterar sig på. Det är så enkelt alltsammans, en kamp mellan det goda och det onda uppdelade i strikta linjer (med undantag av Gollum) blandat med en oerhörd verklighet trots att det är så långt ifrån verkligheten man egentligen kan komma. Kanske var det just det Tolkien använde sina verk till, ett sätt att ta sig ut ur den komplicerade tillvaron?

Men man måste vara kritisk, granska allt. Om man inte är kritisk i den här frågan så kan man lätt bli för godtrogen i andra världsomfattande frågor som t.ex. Irakkrisen. Det finns barn i min ålder (början av tonåren) som på fullt allvar säger att Saddam verkar vara en trevlig typ o.s.v. Ett annat exempel är en min klass som tyckte att Irak borde göra någon sorts repris av Oklahomabomben för att USA förtjänade det. Det är så man spyr.

Men jag ska återgå till ämnet. Jag måste säga att jag är förvånad över att man skriver "hatbrev" till Bergersjö. Jag tycker att man borde lära sig någonting av Gimlis och Legolas vänskap, allt handlar inte om åsikter så länge grundprinciperna är dom samma, om jag förstår det så gillar båda parterna bra böcker eller hur... ?

Gustav


Svar:
Hej och tack för din insändare, som tyvärr kom in efter att jag redan skrivit en ny debattartikel, men blir det en tredje om ämnet (vilket jag hoppas) kommer dina åsikter med där, ihop med de övriga. Det är alltid intressant att konstatera att det spelar egentligen ingen roll vilken ålder man har ifall man är väldigt klarsynt eller väldigt barnslig. Jag håller helt och hållet med dig om att man bör vara kritisk. Beträffande orchernas vilja så kan det inte stämma att den har tagits ifrån dem, för i LOTR är det några orcher som debatterar om huruvida det inte hade varit mycket trevligare att vara där de var förr och ägna sig åt sitt, än att vara Saurons underhuggare.
Mvh,

Sven Bergersjö

Jag kan inte annat än hålla med. Tolkiens Arda ska vara en plats där man kan diskutera Tolkien och hans verk och hans värld. Om alla hade exakt samma åsikt så skulle detta bli en ganska så tråkig tidskrift till slut. Mångfald ger mer än enfald! 

Johan Sandberg

*
Bergersjös artikel finns att läsa i Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 8 och genmälen finns i Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 9 och i Tolkiens Arda -- Frågespalten nummer 2. Se även veckans nummer.


2. Fråga:
Suilad!
Vill göra ett inlägg i vad som tycks bli en riktig långkörare här på TA --
debatten om huruvida Tolkien var en bra författare eller inte samt (framför
allt) hurvida man alls får ha åsikter om det.

Själv är jag Tolkienfan av stora mått, runt 30 och med åtskilliga genomläsningar av Ringen i originalspråk och översättning bakom mig. Silmarillion och de andra bearbetningarna av Christopher Tolkien har jag tyvärr bara läst på svenska ännu men det ska åtgärdas så småningom. Likaså det faktum att jag inte läst HOME-serien ännu. Nu till saken: Jag anser inte att Tolkien var en speciellt genialisk författare vad gäller språkbruk. Det finns mycket jag har åsikter om och invändningar emot, gällande hans sätt att skriva. (Och här talar jag givetvis om originalet, inte översättningen.) Rent författartekniskt anser jag att han bl.a. ofta var ojämn och ibland upprepade sig lite för mycket. Han var ett språkgeni, men att älska språk, dess form, byggnad och uppkomst gör en inte automatiskt till den skickligaste författaren.
MEN jag ÄLSKAR det Arda Tolkien skapat åt oss, jag älskar att det finns där,
på pränt (och nu även på film, men det är ju ett annat kapitel), bara att
öppna bokpärmarna och hälsa på när man vill. Varje gång jag läser LOTR
upptäcker jag något jag förbisett vid tidigare läsningar. Varje gång blir
någon liten "historisk" referens i texten klar för mig. Varje gång växer
läsupplevelsen. Jag tror att det är just detta, (bortsett från den fantastiska berättelsen om gott och ont och den lilla individens strävan, som alltid verkar trollbinda
oss människor så!) att historien har ett sådant djup att man i princip aldrig når botten helt, är vad som gör hans verk så unikt för många läsare. Det tar aldrig slut...
Så i vilket fack placerar ni mig, ni som inte vill höra något negativt om er
favoritförfattare? Han är även min favorit, trots allt. Nog finns det väl plats för oss alla?

Vänliga hälsningar till alla Tolkienvänner, oavsett åsikter!

Mia


Svar:
Hej Mia!
Tack för din insändare. Det är roligt att det nu börjat visa sig att det kommer in lite olika åsikter, samt att inte alla är arga på mig förstås...
Det var väldigt intressant att läsa vad du tyckte, eftersom du både tydligt älskar Tolkien men ändå är nyanserad och saklig. Det finns många som är det, naturligtvis -- jag känner en hel del själv -- men det är ju inte den typen av fans som oftast blir arga och känner att de vill skriva insändare om de tycker någon har fel åsikt...
Jag förstår för övrigt precis din beskrivning av varför Tolkien är din favorit, även om du inte ser honom som en genialisk författare. Jag har samma åsikter om vissa andra skribenter. Att öppna en bok och drömma sig bort -- det är härligt.

Sven Bergersjö


3. Fråga:
Tänkte bara kommentera kommentarerna till Sven Bergersjös "Håll käft eller
håll med" i nummer 4. Jag tycker att det är bra att ha stor bredd på
åsikterna på "Tolkiens Arda". Hans artikel var objektiv, och alla kommentarer till den har inte varit det. De har missupfattat det hela och tror att den (artikeln) skulle vara något slags påhopp på Tolkien och dem som tycker om hans verk. Och även om Bergersjö skulle tycka att Härskarringen var dålig (vilket han ju aldrig direkt sagt) så skulle det vara helt ok. Varför ska vi människor alltid döma ut andra för att de
inte tycker som vi? Och jag måste faktiskt hålla med Bergersjö, trots att alverna
är mina favoriter i Tolkiens värld, när han säger att de är smått fascistiska, för de är väldigt egenkära om man tänker efter.

Sedan en annan sak. Två saker förresten. Jag ser gärna fler hemliga dagböcker. Och vad hände med "Kul att veta om ...", jag tror nog att "den vackra alven" Orlando Bloom var på tur...

Jenny Green

Svar:
Hej Jenny och tack för dina kommentarer!
Beträffande det som handlade om mig, så kan jag ju inte göra annat än att ytterligare en gång känna mig glad och nöjd. Det är trevligt att en och annan förstod vad jag menade i min artikel, tycker jag...
Hälsningar,

Sven Bergersjö

Beträffande dagböckerna så kommer de med största sannolikhet att dyka upp framöver. Vi har formligen blivit dränkta i förfrågningar om deras återkomst de senaste veckorna, och då kan man inte säga nej ...

"Kul att veta om ..."ser du redan i Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 11 2003, med just vår vän Orlando. För denna artkelserie gäller givetvis samma sak -- vill ni se mycket av den är det bara att tjata. Vi faller lätt för grupptryck här på redaktionen.

Gustav Dahlander


4. Fråga:
Hej, hur ofta kommer Tolkiens Arda ut? Jag har nämligen stält två frågor och ingen av dem har besvarats än.

Tack på förhand,

Elrond Quendi

Svar:
Hejsan! Vi strävar efter att komma ut med ett nytt nummer varje lördag, och från och med denna vecka lär det idealet vara uppnått. Om du inte har fått svar på din fråga så kan det bero på en rad olika saker:
- Har du bifogat din mejladress? Alla som gör det får en notis till sin mejlbox om att deras fråga besvarats, men alltför många glömmer att skriva in den när de skickar frågan.
- Har du tittat igenom alla frågor? Många missar sin fråga på grund av att de inte ögnar igenom spalten tillräckligt noggrannt.
- Har du följt upp saken? Många gånger så hinner vi inte med alla frågor som kommit in, och då besvaras istället dessa i det påföljande numret. Det kan alltså löna sig att se efter i fler nummer än just det som kom efter frågeställandet.

När inget av ovanstående hjälper -- skicka in frågan igen!

Gustav Dahlander


5. Fråga:
Jag ska säga som det är; jag beundrar er alla på Tolkienspalten! Jag önskar av hela mitt hjärta att ni alltid kommer att ha den här sidan, så att tusentals andra beundrare kan skriva in! Ni är BÄST!!!

Mikael


Svar:
Oj! Vad svarar man på det? Jag ska be att få tacka å hela redaktionens vägnar för berömmet! Så länge som vi har läsare som du, som visar ett så stort intresse för tidningen, så kommer den säkert att finnas kvar i en eller annan form.

Johan Sandberg


6. Fråga:
Behöver få lite att skratta åt, så jag skulle gärna läsa lite mer av De hemliga dagböckerna. Dom var riktigt roliga! Tack på förhand.

Henrietta.

Svar:
Hej Henrietta! Det är fler som har hört av sig om de hemliga dagböckerna, och det finns fler. Det är inte mycket troligt att de återkommer här på Tolkiens Arda i framtiden.

Johan Sandberg


7. Fråga:
Gustav, jag kan bara säga att du är med Tolkien, Robert Gustafsson och
Rowan Atkinson min idol!!!

Ps. Var bor du?

I Sagan om konungens återkomst (ROTK, The Return of the King) så säger Gandalf
den vite att Häxmästaren är efter Sauron näste herre till Barad-dûr.
Betyder det att vålnadskungen kunde styra och ställa som han ville om bara
Mörkrets kung tillät det?!?

Öberg

Svar:
Håll där, sakta i backarna! Så bra är jag knappast ... Men visst är det trevligt att du är nöjd med mig. Om det nu kan vara till något intresse så bor jag i Stockholm, närmare bestämt i södra förorten Kärrtorp.

Häxmästaren av Angmar var utan tvekan både mäktig och inflytelserik, och han var herre över Minas Morgul. Däremot så har jag inte hört talas om var det skulle stå att han är "näste herre till Barad-dûr". Som vålnad så var han praktiskt taget skapad av Sauron, och en stor del av hans motivation skulle nog försvinna om Sauron gjorde det. Han lyder sin herre relativt blint. Men visst, han är mäktig, och sköter arméer och taktiker mer eller mindre på egen hand.

Gustav Dahlander


8. Fråga:
Johan är skön, var kan man skaffa sig ett eget exemplar? När han skrev sköte i förra numret skrattade jag i en kvart. 

Vem skulle vinna i en fajt, Johan eller Anfauglir, om Johan också ätit en silmarill?

Viktor

Svar:
Anfauglir? Den enda jag vet som bevisligen åt en silmarill var Carcharoth, vargen från Angband. Och honom hade jag i alla fall spöat med ena armen bakbunden.

Om du vill ha en egen Johan får du göra som Gustav gjorde, mejla efter honom!

Johan Sandberg


9. Fråga:
Jag tycker absolut att ni ska fortsätta med De hemliga dagböckerna.

[Anonym]

Svar:
Vi noterar förtjust att efterfrågan är stor. Utan att lämna några garantier så kan jag i alla fall säga att det ser ljust ut för dagboksfansen ...

Gustav Dahlander


10. Fråga:
Jag tycker att ni ska fortsätta med De hemliga dagböckerna, man behöver muntras upp ibland.

[Anonym]

Svar:
Uppfattat! Se ovan.

Gustav Dahlander


11. Fråga:
När presenteras dom nya skribenterna?

White Wolf

Svar:
Oj, den här frågan får du nog utveckla lite. TA har inte fått någon lavinartad tillströmning av skribenter just den senaste tiden, däremot är det många som hört av sig och vill skriva (vi hör av oss när vi hinner! Ursäkta om ni får vänta på svar.). De som kommit in i redaktionen brukar presenteras kortfattat i samband med deras första artikel, alternativt i Angående Tolkien.

Gustav Dahlander


12. Fråga:
Hej,
Undrar bara om det kommer något nytt nummer idag (hoppas).

Olle

Svar:
Hej! Frågan gäller lördagen den 10 maj, och då uteblev som bekant publiceringen. Numret fanns, men det kom dessvärre inte upp på sidan, utan är istället inbakat i detta nummer. Vi beklagar krånglet, men saker som dessa kommer vara ur världen så fort vi får tillgång till vår egen sida, i slutet av maj.

Gustav Dahlander


13. Fråga:
Om jag vill sluta prenumerera på Tolkiens Arda. Vad gör jag då?

Signe Hammar

Svar:
Hej! Det är lika lätt som att börja -- du klickar bara på länken som medföljer varje utskick längst ner, där det står "klicka här för att avsluta din prenumeration" ...

Gustav Dahlander


14. Fråga:
PRENUMERERA PÅ TOLKIENS ARDA! Kostar det något?

Hemligt

Svar:
Nej, det är självklart gratis. Prenumerationen innebär att du får ett meddelade till din e-post -- som bland annat presenterar innehållet i den nya publikationen -- varje gång ett nytt nummer kommer ut. Anmäl din prenumeration genom att klicka på "Prenumerera gratis!" här till vänster.

Gustav Dahlander



15. Fråga:
Min något ovanliga fråga är väl snarare en efterlysning;
HARDY Hedskog alias Barliman smörblomma, Círdan, Varg den o så hygglige, trollkarlen Dallben och alla ni andra var finns ni???
Skulle vara kul att återförenas i ett missommarblot!!!
Hälsar,

Beorn

Svar:
Ja, vad svarar man på det? Jag är mållös ...

Hoppas att du hittar trollkarlarna.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------ Översättningar -------------------------------------------------
Denna kategori behandlar frågor kring de olika översättningar som gjorts av Tolkiens verk. Tonvikten ligger givetvis oftast på Erik Anderssons nyöversättning av Härskarringen.


16. Fråga:
Hejsan! Jag är ett troget Tolkienfan, har läst alla böcker, sett filmerna m.m. Nu kommer frågan om vem som ska få äran att göra en nyöversättning av The Lord
of the Rings
. Jag har ju hört att den nya utgåvan är på väg! Men vad heter översättaren och när kommer boken?
Namárië!

Victoria

Svar:
Översättaren heter Erik Andersson, och översättningen skall komma någon gång under 2004. Titta gärna i Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 9 eller specialnumret om översättningen om du vill veta mer!

Johan Sandberg


17. Fråga:
Hej! Kommer appendixe
t äntligen att komma med i Sagan om konungens återkomst i den nya översättningen!? Den tillhör ju ändå i mitt tyckte de andra tre delarna och bidrar med mycket information som många intresserade läsare antagligen aldrig kommer att stöta på annars. Sagan om Aragorn och Arwen är ju t.ex. ett guldkorn.

[Anonym]


Svar:
Svaret är ja - äntligen! Jag vill minnas att det nämndes i någon av de många eminenta artiklarna här i Tolkiens Arda. Själv kan jag inte begripa att man valde att ge ut appendixet som en separat volym -- som du själv säger innehåller de en hel del matnyttig information; särskilt biten om vad som hände sedan är oumbärlig i mitt tycke.

Martin Andersson



Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------- Filmerna --------------------------------------------------------- Frågorna inom denna avdelning behandlar huvudsakligen Peter Jacksons nya filmatisering av Härskarringen. Tolkiens Ardas expert inom detta område är Robert Östberg.


18. Fråga:
Jag undrar om Haldir var med i De två tornen och om han dog i boken också?

Mathias Thorell_90

Svar:
Nej, Haldirs och alvarméns närvaro vid Hornborgen är helt och hållet PJ:s idé, även om den kanske bygger på Legolas önskan om några hundra alviska bågskyttar. Haldirs öde i boken förtäljs aldrig, han stannade troligen kvar i Lķrien, om han överlevde striderna mot Dol Guldur under Ringens krig.

Robert Östberg


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------- Böcker & produkter -------------------------------------------
Under denna rubrik återfinns de insändare som i första hand koncentrerar sig på de fysiska produkterna -- böckerna, prylarna, dramatiseringarna (ej Peter Jacksons, se ovan)...


19. Fråga:
Hej! Vad är Silmarillon, eller vad det står, som alla skriver om hela tiden?

Mejj


Svar:
Hej på dig, Mejj! Silmarillion är en bok, den första bok som Tolkien började skriva! Han skrev på den hela sitt liv, och den färdigställdes efter hans död av hans son, Christopher Tolkien. Silmarillion handlar om det som hände innan berättelserna i Bilbo och Sagan om ringen. Se faq:en fråga 3.

Johan Sandberg


20. Fråga:
På hur många språk har Sagan om ringen översats till? vilket år kom boken ut?

Jakob


Svar:
Jag vet faktiskt inte svaret på din första fråga -- väldigt många är det i alla fall. Den svenska översättningen var i vilket fall som helst en av de allra första; bara holländarna hann före. Trilogin gavs ut 1954-55 i Storbritannien; den svenska utgåvan kom 1959-61.

Martin Andersson

LOTR har översatts till drygt 30 språk, enligt Patrick Curry i Defending Middle-earth -- Tolkien: Myth and Modernity.

Gustav Dahlander



21. Fråga:
Hej! Jag är 17 år gammal och har läst Sagan om ringen och Bilbo. Finns det bara fyra böcker till? Silmarillion, Sagor från Midgård och De förlorade sagornas bok 1 och 2?

Daniel

Svar:
Hej Daniel! Nädå, det finns faktiskt fler, fast inte på svenska. HOME, The History of Middle-earth, är tolv böcker om Arda. De förlorade sagornas bok 1 och 2 är HOME 1 och 2, så det finns alltså ytterligare 10 böcker till att läsa.

Johan Sandberg


22. Fråga:
Jag håller på och läsa De förlorade sagornas bok, del ett och två, och speciellt i del två hänvisas det i noterna till något som heter Narn, vad är det? Är det något jag missade när jag läste första delen?

Susanna Svensson

Svar:
Det bör vara Narn I Hîn Húrin som avses. Narn I Hîn Húrin är berättelsen om Húrins barn, Túrin Turambar och Nienor Níniel. Om dessa kan du läsa mer i Silmarillion.

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

------------------------------------------------------------- Folk ------------------------------------------------------------- Här återfinns i första hand kunskap om Ardas olika folkslag, och allt som hör därtill.


23. Fråga:
Hej Johan!
Angående fråga 59 i nummer 4 2003 av Frågespalten: Det gläder mig (!) att du inte hittade något som visade att Ar-Phârazons armé var större än Sista alliansens. Du har givetvis rätt i att var och en har rätt att tro vad den vill. Men tjatig som jag är måste jag bara skriva en sak till min favör.

Angående att Saurons arméer flydde för Númenors armé, men inte för Sista alliansens:

Man måste först och främst tänka att Sauron faktiskt hade "planerat" att tas tillfånga. Han såg större hopp i att förstöra Númenors makt med valars "hjälp" än att göra det själv. Det var väl bättre att få Numenor förstört i grunden, än att förinta deras här med vapen, och kunna vänta sig en ny här efter ett par år. Så Sauron, som såg hopp i att kunna lura Ar-Phârazon, riktade inte all sin vilja mot att förstärka sina krigare, eftersom det ändå var störst chans att han skulle förlora ett sådant krig.

Minns vad som hände i tredje åldern utanför Morannon, trots att ondskans härar var mer än tio gånger så starka, så stannade de upp, och tvekade, när Sauron riktade sin vilja mot Domedagsberget, och inte mot dem.

Då är det väl inte så konstigt att hans arméer under andra åldern flyr, när de (antagligen) är färre än motståndarna, och Sauron inte riktar hela sin järnvilja mot att förstärka försvaret, och stärka sina soldater. En sådan kraftansträngning skulle nog gjort honom svag, och gjort det svårt för honom att förvandla sig till "god".

Så hans arméer flyr, men de flesta överlever nog, så han har nog minst lika många soldater kvar ett 100-tal år senare, under Sista alliansens krig.

Men varför gjorde han inte samma sak när Sista alliansen kom? Hans nederlag var väl någorlunda säkert den gången med? Tja, han skulle nog inte få det så lätt att föra Gil-galad bakom ljuset. Dessutom kunde han inte längre anta en vacker skepnad.

Så vad kunde han göra annat än att slåss, och använda all sin viljestyrka att förstärka försvaret? Sedan gick det ju som det gick, Saurons stora nederlag vid Dagorlad, Barad-dûrs belägring... Till slut var han så nära förlorad att bara han själv personligen kunde göra nåt åt saken, och då gick det som det gick...

Nja, ett ganska onödigt brev. Men jag kunde inte låta bli.

Gil-galad

Svar:
Hej igen! Ett onödigt brev? Knappast! Som jag ser det är det en lysande argumentering för din tes att Sista alliansens arméer var större än Ar-Phârazons. Fast hela ditt resonemang bygger på att Sauron skulle i förväg ha planerat att ge sig, men så var nog inte fallet! 

"Och Sauron kom. Han kom från sitt starka torn Brad-dųr och talade inte om krig. Ty han såg att sjökonungarnas makt och majestät överträffade allt som tidigare ryktats, så att han inte kunde förlita sig på att ens hans förnämsta tjänare förmådde stå dem emot; och han förstod att den tid ännu inte var inne då han kunde driva igenom sin vilja mot dúnedain."

Silmarillion
sidan 296.

De planer Sauron kan ha haft vad gäller att använda list mot Ar-Phârazon uppträdde nog inte förrän efter det att hans tjänare övergett honom. Och då var det redan för sent att bjuda väpnat motstånd, så list var det enda som återstod.

För att ytterligare spä på det hela:

"Ar-Phârazon, as told in the 'Downfall' or Akallabęth, conquered a terrified Sauron's subjects, not Sauron."

Letters # 211.

Visst var det så att Sauron gav sig frivilligt för att kunna smida planer mot Númenor, men inte förrän hans härar hade flytt!

Nåväl, detta bevisar ingenting i frågan om vems armé som var störst; det är nog fortfarande en öppen fråga där var och en kan ha sin egen åsikt.

Johan Sandberg



24. Fråga:
H
ej jag undrar en sak angående alverna, dom är ju odödliga. Men hur åldras dom, för det gör dom väl? Har dom en barndom och en ålderdom som människor?

Gurra

Svar:
Hej Gurra! Jodå, de åldras, bara mycket långsammare än vi människor. Som jag förstått det så blir de "vuxna" relativt snabbt (inte riktigt lika snabbt som människor kanske, men inte så jättemycket långsammare), men sedan stannar de som vuxna väldigt väldigt länge innan de börjar få ålderstecken.

Robert Östberg


25. Fråga:
Angående drakar. Det har diskuterats om hurvida man kan skapa egna varelser utan att Iluvatar ger dem liv. Men jag har ett minne av (i Silmarillion eller SFM) att (när det står om Glaurung) det sägs nåt i stil med: "den gamla själen/anden som BODDE i honom" bla bla. Alltså syftar texten på att Glaurung är en "maskin" som en ande bor i. Möjligen maia... Alltså att Melkor skapade ett vidunder, och när han inte kunde ge det liv, så lät han en av sina ondskefullaste andar (maia) ta sin boning i det. För mig
känns det ganska självklart... Det står ändå ganska tydligt.

Jag minns tyvärr inte var i Silmarillion/SFM jag läste det. Men jag har för mig att det var i samband med att han förhäxade Túrin eller hans syster.

Förresten, tror ni att Sauron i tredje åldern var mäktig nog för att skapa egna drakar eller liknande monster?

Olķrin

Svar:
Hej!
Det är inte bara drakarna som ställer till lite bekymmer, utan de flesta onda varelser som dyker upp under Melkors styre. En del av dem är säkert maiar (som Sauron och balrogerna) och en del vet vi med viss säkerhet var de kommer ifrån (orcherna skapas med ursprung i alverna, trollen enterna som förebild) men sedan är det en del som det råder oklarheter om. Jättespindlar som Ungoliant och Honmonstret, ringvålnadernas vingbestar, det tentakelförsedda monstret utanför Morias portar, vampyrer och varulvar, för att nämna några. Och så drakarna då.

I vissa fall kan man tänka sig att det är maia-andar som väljer dessa kroppar (det har t ex diskuterats om inte Ungoliant kunde vara en maia) och visst skulle man mycket väl kunna tänka sig att drakar var kroppar i vilka ondskefulla maiar tog sin boning. Men det finns en sak som talar mot detta, nämligen att Glaurung behövde tid att växa upp. Ainur, både valar och maiar, tenderar till att komma in i världen och skapa sig en kropp medan drakar uppenbarligen tar god tid på sig (Glaurung behövde tydligen omkring 300 år) för att bli fullvuxna. Glaurung hade alltså vid sin död uppnått en högst ansenlig ålder, vilket skulle kunna
förklara kommentaren om "the old spirit".

Om Glaurung (och en del av de andra varelserna) alltså inte är maiar, vad är de då? Det står i Silmarillion att Melkor inte kunde skapa liv eller ens något som liknar liv, men dessa varelser lever trots allt. Men om man tittar i första kapitlet i "Quenta Silmarillion" finner man att Melkors ondska och hat fick Ardas flora och fauna att förändras och förvanskas, och i tredje kapitlet står det att Melkor framavlade allehanda monster. Tolkien funderar själv över hur
Melkors ondska påverkar de som är nära honom, och hur varelser förvanskas (han funderar bl a över möjligheten att de som tillbringar tillräckligt lång tid under honom "förvandlas" till orcher). Vad leder då detta till? Möjligt är att drakarna (och de andra onda kreaturen jag nämnde ovan) är varelser som av Melkors hat och ondska, och kanske genom avsiktlig avel, framkommit som nya former av varelser som redan fanns.

Problemet med denna teori är bara att drakar är intelligenta. Vad skulle ursprungsformen varit? Tja, det råder viss brist på konsekvens, kan man säga. Och om Sauron hade samma förmåga: i mindre omfattning, säkert. Han lyckades åtminstone frambringa uruk-hai och olog-hai, och fick vingbestarna att växa sig stora. Men han var dock "bara" en maia-ande, så man kan nog anta att hans makt var ansenligt mycket mindre än Melkors.

Stefan Ekman
Gästexpert



26. Fråga:
Hejsan till alla på redaktionen!
Vilka var det som plundrade Osgiliath år 2475 i Tredje åldern, var det onda människor, vanliga orcher eller de, helt nya, urukerna?

Gothmog

Svar: Det var uruker, enligt Appendix A:

"In the last years of Denethor I the race of uruks, black orcs of great strength, first appeared out of Mordor, and in 2475 they swept across Ithilien and took Osgiliath."

Martin Andersson


27. Fråga:
Jag undrar ifall troll har någon koppling till enterna. Såsom orcherna har sin koppling till alverna

Tacksam för svar.

Malin

Svar:
Hej!
Man vet inte säkert, men det finns antydningar till att trollen, som skapades av Morgoth under stjärnornas första ålder, skulle kunna vara baserade på enterna. Man kan även tolka det så, att Morgoth ville skapa en ras som liknade enterna, och då valde att utgå från sten som material på samma sätt som enterna utgår från trä, men att de bara var förlaga, inte ursprungsmaterial.

Hälsningar,

Stefan Ekman
Gästexpert


Att döma av vad Tolkien skriver i sina brev så är trollen endast skapade som en motvikt till enterna, eller med enterna som inspiration. Inte från enterna. Tolkien filosoferade en del kring att troll eventuellt inte skulle vara levande varelser utan endast en sorts "robotar" med en uppsättning instinkter "inprogrammerade" av Morgoth.

Gustav Dahlander


28. Fråga:
I ett tidigare nummer fick ni frågan:

"C: Hur gammal kan en dvärg bli? Vem är den äldsta dvärgen?"

"Svar: [...] Alltså blir de sällan mer än 250 år, men Dvalin ska enligt släktträdet i Appendix A ha blivit hela 340 år, och kan i så fall kanske anses vara den äldste dvärg som levat."

Borde inte svaret ha blivit Durin den dödlöse?

Durin

Svar:
Det kan ju tyckas, men inte ens Durin den dödlöse trotsade dvärgarnas öde och blev
dödlös i egentlig mening. Sex kungar av Durins ätt med namnet Durin har funnits, levat och dött, och det är bara Durins ätts dvärgar själva som anser att det är samma dvärg som återföds gång på gång. Men även om så skulle vara fallet kan man nog inte säga att Durin blev äldre än någon annan dvärg, eftersom han föddes som späd dvärg varje gång och började åldrandet från början. (Det beror på om man räknar ålder i jordiska år -- vilket jag förstod det som att den första frågan syftade på -- eller någon annan sorts räkning, standard där Durin dödlöse vilar när han inte vandrar runt i Midgård; och där kan man fråga sig om det verkligen
är relevant med år och ålder överhuvudtaget...).

Men man väntar förstås fortfarande på Durin den sjunde (och siste), och ingen vet hur gammal den dvärgen kommer att kunna bli!

Magnus Åberg


29. Fråga:
Jag har en fråga: Legolas folk i Mörkmården, hör de till avari eller teleri???

Martin Klemets

Svar: De bör med stor sannolikhet vara teleri som utgör majoriteten av alverna i Mörkmården.

Johan Sandberg



30. Fråga:
Hejsan!
Jag har funderat över det här med hur många äktenskap mellan alver och
människor det har funnits. Jag tror jag vet att det var Arwen och Aragorn, Tuor och Idril och Beren och Lúthien, men hur var det med Dior och Nimloth då?
Diors mamma var ju inte dödlig från början, och om man har föräldrar som är både dödliga och odödliga, blir man automatiskt dödlig då eller? Jag vet att Elrond och dom fick välja men valde Dior att bli dödlig/odödlig och i så fall: hur kunde Elwing då bli odödlig (om hon var det) då hennes föräldrar var både och? Och Eärendil, han föddes väl som dödlig (varför i så fall?), men blev väl odödlig senare (?) va, va, va - vaaa? (Jag är faktist virrig.)

Olle

Svar:
Hej Olle! Vi ska se om jag kan reda ut begreppen för dig. Tolkien säger att det bara funnits tre förband mellan alver och människor, nämligen de tre du nämner först. Dol Amroths männsikor i Gondor har också en gnutta alvblod i dig, men det förbundet räknas inte, som det verkar, då modern, som var alv, försvann efter en kort tid, och alv och människa således inte levde samman. Därför blev resultatet, som jag förstått det, bara människor med alvblod, och inte halvalver.

Dior, Beren och Lúthiens son, och Nimloth är inget förbund mellan alver och människor, då Dior tycks ha valt alvernas öde. Huruvida han kunde göra det kan diskuteras -- båda föräldrarna har ju valt människornas väg -- men det är vad vi måste förmoda, i och med att hans äktenskap inte räknas som ett förbund mellan alv och människa. Dior levde ju i alvernas kultur och härskade också ett tag över Menegroth.

Diors mamma är Lúthien och hon var således odödlig från början, ja. Föds man som halvalv så får man välja om man vill gå alvernas eller människornas öde till mötes -- att vara bunden till världens cirklar, eller att dö och möta ett öde bortom Arda. Diors dotter Elwing räknades vad jag förstår som ren halvalv, och hon fick dessutom ihop det med halvalven Eärendil. Det är därför möjligt att de båda valde samma öde. Men vilket det var är irrelevant, för de försvann ju över havet. Eärendil föddes som ren halvalv och blev odödlig. Han färdades till Aman som representant för både alvernas och människornas släkten. Troligen hade han inte gjort sitt val av öde innan han for.

Gustav Dahlander



Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------------- Personer --------------------------------------------------
Det tongivande inom denna avdelning är material relaterat till de olika fiktiva personer som figurerar i Tolkiens berättelser.


31. Fråga:
Hejsan, hoppas att ni mår bra!
A: Jag har börjat läsa Silmarillion (igen) och
i kapitlet ''Mörkret över Valinor och oron bland noldor'' så försöker ju
Fëanor locka till sig noldor för att jaga efter Morgoth. Men jag tycker
att han tar i väääldigt mycket, han svär ju till och med en ed i Eru
Ilúvatars namn! Jag gillar honom inte, han har enligt min mening blivit alltför
fäst vid Silmarillerna.

B: Åsså undrar jag, om nu Eru Iluvatar är Gud i J.R.R. Tolkiens böcker, då
måste väl Morgoth vara "The Devil". Men då undrar jag om Manwë måste
vara ärkeängeln Mikael och om Sauron måste vara Asmodeus (en nära relaterad
figur till "The Devil")?

Mikael

Svar:
Hej!
A: Fëanor utmärks redan från början som en väldigt stark och minst sagt enveten natur. Det berättas om hans uppväxt att få kunde med råd förmå honom att ändra sig, inga med våld. Hans eldiga natur speglas även i hans namn, som betyder "ande av eld", "eldsjäl" (quenya: fëa = ande, själ; nor / nár = eld. Som i Narya, eldens alvring; Narmacil, Svärd av eld). Men det är också nämnt att Fëanor inte såg med blida ögon på att hans far, Finwë, gifte om sig, och inte heller tyckte han om att han fick två halvsyskon, Fingolfin och Finarfin. Det står vidare att många såg denna splittring i Finwës hus som en bidragande orsak till Fëanors beteende senare. Det är väl naturligtvis också värt att nämna att Silmarillerna var unika. I kapitlet som du nämner berättas det att inte bara var de fysiskt perfekta, och av det starkaste material i världen (inget i Arda kan skada dem), utan de var också helgade av Varda så att inget ondskefullt eller dödligt någonsin skulle kunna röra vid dem utan att brännas och förstöras (detta visar sig sedan inte stämma; när Beren får handen med en Silmaril i avbiten av monstervargen Carcharoth hålls handen istället intakt i vargens buk tills denne dödas och hand och Silmaril kan plockas ut igen. Även Eärendil klarar av att röra vid en Silmaril utan problem när han seglar till Odödliga landen för att söka Valars hjälp mot Morgoth). Slutligen bör det läggas till att Melkor smittat hela Arda genom skapelsen, och denna imperfektion även finns i Fëanor. Så man kan nog förstå att Fëanor tar i rätt rejält när han bestämt sig för att få tillbaka Silmarilerna.

B: Visst, om man väljer att se Eru/Ilúvatar som Gud, så kan ainur (valar och maiar) tolkas som änglar. Man ska dock vara medveten om att valars och maiars form som den framställs i böckerna i Silmarillion har genomgått en hel del förändringar. Det tycks ganska klart att de ursprungligen liknade nordiska eller grekiska/romerska gudar snarare än änglar - bland annat hade de familjebildning medan änglar generellt ses som asexuella, och de handlar i strid mot Erus vilja, inte bara som Melkor (som kan ses som en klar parallell till Lucifer) utan även t ex Aulë som skapar dvärgarna. Så visst kan man om man vill tolka Manwë som en ledande ärkeängel, men han har också en roll som i mångt och mycket skiljer sig från en ängels. Däremot kan man konstatera att det enligt viss kristen uppfattning finns sju ärkeänglar (Michael, Johiel, Chamuel, Gabriel, Rafael, Uriel och Zadekiel) och när Quenta Silmarillion utvecklades fanns det ett tag just sju högre Valar (detta står i ett tillägg till vad som kallas "Phase I of the Later 'Quenta Silmarillion'") som skulle vara mäktigare än de övriga nio. Det råder viss oenighet om exakt vilken position Michael skulle ha, men han delar vissa drag med Manwë.

Vad gäller Asmodeus är det hela lite luddigare. Så vitt jag vet omnämns han inte i Bibeln alls, men man skulle kunna tänka sig en viss koppling till demonen Abaddon som dyker upp vid Apokalypsen (deras namn innehåller samma rot, hebreiska för "att förstöra"). Att koppla just honom till Sauron känns lite väl vanskligt; det finns många demoner som stod Lucifer nära, och det kan hävdas att Sauron och Melkor var två aspekter av Lucifer. Melkor var främst mörkrets furste (han släckte Valars lampor, sedan deras träd; av alverna kallades han Morgoth, den mörke fienden) medan Sauron kopplas till eld (han arbetade först med Aulë,
hans form i Sagan om ringen är som ett öga av eld) -- Lucifer har båda dessa aspekter.

Stefan Ekman
Gästexpert



32. Fråga:
Hej Gustav, och alla andra på redaktionen.
Vet nå
gon av er om det finns någon mer bok än Bilbo som Beorn eller hans
ättlingar är med i?
Tack på förhand och för en mycket innehållsrik och intressant tidning.

Christian


Svar:
Hej själv. Beorn och hans sonson Grimbeorn nämns ytterst flyktigt i Sagan om ringen, men det är också allt.

Martin Andersson



33. Fråga:
Hallå! När en vän till mig råkade ha ett bestarium i bakfickan så kunde jag inte låta bli att titta igenom den. Självklart så kunde jag inte undvika att börja grubbla över släkten igen. Arwen är ju sondotter till Galadriel, och Elrond är hennes far. Men Elronds mor hette E- nånting (slutade på -wn tror jag), och Galadriel har ju Celeborn. Kan du hjälpa mig??

Celina


Svar:
Namnet dök upp... Elronds mor hette Elwing...

Celina,
gästexpert på sin egen fråga


Så ska det se ut! Enkla och lättbesvarade frågor blir det när läsarna själva besvarar dem. Välkommen in i expertgänget, Celina!

Johan Sandberg


34. Fråga:
Jag hittade det här namnet på en sida: Tharald. Det ska vara Gollums
riktiga namn, stämmer det???

[Anonym]

Svar:
Nästan. "Trahald" ska det vara. Det var Gollums riktiga namn på väströna som Tolkien sedan låtsades "översätta" till Sméagol, på samma sätt som Samwise Gamgee egentligen hette Banazîr Galpsi.

Martin Andersson


35. Fråga:
Hej min fråga är; Gandalf ramlar ju ner i Moria men sedan är han helt plötsligt uppe på Zirakzigils topp och slåss mot balrogen. Hur kommer han dit upp?

Patrik Sköld

Svar: Hej Patrik! Han tog inte hissen i alla fall. Han följde efter balrogen, från avgrunden som Durins bro spänner över ända upp till Durins torn på toppen av Zirakzigil. Det fann en trappa, Ändlöshetens trappa, uthuggen inne i berget, som ledde dit upp.

Johan Sandberg


36. Fråga:
Tjena redaktionen! Här kommer ett par kluriga frågor!

A: I De förlorade sagornas bok 2 vid Gondolins fall så är det några som lyckas fly och då står det att dom leds av en som heter Legolas Grönlöv, och ett annat namn för vår favorit Legolas är ju Legolas Greenleaf enligt The Encyclopedia of Arda. Alltså måste dom vara samma person. Men hur kom då Legolas till Mörkmården om han var vid Gondolin först? Vilket hus tillhörde han? Borde inte också hans far varit med vid Gondolin?

B: Kan ni förklara den här lustigheten med att Glorfindel är med först i Silmarillion och dör, sedan kommer han i Sagan om ringen senare!

C: Vilken tycker ni är den bästa Tolkienillustratören?

Tack för allt!

Phoenix

Svar:
Hej själv, och varsågod! Jodå, visst var frågorna kluriga alltid...
A: "Vår" Legolas är inte samma person som den Legolas som var med vid Gondolins fall. Se mer i svaret nedanför samt Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 5 2003 fråga 25.

B: Detta är ett av de tre mest omdebatterade ämnena i Tolkienana, de andra två är balrogernas vingar och Tom Bombadil. Jag ska försöka att bringa lite klarhet i Glorfindel-problemet här i alla fall.

Det finns bara en enda källa som berör detta på ett ordentligt sätt; HOME 12 kapitel 13: Last Writings, Glorfindel. Där finns en not av Tolkien som är daterad 1972, vilket gör det till en av de sista noterna Tolkien har skrivit, och man bör nog ta den på ganska så stort allvar.

I den noten skriver Tolkien att Glorfindel av Vattnadal frän början inte var menad att vara samma person som Glorfindel av Gondolin. Detta finns i ytterligare ett fall, nämligen Legolas. Legolas av Gondolin är inte samma person som Legolas av Mörkmården. I alla fall så fick Legolasarna vara två olika personer, men Glorfindel ska vara en och samma person enligt denna not, trots att det inte var meningen så från början.

Enligt denna not så återföddes Glorfindel från Mandos salar, och kom som en emissarie, ett sändebud, från valar till Midgård för att hjälpa till i kampen mot Sauron. Han ska ha landstigit i Midgård innan Istari, trollkarlarna, kom dit.

Suite101 har Michael Martinez, en välkänd Tolkienprofil på Internet, publicerat en liten essä om Gondolins fall och de två olika aspekterna av Glorfindel som kan läsas av den som vill veta mer om detta.

C: Själv har jag alltid varit förtjust i Inger Edelfeldts illustrationer till Sagan om ringen, Silmarillion och Sagor från Midgård. Om hon är den bästa ska jag låta vara osagt, men bra är hon i alla fall.

Johan Sandberg

För denna fråga: se vår konstspecial i Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 6 2002. Annars så anser ju jag att Ted Nasmith är bäst.

Gustav Dahlander


37. Fråga:
Hur gamla var Legolas och Frodo?

Daniel

Svar: Frodo var 50 år gammal när han började sin färd med Ringen. Legolas ålder vet man inte, men lär ha varit minst 500 år gammal vid tiden för Sagan om ringen.

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Geografi & platser ---------------------------------------------
Frågor som sätter ämnen som geografi och platser i första rummet hamnar under denna rubrik.


38. Fråga:
Hej Robert, jag tänkte bara anmärka på det du sa i fråga 17 D i nr 10. Där sa du att Arda inte var/är den här världen, men det var någon (jag tror det var Gustav) som sade att det kanske är den här världen eftersom det ser väldigt mycket ut som ett ställe som fanns någonstans i Europa (kanske runt Svarta havet). Tänkte bara ge dig något att fundera på. Förutom den här incidenten ger du hyfsat bra svar tycker jag.

Christian

Svar:
Hej Christian. Det stämmer att jag hittills haft uppfattningen om att Midgård inte är vår värld, utan vår värld i ett annat stadium av föreställning och fantasi. Detta har jag grundat framförallt på en intervju som Tolkien gjorde 1971:

Intervjuare: It seemed to me that Middle-earth was in a sense as you say this world we live in but at a different era.
Tolkien: No ... at a different stage of imagination, yes.

Detta har jag tolkat som att Midgård inte är vår värld i en annan tidsålder.

Nu har jag dock grävt lite mer i detta och vad jag framförallt har upptäckt är att Tolkien själv verkar ha velat lite fram och tillbaks i sin egen åsikt i frågan. Låt mig ta upp en del uttalanden han gjort.

1. När Tolkien började skriva var hans avsikt att skriva en mytologi för England, och världen som sagorna utspelade sig i var definitivt vår värld i en forntid. Men senare övergav han denna tanke.

2. Det uttalande av Gustav som du hänvisar till misstänker jag är det han skrivit I faq:en fråga #13, där han hänvisar till diverse brev Tolkien skrev och hävdar med dem som basis att Tolkien ansåg att Midgård är vår värld:

A. Letters, #294 från 1958: 

"The action of the story takes place in the north-west of 'Middle-earth', EQUIVALENT (min versal.) in latitude to the coastland of Europe and the north shores of the Mediterranean."

Detta tolkar jag dock som att Tolkien pratar om ekvivalenter till var platser i Midgård skulle ligga på vår jord, han säger inte att de verkligen LÅG där i en forntid.

B. Letters #211 ger en hel del information; han skriver för det första att han har konstruerat en fiktiv tid, men behållit fötterna på sin egen jord för platsen. Detta stöder "vår värld"-teorin.
Sedan skriver han att om hans berättelser skulle vara "historia" så skulle det vara svårt att passa in länderna och händelserna med det vi vet om Europas historia med avseende på arkeologiska och geologiska bevis. Så här stöder han "inte vår värld"-teorin... Men slutligen skriver han att han tänkt sig ca 6000 år mellan Barad-Dûrs fall och nutid, då detta skulle vara tillräckligt lång tid för att ge "litterär kredibilitet" även för dem som känner till vår världs förhistoria. Så här ändrar han sig igen!

Hur ska man då tolka allt det här? Flera argument pekar ju relativt starkt mot att Tolkien menade att Midgård är vår värld, fast i en imaginär forntid, för ca 6000 år sedan, men samtidigt har han också tydligt sagt att det handlar om vår värld i ett annat stadium av fantasi, inte en annan tidsepok. Han säger alltså emot sig själv och vi får en paradox: det är vår värld för 6000 år sedan, men samtidigt är det är en imaginär tidsera. Intervjun jag citerade från är från två år innan hans död, man skulle ju kunna tycka att detta tyder på att den åsikt han säger där är det han slutligen bestämt sig för, men det är ju omöjligt att veta.

Så jag vill nog ta den fega vägen och säga att vi fortfarande inte har ett slutgiltigt svar på frågan: "är Midgård vår värld", utan får nöja oss med att Tolkien lekte med flera olika idéer med olika grad av historicism för Midgårds relation till vår värld.

Robert Östberg

Personligen tycker jag nog att Robert ger mer än "hyfsade" svar, om inget annat har han väl bevisat det nu!

Johan Sandberg

Eftersom jag ofta sagt (bland annat i faq:en) att Arda kan sägas vara vår värld känner jag mig nödgad att komma med ett litet genmäle. Det hela handlar, enligt mig, om vad man menar med frågan "är Midgård vår värld?"

Undrar man (a) om Arda är Tellus på riktigt, det vill säga om det som utspelar sig i böckerna sker i den verkliga världen, så är givetvis svaret nej -- det här är påhittat. Men undrar man (b) om den fiktiva världen Arda är en annan planet, en diffus påhittad fantasivärld eller vår värld, så är svaret det sistnämnda. Världen är påhittad, men inom den påhittade kontexten -- på det andra imaginära planet -- är den vår värld i en bortglömd forntid. I mina ögon är det precis detta Tolkien säger i intervjun:

"No ... at a different stage of imagination, yes."

Han säger ju både nej och ja. Anledningen som jag kan se till att han säger nej är för att undvika missförstånd: att någon lyssnare skulle få uppfattningen av att han blivit knäppig och tror att hans sagor är verklighet.

Vad menar Tolkien med "... a different stage of imagination" då? Jag tycker att svaret är enkelt: böckerna utspelar sig i vår värld men i en fiktiv tidsepok (den fiktiva tidsepoken är således tänkt att befinna sig 6000 år tillbaka i tiden). I verkligheten levde människorna som jägare och samlare vid den här tiden, men i Tolkiens "different stage of imagination", hans Arda, levde dúnedain i Gondor och alverna i Lķrien och världen såg helt annorlunda ut.

Men oavsett vad Tolkien menade i intervjun så kan det ställas bortom allt tvivel att Arda föreställer vår värld i en föreställd bortglömd forntid. Dels påpekar ju Tolkien detta vid upprepade tillfällen i Letters, som Robert nämner ovan. Men framför allt så nämns saken, eller indikationer på den, vid upprepade tillfällen i till exempel LOTR:

- Hela konceptet med Västmarks röda bok bygger på att Arda är vår värld "at a different stage of imagination". Tolkien menar inom berättelsens ramar att det fortfarande finns hober som han till och med haft kontakt med och som godkänt hans arbete med Röda boken.

- Ardas historia i stort går ut på att sagovärlden, den "mytologiska tiden", sakta övergår till vår värld, "historisk tid". Alverna färdas bort över havet eller bleknar, dvärgarna blir färre, enterna blir träd, magin försvinner. De som blir fler och starkare är människorna, och världen liknar allt mer vår medeltid. Tolkien säger att det är människornas tidsåldrar som kommer i fjärde åldern, alvernas åldrar är förbi. Det här är ingen idé som Tolkien velade om -- det är snarare grundstommen till hela hans världsbygge.

- Tolkiens skrifter om Arda genomsyras av passager som förknippar sagovärlden med vår värld. Ett av många exempel återfinns i LOTR, s. 646-7, "Od Herbs and Stewed Rabbit":

"Fear and wonder, maybe, enlarged him in the hobbit's eyes, but the Mûmak of Harad was indeed a beast of vast bulk, and the like of him does not walk now in Middle-earth; his kin that still live in latter days are but memories of his girth and majesty."

Gustav Dahlander


39. Fråga:
Hejsan!
Jag hoppas att ni såg mitt beundrarbrev. Jag undrar, om nu Orthanc var 150 meter högt, hur högt var då BARAD-DÛR?
Hoppas på svar!


Häxmästarkungen

Svar:
Hej igen!
Några exakta mått ges inte, vad jag har kunnat klura ut, men Orthanc var i alla fall synnerligen obetydligt jämfört med Barad-dûr. När Frodo ser Barad-dûr från toppen av Amon Hen talar Tolkien om "mountain of iron", och precis när hela härligheten rasar ihop beskrivs "towers and battlements, tall as hills, founded upon a mighty mountain-throne above immeasurable pits; great courts and dungeons, eyeless prisons sheer as cliffs, and gaping gates of steel and adamant". Så det måste ha varit ganska rejält stort och högt som ett berg. Kanske inte som Mount Everest, men kanske som ett medelstort svenskt fjäll, vilket inte heller är så litet.

Martin Andersson

Vad gäller Orthancs höjd så anges faktiskt den i LOTR, s. 541-2, "The Road to Isengard":

"A peak and isle of rock it was, black and gleaming hard: four mighty piers of many-sided stone were welded into one, but near the summit they opened into gaping horns, their pinnacles sharp as the points of spears,keen-edged as knives. Between them was a narrow space, and there upon a floor of polished stone, written with strange signs, a man might stand five hundred feet above the plain. This was Orthanc ..."

Tornet var alltså 500 fot högt, det vill säga 152,4 meter.

Gustav Dahlander


40. Fråga:
HEJ!
Hur många invånare bodde det i Gondolin? Det måste vara många om man tänker på vilken stor arme Turgon ledde i otaliga tårarnas slag. Var Gondolin alverna i Beleriands största stad eller var det Menegroth? Skulle t ex Minas Anor eller Minas Ithil kunna jämföras med Gondolin?

EMIL

Svar:
Hej!
Enligt Juha-Matti Henriksson så var Mithlonds befolkning 12 000 personer. Var författaren fått den uppgiften vet jag inte, men författaren är i alla fall doktorand i historia vid ett universitet, och medlem i det finska tolkiensällskapet, så man ska kanske inte avfärda uppgiften helt.

Han påstår att av dessa 12 000 var 5 500 män i passande åldrar för att kunna ingå i en armé. jag har någonstans, någon gång, läst att Turgon förde 10.000 män i strid under Nirnaeth Arnoediad. Förutsatt att Turgon inte tömt Gondolin helt på män i lämplig ålder för militär tjänstgörning innebär det, om ekvationen 12 000 delat med 5 500 i utläggningen ovan stämmer, att Gondolin skulle ha en befolkning på minst 22 000 personer. Men jag är ute på mycket hal is här, och detta får nog ses som en chansning från min sida.

Jag vågar inte ens mig på att gissa vare sig Minas Arnors, Minas Ithils eller Menegroths befolkning. Men med en maggropskänlsa skulle jag vilja påstå att Menegroths befolkning var mycket större, och att Minas Arnor och Minas Ithil kan jämföras befolkningsmässigt med Gondolin. Men som sagt, jag är ute på hal is här. Om någon läsare har bättre besked, skulle jag bli mycket glad!

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

--------------------------------------------- Ondskans makter ----------------------------------------------
Ondskan är något som fascinerar många. Därför har alla ondingar en egen avdelning, där de kan få svar på sina frågor.


41. Fråga:
Vad är skillnaden på Moria-orcher och vanliga orcher? Är det något
utseendemässigt eller är de bara olika till härkomsten?

Gubbtjyvens potät

Svar:
Detta är en vanligt förekommande fråga. Faktum är att det inte är något större skillnad alls. Moria-orcherna är helt vanliga orcher, det vill säga snaga-haier. De tillhörde dock Moria-stammen och, liksom hos alla folk, så är det en viss skillnad mellan orchernas olika falanger. Just dessa var relativt småväxta och hade extremt svårt för solljus. Se kapitlet "The Uruk-hai" i LOTR för en jämförelse mellan dessa och andra orcher. Läs även insändaren "Moriaorcher?" i Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 3 2002.

Gustav Dahlander



Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Språk -----------------------------------------------------------
Här besvaras frågor som framför andra ämnen berör språk, i första hand Tolkiens fiktiva sådana. Tolkiens Ardas experter inom detta område är Magnus Åberg (dvärgarnas tungomål) och Björn Fromén (övriga språk).


42. Fråga:
A: Alvspråken är ju inte kompletta om jag förstått saken rätt. Men är det inte troligt att Tolkien kunde mer än vad man kan lära sig idag? Jag menar Tolkien behöver ju inte ha gett ut alla alviska ord han själv skapat, eller?

B: Om svarta språket och dvärgspråket finns det inte alls mycket information. Kan Tolkien själv "haft tillgång" till fler ord? 

C: Uppfann Tolkien över huvud taget några ord till väströnan? Eller hittade han bara
på det för att det passade in i hans prat om "Röda boken"?

Yavanna

Svar:
A:  Eftersom Tolkien är ensam skapare av språken i Arda var hans kunskaper om dem givetvis i särklass. Vi andra är ju hänvisade till att studera det material han lämnade efter sig och till mer eller mindre välgrundade slutsatser och hypoteser när våra frågor inte direkt besvaras i dessa källor. Vi är dessutom handikappade av att stora delar av materialet fortfarande är opublicerat.

B: Jag har ingen uppfattning om hur mycket av det opublicerade materialet som kan tänkas beröra svarta språket och khuzdul, bara att det måste vara av väsentligt mindre omfattning än det som handlar om alviska. 

C: Åt väströnan ägnade Tolkien en hel del uppmärksamhet när han arbetade på manus till det som slutligen blev LOTR:s appendix. Ett antal ord som då kom till har tagits med i The Peoples of Middle-earth (HOME 12), kapitel II ("The Appendix on Languages"). Ytterligare material, bland annat en kort grammatik, har publicerats i tidskriften Tyalie Tyelelliéva nr 17, se www.geocities.com/Athens/Parthenon/9902/tyaljour.html för mera information.


Björn Fromén


43. Fråga:
Aiya!!!
Denna fråga handlar om språk...
A: Jag undrar hur man säger "med" på quenya. Det finns inte med på Ardalambions ordlista men jag tycker det är konstigt att Tolkien skulle ha glömt ett så viktigt ord.

Aiya lindo Yavanniéva!
A: Vi saknar faktiskt quenyaekvivalenter till många viktiga ord, i synnerhet just oundgängliga småord som 'med' (prepositioner och konjunktioner), vilket till stor del beror på att så lite sammanhängande text på quenya har publicerats. När 'med' anger medel eller verktyg motsvaras det av ändelsen _-nen_: med den bildas en kasusform av substantiven som kallas "instrumentalis". Exempel _ķmai-nen_ i definitionen av _Quendi_ (alver) : _i carir quettar ķmainen_ '[de] som bildar ord med [hjälp av sina] röster' (HOME 11).

I frågan om quenyas motsvarighet till 'med' i betydelsen 'tillsammans med', 'jämte', hade Tolkien genom åren mycket skiftande uppfattning. Detta demonstreras av ett antal texter som publicerats i näst senaste numret av tidskriften _Vinyar Tengwar_ (nyligen också utlagt på Internet, se www.elvish.org/VT/sample.html). I den senast nedskrivna av dessa textversioner heter '(tillsammans) med' _as_.

B: Jag undrar också, hur säger man "jag har varit", "jag kommer att bli" och
"jag var". Jag vet hur man säger "jag är, du är" o.s.v, men detta är jag inte riktigt klar på.

B: Böjningen av verbet _na-_ 'vara' i quenya är mycket ofullständigt känd. Ett envist rykte hävdar att preteritum (dåtidsformen) 'var' har formen _né_, men någon text av Tolkien där detta klart framgår är ännu inte publicerad. Futurum 'kommer att vara' heter _nauva_. Om perfektformen ('har varit') kan man tills vidare bara spekulera.

C: Vilken är egentligen den vanligaste formen för "är"? Jag har sett både "ná", "né", "`yé" och det är... lite svårt att veta vilken man ska använda.

C: För presens 'är' finns däremot en kanonisk form, publicerad av Tolkien själv i LOTR, nämligen _ná_. _yé_ var en variant som Tolkien experimenterade med på 1930-talet innan han började skriva på LOTR (se "The Lost Road" i HOME 5). Den har förmodligen inte giltighet i de senare gestaltningarna av quenya (i LOTR är _yé!_ en interjektion som betyder ungefär 'se!').

D: Det fattas en massa ord i ordlistan så jag har tagit mig friheten att komma på lite... egna ord, jag antar att detta är helt ok.

D: Visst kan studiet av språken i Arda inspirera till eget språkskapande. Din egenhändiga "quenya" kan säkert vara ok, så länge du inte förväxlar den med Tolkiens quenya, den högalviska som talades och skrevs i Arda.

E: Finns det några texter om quenya som Tolkien själv har skrivit?

E: Tolkien har skrivit en hel del om quenya. Något finns med i bihangen till LOTR. Åtskilligt mera är publicerat i HOME, särskilt i volymerna 5, 10, 11 och 12, och på senare tid också i specialtidskrifterna _Parma Eldalamberon_ och _Vinyar Tengwar_.

Björn Fromén

Ps. Allt här handlar om quenya.

Yavalin, septembersången (heh...)


44. Fråga:
H
ej alla glada! Jag är en kille på 16 år (eeh... who cares?). Jo att jag läste i Sagor från Midgård att Caras Galadhon, Galadriel m.m. egentligen ska stavas Charas, Galadhriel; med _h_ eller något sådant. Kommer det att finnas med i nyöversättningen?

Olleb

Ps.
Jag tycker att Erik Andersson är trög som "gör som jag vill för jag vet inget om Midgård". Om han inte översätter de engelska namnen då de ska översättas eftersom man inte talade engelska i Midgård och många namn i olika länder inte alls bottnar i någon engelsk kultur. Visst, det hade ju varit en sak om det varit en kriminalroman som utspelade sig i London, men det finns inget engelskt här! 
Ds.


Svar:
Hej glade sextonåring!  För att börja med ditt Ps: jag tycker precis som du att de engelska namnen i LOTR helst ska översättas så långt det bara är möjligt. Men det ska vara översättningar gjorda med insikt och omsorg och inte egenmäktiga påhitt och hafsverk ā la Ohlmarks. Klarar man inte det så är det bättre att låta de engelska namnen stå kvar. Hellre alltså behålla "Brandywine", "Rivendell" och "Quickbeam" än att fortsätta med absurditeter som "Vinfloden", "Vattnadal" och "Snabba solstrålen".

Nu till din fråga. Sindarin håller sig med två olika d-ljud: ett som i stort är identiskt med vanligt svenskt [d] och ett tonande läspljud [đ] = engelskans th i _they_, _them_. I de alviska alfabetena (tengwar och cirth) har de var sitt tecken, och för att kunna hålla isär dem i latinsk transkription använde Tolkien D respektive DH. Inför publiceringen av första upplagan av LOTR misstänkte han dock att stavningen DH för många läsare skulle kunna verka främmande och oskön, och eftersom han var angelägen om att alviskan skulle te sig så estetiskt tilltalande som möjligt ersatte han där med något undantag DH med D. Därmed kom alltså _galad_ 'strålglans' (i _Gil-galad_ 'stjärna (med) strålglans', _Galad-ri-el_ 'glans-bekransad-mö') och _galadh_ 'träd' (i _Galad-rim_ 'träd-folket', _Caras Galadon_ 'trädstaden') att få samma stavning.

I den reviderade andra upplagan av LOTR hade emellertid Tolkien ändrat uppfattning på den här punkten, och där görs alltså skillnad mellan D och DH: å ena sidan_Gil-galad_ och _Galadriel_, å andra sidan _Galadhrim_ och _Caras Galadhon_. (I Sagor från Midgård nämns också en alternativform: _Galadhriel_, men det var en förändring av det ursprungliga namnet som uppkom först sedan Galadriel blivit härskarinna över galadhrim.) Inkonsekvent nog fick dock namnet _Bregalad_ vid revisionen behålla stavningen utan H på slutet, trots att det är
sammansatt av _bręg_ 'plötslig, livlig' och _galadh_ 'träd'.

Erik Andersson utgår i sitt översättningsarbete från den reviderade upplagans text och kommer därför rimligen att följa den i stavningen av alviska namn.

Björn Fromén


45. Fråga:
Aiya, Gustav!
Jag vill bara veta om det finns någon bra bok om skriftspråket tengwar? Jag vill verkligen lära mig skriva tecknen rätt. Jag har kollat websajterna ni brukar rekommendera, men tycker inte att det är tillräckligt. En bok är alltid en bok. Tack på förhand.

Ps. Tack för en fantastisk webtidning! Ni är bäst.

Med vänlig hälsning,

Pia-Marit Lahtinen


Svar:
Hejsan! Tack för berömmet! Tyvärr så finns det ingen bok i handeln som behandlar tengwar utförligt. Den främsta källan är egentligen Tolkiens eget appendix till LOTR. The Languages of Tolkien's Middle-earth av Ruth S Noel finns i SF-Bokhandeln, och den tar upp skriftspråken på några sidor. En bra resurs var Iron Crown Enterprises gamla rollspelsböcker, som dessvärre är ur tryck sedan ett par år och endast går att få tag på antikvariskt. Av dessa tog boken "Middle-earth Campaign Guide" upp tengwar på ett bra sätt. Amanye tenceli och Dan Smith's Fantasy Fonts är annars två användbara nätsidor.

Gustav Dahlander


46. Fråga:
Aiya!
Denna sidan är jättebra och jag har lärt mig jättemycket. Tack så mycket!
Jag undrar om efternamnet Francke går att översätta till quenya, och i så fall: vad blir det? Tacksam för svar.

Lisa

Svar:
Hej Lisa, roligt att du trivs med oss. Att översätta ditt efternamn till quenya är inte helt lätt, men om man ska göra ett försök får man titta på vad det kan ha för ursprung. Ytterst går det förmodligen tillbaka på folkslagsnamnet franker, en germanstam som givit namn dels åt Frankrike, dels åt Franken, en historisk region i Sydtyskland. Etymologin för ordet "franker" är omstridd: några har trott att grundbetydelsen är 'spjutbärare', andra att den är 'de modiga', 'de tappra'.

På quenya heter 'spjutbeväpnad krigare' _ehtar_. Ett namn med betydelsen 'den tappre' finns faktiskt: _Astaldo_, binamn på en av Valar (Tulcas). Beroende på vilken etymologi man föredrar skulle man alltså kunna återge Francke med antingen _Ehtar_ eller _Astaldo_.

Björn Fromén


47. Fråga:
Jag undrar hur Alvrunan nio ser ut... Alla i Brödraskapet från filmen tatuerade sig med en alvruna: 9, alltså Gimli, Aragorn, Legolas, Boromir, Gandalf, Frodo, Sam, Peregrin och Meriadoc. De tatuerade sig efter filmen och det var alvrunan nio de tatuerade in. Jag vore tacksam om ni hittade en bild på alvrunan nio.
Tack på förhand,

Elin

Svar:
Hej Elin! Du kan se en bild på Ian McKellens (Gandalfs) tatuering på denna sajt.

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------- Handlingen i böckerna ----------------------------------------
Insändare som framför allt funderar kring den direkta handlingen i Tolkiens böcker, hamnar under denna rubrik. Tolkiens Ardas expert på ämnet är Martin Andersson.


48. Fråga:
Hej igen ni duktiga och hårt jobbande ardaiter!
Då jag ligger efter i läsandet av tidigare frågespalter så passar det bra att ni inte kommer ut lika ofta med så pass mycket material. Klart att det är kul att ni skriver mycket, men det är trist att inte hinna med att läsa ifatt...

Hur som helst, då jag läser tidigare frågor samt plöjer igenom Silmarillion igen första gången på många år så dyker några frågor upp.

A: Tolkien verkar vid en rad tillfällen resonera så att varje individ av valar, maiar och vissa andra folk har en chans att göra ett storverk. Något om att en person bara kan uppbåda kraft och skicklighet en enda gång att fullända något. Jag ger en rad exempel:
Eru - Eä
Varda - stjärnorna
Yavanna - träden
Aulë - dvärgarna
Melian - gördeln
Fëanor - Silmarillerna
Sauron - Ringen
Gandalf - besegra Sauron
Celebrimbor - De tre

Det sägs flera gånger tydligt att dessa personer inte kommer kunna göra om dessa sina storverk och inte heller några nya. Kring detta kretsar nästan hela plotten av åtminstone Silmarillion; nämligen att Trädens ljus dör och Silmarillerna försvinner. På sätt och vis även tredje åldern, där Sauron inte kan bli glad förrän han återfår sin ring.

B: En liknande tanke är att ödet har förutbestämt en uppgift till vissa personer. De har ett enda syfte att fylla. Exempel: Fëanor, Tuor, Túrin, Eärendil, Aragorn, Gandalf, Frodo och Sam.

Mitt andra exempel är på intet sätt unikt för Tolkien, men däremot känns mitt första exempel betydligt mer som Tolkiens eget. Det första är förknippat med tragedier. Medan många andra berättelser fokuserar på det andra exemplet med hjältar utpekade av ödet, balanserar Tolkien däremot mellan de båda. Detta gör hans berättelser mörkare och mer tragiska, där hoppet nödvändigtvis inte vinner över förtvivlan, eller snarare sorgen aldrig försvinner.

C: Vad fick Tolkien detta ifrån? Kan det kopplas till något i hans liv?

Med vänliga hälsningar,
Mattias


Svar:
Hej, Mattias!
Det är en intressant observation du gör. Jag håller emellertid inte helt håller med om alla dina exempel under A. Erus skapelse av ainur torde också vara ett mäktigt storverk, och när Eä upphör kommer den Andra musiken, i vilken även människorna deltar, och som då ska bli helt i enlighet med Erus önskningar (vilket antyder att Melkors inblandning resulterade i en värld som inte var helt perfekt). Aulës skapelse av lamporna torde vara i klass med Yavannas skapelse av träden och således också vara ett storverk. Och Gandalfs seger över Sauron, till
skillnad från de övriga du nämner, är inte en skapelse utan snarare en lång process för att förstöra något, vilket gör att jag känner att den kanske inte passar in. Men jag instämmer i att det ändå finns ett mönster, och vad gäller t ex Fëanor och Yavanna så nämns det att de inte kan åstadkomma något liknande igen.

Vad gäller det ödesbestämda uppdraget, finns det ett mycket tydligt drag av detta. Du nämner några exempel och jag skulle bara vilja understryka dem med två citat från Sagan om ringen: Vid rådslaget i Vattnadal, när han får höra att Gollum flytt från alverna i Mörkmården, säger Gandalf:

"Men kanske kommer han ändå att spela en roll som varken han eller Sauron har förutsett." Och när Gandalf berättar om hur Ringen lämnat Gollum och hittats av Bilbo, säger han att "
[d]et var alltså andra makter i verksamhet utom Saurons vilja och beräkningar.
Enklast kan det kanske förklaras så, att Bilbo var den som bestämts att finna Ringen - inte av dess tillverkare och härskare, utan av någon annan."


Att det alltså finns en makt (ödet?) som bestämmer vad som ska hända står tämligen klart. Om man i samband med detta beaktar att det i Ainulindalë beskrivs hur världen skapas i ainurs musik, men när de stiger in i den ser de att de befinner sig i början av den. Det finns alltså en plan för hur saker och ting ska ske, men ingen i världen (inte heller valar och maiar) känner den fullt eftersom en del bara finns i Ilúvatars (Erus) huvud.

Skulle detta då betyda att allt är förutbestämt? Nej, det finns tydliga antydningar om att en av Ilúvatars gåvor till människorna var den fria viljan, att de skulle kunna omskapa Ardas öde så, att det inte längre stämmer med den ursprungliga musiken, något som valar inte kan göra. Det kan också förklara varför människorna (men tydligen inte alverna) får delta i den andra musiken efter världens slut.

Vi får alltså en balans mellan det förutbestämda, som skapades redan i ainurs musik, och det som människor är fria att göra i strid mot musiken. Exakt var hober och dvärgar hamnar i termer av fri vilja är svårt att säga, men det tycks nästan som om Ilúvatar ser ett visst nöje i att pröva inte bara en hob utan flera: låt oss ge Ringen till Sméagol, hmm, intressant -- och så till Bilbo, jaha, inte så spännande -- Frodo då, oj då, oj då -- och så får Sam pröva en kort stund, nämen, han lämnade tillbaks den.

Denna balans är dock inte något nytt, utan ett problem som funnits länge i västerländsk tradition. Antingen man väljer problemet med varför Gud gav människan förmågan att göra ont, eller determinismen i det mekaniska (Newtonska) universum, så hamnar man i samma problem. Våra vetenskaper strävar efter att förklara hur allting kan förutsägas, samtidigt som de flesta känner sig ganska obehagliga till mods vid tanken på att alla våra handlingar skulle vara förutbestämda (eller värre, slumpartade). Detta tankegods hade säkerligen Tolkien också med sig, och jag tror att hjältedåden som du nämner under B i många fall hellre ska ses som människor som trotsar ett öde och därför blir de hjältar de är -- på gott och ont. Beren bryr sig inte om att han inte kan få Lúthien, Isildur bryr sig inte om att han inte kan använda Ringen. Eärendil bryr sig inte om att han inte får fara till Odödliga landen. Frodo bryr sig inte om att det inte går att ta sig in ensam i Mordor utan att känna till landet.

Stefan Ekman
Gästexpert

Trevligt att höra att det finns någon som uppskattar att vi haft lite glest mellan publiceringarna, Mattias! Men vi kommer trots detta öka takten. Nu har vi ju nyligen kommit igång med ett nummer i veckan, och detta är som det ser ut för tillfället tänkt att bli en permanent företeelse.

Gustav Dahlander



Tillbaka till insändarregistret

-------------------------------------------- Personen Tolkien ---------------------------------------------
Frågor som präglas av tankegångar kring personen JRR Tolkien sorteras in här. Expert hos Tolkiens Arda inom detta område är Andrea Agering.


49. Fråga:
Jag läste i Tolkien Arda -- Frågespalten nummer 5 [det vill säga förhandstitten på detta nummer, som gick ut till alla prenumeranter, red. anm.] och såg detta:

"5. Fråga:
Hej! Vad är Silmarillon, eller vad det står, som alla skriver om hela tiden?

Mejj

Svar: Hej på dig, Mejj! Silmarillion är en bok, den första bok som Tolkien började skriva! Han skrev på den hela sitt liv, och den färdigställdes efter hans död av hans son, Christopher Tolkien. Silmarillion handlar om det som hände innan berättelserna i Bilbo och Sagan om ringen.

Johan Sandberg"

Jag tror inte Silmarillion var den första bok Tolkien började skriva, det var nog Bilbo, en hobbits äventyr. Jag hörde någonstans att JRR Tolkien när han rättade en av sina elevers uppsatser skrev: "I en håla under jorden bodde en Hobbit". Det borde väl betyda att det var Bilbo han skrev först, och inte Silmarillion. Var god och rätta mig om jag har fel, men det har alltid varit såhär jag trott det var!

Hälsningar

Anna W


Svar:
Hej Anna! Den frågan du refererade till var publicerat på www.amon.net/public_html/tolkien/ för er som inte har sett den än (den finns även med i detta nummer). I alla fall, Bilbo var den första skönlitterära boken av JRR Tolkien som publicerades. Men Silmarillion började Tolkiens skissa på redan under första världskriget, när han låg sjuk i skyttegravsfeber. Jag vill minnas att det var 1917 som han började med den. Sedan skrev han på den ända fram till sin död, och den var inte ens klar då.

Så Silmarillion var verkligen den första bok han började skriva, och enligt honom själv, den viktigaste och mest centrala boken som han skrev. Faktum är att Bilbo, från början, inte hade något alls med Silmarillion att göra. När Tolkien sedan blev ombedd att skriva en fortsättning på Bilbo, de böcker som vi känner som "Sagan om ringen", så märkte han att handlingen mer och mer vävdes samman med de händelser som fanns i Silmarillion. Så därför blev Sagan om ringen någon form av fortsättning på Silmarillion kan man säga, fast Silmarillion ännu inte var vare sig helt klar eller utgiven av något förlag.

Johan Sandberg


Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------------------------- Övrigt -----------------------------------------------------------
Här hamnar frågor som inte passar in under någon av de övriga kategorierna.


50. Fråga:
Hej!
Jo, det är så att jag har upptäckt att (i alla fall i första åldern) datum och årtal varierar för händelserna om man jämför Ringens Värld och The Encyclopedia of Arda. Jag har en känsla av att den senare är mer pålitlig. Har jag rätt?
Tacksam för svar.

Olle

Svar:
Hej, det var en klurig fråga. Mitt spontana svar vore att det givetvis är Ringens värld som har rätt (förresten tror jag du menar andra åldern - första åldern finns inte med i Ringens värld) eftersom det är Tolkien själv som sammanställt den, men sedan kom jag på att det inte är så enkelt. Tolkien gjorde en hel del ändringar i sin text på 60-talet, och de ändringarna har aldrig införts i den svenska utgåvan. Därför bli mitt svar att The Encyclopedia of Arda troligen är den mest tillförlitliga, eftersom den med all säkerhet utgår från den reviderade engelska texten. En del datum i Encyclopedia finns inte med i den engelska motsvarigheten till Ringens värld (kallas Appendix och finns längst bak i The Return of the King); jag vet inte varifrån de är hämtade, men jag gissar på The History of Middle-earth.

Martin Andersson



Tillbaka till insändarregistret

---------------------------------------------------- Smått & gott ----------------------------------------------------
De flesta insändarskribenter ställer fler frågor än en. Vid fall där frågorna spänner över ett stort antal olika kategorier hamnar insändaren här.


51. Fråga:
Hej!
Jag tycker Tolkiens Arda är lysande som vanligt. Jag har varit med nästan sen starten och tidningen har bara förändrats till det bättre. Keep up the good work!
Jag har några frågor "igen":

A: Om det nu var begravda män av Västerness i Kummelåsarna, varför var då kummelgastarna onda?

B: Vilken var den svarta draken som Gandalf pratade om i början av Sagan
om ringen, minns inte hans namn?

C: Var föddes och växte Aragorn upp egentligen?

Erik Sundholm

Svar:
Hej!
A: Kummelgastarna var onda andar som flydde från Häxmästarens Angmar och gömde sig i de uråldriga gravkamrarna tidigare under solens tredje ålder. Gravkumlen i sig sägs härstamma från solens första ålder, innan människorna hade tagit sig över Ered Luin in i Beleriand.

B: Ancalagon den Svarte var Morgoths mäktigaste flygande elddrake (inte alla drakar flög, och inte alla drakar sprutade eld). Han dräptes av Eärendil i vredens krig, när valar äntligen bestämde sig för att krossa Morgoth. Detta skedde i slutet av solens första ålder (dvs närmare 6 500 år före händelserna i Sagan om ringen.

C: Aragorn, son av Arathorn II, föddes år 2931 (och är alltså 87 år vid tiden för Ringens krig). Han föddes bland utbygdsjägarna men fördes med sin mor till Vattnadal för att växa upp där. Elrond gav honom namnet Estel, "Hopp". När han var tjugo år fyllda fick han veta sitt sanna namn och sin bakgrund, och förälskade sig i Arwen. Han lämnade då Vattnadal, och i många år vandrade han omkring och kämpade mot Saurons ondska på olika sätt. Under namnet Thorongil tjänade han både Thengel av Rohan (Theodens far) och Ecthelion II av Gondor (Denethors far). Han vandrade även vida i öster och söder innan han slutligen återvände.

Hälsningar,

Stefan Ekman
Gästexpert



52. Fråga:
A: Herr T har sagt att Iarwain inte är Eru.

B: Tror ni att balroger har vingar?

C: Vad betyder "daro"?

D: Vad betyder "noro lim Asfaloth"?

[Anonym]

Svar:
A: Detta var ingen fråga, utan mer ett påstående... Tolkien har sagt att i en annars ordnat värld är Iarwain Ben-adar, mer känd som Tom Bombadill, en representant för det man inte vet. Det var nog inte meningen att man skulle veta exakt vad Tom var för något. Han är och förblir en gåta, vilket också var Tolkiens avsikt. Men däremot har Tolkien sagt att Eru (Ilúvatar) inte på något sätt fanns närvarande personligen i Arda.

B: Jag personligen tror det inte. Balrogen nämns som "skuggvingad" men det är inget bevis för att den hade vingar alls. Men det finns nog dom som är beredda att ta upp en diskussion om huruvida balrogerna hade vingar eller ej. Detta har varit ett stort diskussionsämne på Internet i många år nu. Titta här eller här eller här eller här eller... listan över sidor på Internet som behandlar detta ämne är väldigt lång!

C: Med risk för att Björn kommer att rätta mig... Daro är sindarin och betyder fall, nedstigande, tillbakagång ("descend" på engelska).

D: Det ska betyda "spring fort, Asfaloth". Asfaloth var namnet på Glorfindels häst, den som bar Frodo till Vattnadal när sällskapet försökte undkomma nazgûlerna. Fast i filmen ändrade PJ lite på det, och Asfaloth blev Arwens häst i stället.

Johan Sandberg



53. Fråga:
A: Jag såg här någonstans att Mordor och dess allierades truppers samlade styrka uppgick till cirka 45 000 man (hmm... och orcher) vid slaget på Pellenors slätt. När sedan Gondor och Rohan anföll de svarta portarna och orcherna väller ner för sluttningarna får jag känslan att dessa var många fler än de orcher som deltog vid Pellenor, eller?

B
: Orcherna vid Helms klyfta ska ju vara 10 000 i filmen... men allvarligt talat, det kan ju inte vara några 10 000, de måste vara minst 50 000.

C
: Angående nyöversättningen så tycker jag man ska behålla Fylke, Hobsala, Vattnadal och några till. Det ger en känsla av att det verkligen händer (när orden är på svenska).

D
: På kartor över Midgård syns det inte mycket i Khand och H
arad, men det
är ju ofantliga trupper som kommer till slaget, dom måste ju ha en
stad eller? Och om dom inte har det och bara bor i små byar hur kan dom då samla så stora arméer?

Det var nog allt från mig för denna gång!

Yava-Lin


Svar:
A: Mycket möjligt. Jag vågar inte uttala mig om saken, men Sauron hade flyttat sina styrkor norrut för att möta västerns befälhavare, så det verkar troligt att en väldigt stor del av Mordors krigsmakt var koncentrerad dit. Dessutom verkar det otroligt att han skickar ut majoriteten av sina soldater redan i första anfallet. Så jag tror du har rätt.

Martin Andersson

I samband med slaget utanför Morannon nämns det att Mordors här var mer än tio gånger större än västerns. Då den senare beskrivs som knappa 6000 kan man anta att Sauron förfogade över cirka 60 000 soldater vid tillfället, kanske något mer.

Gustav Dahlander

B: Jaså? Jag hann inte räkna dem...

Martin Andersson

Om man räknar fem orcher i sekunden, så tar det bara 2 timmar och 45 minuter att räkna dem. Skaffa dvd:n, sätt den på stillbild och räkna!

Johan Sandberg

C: Ja, min personliga åsikt är att namnen bör överföras till svenska (det finns ingen i Midgård som talar engelska), men i så fall måste man hitta på nya svenska former. Vattnadal, t.ex., är ingen bra översättning av Rivendell ("riven" betyder "huggen, kluven, splittrad" och har inget med "river" att göra, och dessutom tyckte Tolkien själv illa om Vattnadal).

D: Det finns säkert städer i de här länderna, men Tolkien berättar inte om dem.

Martin Andersson



Tillbaka till insändarregistret

----------------------------------------- Kompletterande svar ------------------------------------------
Ibland går det att bygga på eller rätta svar från tidigare nummer...


54. Kompletterande svar:
Tolkiens Arda - Frågespalten nummer 4 2003, fråga 31:

Hej och tack för en bra tidning!
Jo, jag undrar vilken historia om Galadriel som ni anser vara den riktiga? Jag vill gärna tro att hon kom till Midgård över Malande isen tillsammans med noldor, och träffade Celeborn i Doriath. Efter första ålderns slut bodde de en tid i Lindon, för att sedan dra vidare till Nenuial. Jag vill också tro att det var de som grundade Eregion. Att sedan Celebrimbor skulle ha gjort uppror mot Galadriel och Celeborn och själv tagit makten över Eregion tycker jag dock verkar lite konstigt, att Celebrimbor då (efter att ha upptäckt Saurons planer då han smidde Härskarringen) skulle ha farit över bergen till Lķrien för att rådpläga med Galadriel och sedan även ge henne Nenya.

Att Amroth skulle vara hennes och Celeborns son tror jag inte skulle funka. Men om han inte var det, skulle det då funka om Amroth/hans far varit härskare i Lķrien innan det med Amroth och Nimrodel-grejen? För jag har läst i Sagor från Midgård att Galadriel och Celeborn en tid i andra och tredje åldern inte enbart härskade i Lķrien utan bodde i Belfalas och Vattnadal också. Då kunde väl Amroth och de ha härskat där då, eller?

Jaa... vad tror ni om allt detta? Det fanns ju en massa andra versioner om hur Galadriel kom till Midgård, och vad Celeborn tillhörde för alvstam och om att Galadriel inte skulle ha fått fara tillbaka till Valinor osv. Tacksam för ett långt svar.

Olle

Svar:
Här kommer svaret, lite försenat men ändå: Det finns två versioner av Galadriels historia, en som ursprungligen var med i Sagan om ringen och en som ursprungligen var tänkt för Silmarillion. Försök gjordes av Tolkien att jämka ihop de båda versionerna, men det blev aldrig klart innan hans död.

Låt oss börja med att avliva myten om Amroth som son till Galadriel och Celeborn. Detta har hävdats i tidiga noter, men i de senare versionerna var Amroth son till Amdír, som var kung över Loríen. Fast i andra versioner hette kungen över Loríen Malgalad, så även här finns flera versioner att ta hänsyn till. Dock skall Amroth som son till Galadriel ha avfärdats innan tillblivelsen av Sagan om ringen.

Ytterligare en av de personer du nämner här, Celebrimbor, har ett komplicerat förflutet. Från början var han en smed från Gondolin, men ändrades senare till att bli sonson till Fëanor.

Det finns många tolkningar av Galadriels historia i omlopp. På TheOneRing.Net hävdas det att Galadriel grundade Lķríen, vilket antagligen inte är med sanningen överensstämmande. En lite bättre biografi finns på Rule-Them-All. Bästa källan är dock Sagor från Midgård, del två fjärde kapitlet. Där finns en, av Christopher Tolkien, kommenterad berättelse om Galadriel, Celeborn och Amroth.

Om Celeborns härkomst sägs det att han var en alv från Doriath, som Galadriel träffade under den tid hon bodde där, i början av noldors återvändande till Midgård. Det gör att Celeborn måste vara en sindaralv.

Och historierna kring att Galadriel inte fick fara tillbaka till Valinor, var något som kom på relativt sent. Det behövdes väl en anledning till att hon valde att stanna kvar i Midgård, och som ensam överlevande av de noldor som valde att lämna Aman för att föra krig mot Morgoth var hon den enda kvarvarande ledaren. Och valar hade förbjudit alla de som ledde upproret att återvända till Aman. Antagligen hävdes det förbudet efter Saurons fall. men det finns flera olika versioner av detta med, och vilken som är den slutliga vet nog ingen.

Så mitt råd är att du läser Sagor från Midgård, och bildar dig en egen uppfattning av vad som är rimligt!

Johan Sandberg


55. Kompletterande svar:
Tolkiens Arda - Frågespalten nummer 4 2003, fråga 22:

Jag skulle vilja få klarhet i vad som skiljde och utmärkte edains tre hus och deras främsta "hjältar". De ärorikaste och ädlaste var det tredje huset eller? De olika husen var väl knutna till olika alvhärskare; det första huset med Finrod Felagund och Thingol, det tredje huset med Fingolfin och hans söner osv. Sen blev väl husen ganska mixade också med varann, Elrond härstammar väl både från tredje och det första huset exempelvis?

Olle

---------------

Hej!
Den här tidningen är jättebra och det är jätteintressant att läsa alla nyheter, intervjuer och insändare. Ni på redaktionen gör ett otroligt bra jobb!

Jag skulle bara passa på att kommentera Johans svar i fråga 22, avdelningen om Hadors hus. Nog är det Tuor du menar när du talar om Túrin? Även om han också delvis tillhörde Hadors hus så var det väl inte han som gifte sig med Idril, dotter till Turgon?

[Anonym]



Hej!
I fråga 22 (under Folk) i senaste numret av Tolkiens Arda har ni blandat
ihop Túrin Turambar med hans kusin Tuor.

"Hadors hus
..
Både Túrin Turambar och Húrin kom från detta hus. Túrin gifte sig med
dottern till Turgon och fick sonen Eärendil, som i sin tur gifte sig
med
Elwing."

Túrin gifte sig med sin syster Nienor och båda tog senare sina liv, Tuor var den som gifte sig med Idril och fick sonen Eärendil.

Hälsningar

Christofer

Svar:
Hoppsan! Det ser ut som om tryckfelsnisse har varit i farten där. Självklart ska det vara Tuor som gifter sig med Idril Celebrindal. Antingen så har jag skrivit fel eller så har Gustav saboterat mitt svar när han redigerade det förra numret! Fast det lutar åt att jag har skrivit fel, dessvärre...

Johan Sandberg

Skulle jag!?! Pfft ...

Gustav Dahlander


Tillbaka till insändarregistret

Klicka för att återvända till magasinet!


FRÅGA OM TOLKIEN!


Nog har väl du också en fråga kring Tolkien och hans värld som du gått och grubblat på?
Skicka genast in den till tolkien@sfbok.se eller använd formuläret på Förstasidan! Du är närmast garanterad att få svar och bli publicerad i tidningen. Glöm inte att meddela din mejladress -- då får du genom en kort notis veta när din fråga lagts upp och slipper gå in på sidan och leta. Missa heller inte att adressera insändaren till rätt expert, det leder till att du får ett bättre svar. Tolkiens Ardas olika experter hittar du här. Gillar du magasinet? Passa på att anmäla en prenumeration när du ändå är igång! Lämna också gärna dina synpunkter på tidningen. Vad är bra? Vad kan förbättras?

Tillbaka till insändarregistret


VI SOM SVARAR PÅ FRÅGORNA

Tolkiens Arda har ett antal experter som svarar på inskickade frågor. De flesta är specialiserade på vissa ämnen inom Tolkieniana, skriv till den som är kunnigast inom det område din fundering gäller. Du kan utöver att använda direktadresserna nedan komma i kontakt med samtliga experter genom att skriva till tolkiensarda@post.com, med texten "till [expertens namn]" i ämnesraden.

Andrea Agering
Fråga Andrea om allt som rör alver eller personen Tolkien. Hon har varit medlem i Malmös, Göteborgs och Stockholms Tolkiensällskap (i nämnd ordning) sedan 9 år tillbaka, och jobbar för närvarande som projektsamordare. Andrea är 23 år gammal.
Fråga Andrea: andrea.agering@shortcut.nu

Martin Andersson
Martin har järnkoll på innehållet i de fysiska böckerna Härskarringen och Bilbo. Undrar du något om händelser eller annat som kan relateras direkt till texterna är han rätt man för jobbet. Martin har läst hela Härskarringen på svenska och engelska samtidigt, rad för rad, vilket kan förklara varför han är som han är. Hans andra favoritförfattare är HP Lovecraft.
Fråga Martin: klarkash@tiscali.se

Gustav Dahlander
Gustav har det övergripande ansvaret för magasinet och svarar också på många frågor. Mer om Gustav kan du hitta på Förstasidan.
Fråga Gustav: tolkiensarda@post.com

Björn Fromén
Experten på Ardas språk. Om du har spörsmål kring alviska språk och skrivtecken så är det oftast Björn som står för svaret. Björn är medlem i Mellonath Daeron, språkgillet i Tolkiensällskapet Forodrim, och tillika en av världens ledande auktoriteter inom alvspråket quenya.
Fråga Björn: tolkiensarda@post.com, skriv "till Björn".

Johan Sandberg
Expert på fantasygenren i stort, samt Ardas första och andra ålder. Skicka dina frågor om fantasy och Silmarilliontiden till Johan. Johan är 37 år ung och har läst fantasylitteratur sedan en regnig eftermiddag 1977. Han föredrar heroisk fantasy, men har också en lätt sjuklig glädje av det som i bland kallas för "sword 'n' sorcery".
Fråga Johan: jss001@hotmail.com

Magnus Åberg
Experten på folket dvärgar och deras språk khuzdul. Skicka din fråga till Magnus om du har funderingar kring dessa ämnen, du kommer garanterat få ett kunnigt svar. Magnus är medlem i Mellonath Daeron, språkgillet i Tolkiensällskapet Forodrim.
Fråga Magnus: magnus.aaberg@home.se

Robert Östberg
Robert är mycket allmänbildad när det gäller Arda, men har här oftast hand om frågor som rör Tolkien på Internet eller de nya filmerna. Han är 27 år gammal och har varit Tolkienfantast sedan 12-årsåldern.
Fråga Robert: lightwinger@hotmail.com

Kan du mycket om Tolkien?
Då kanske du kan bli en av Tolkiens Ardas experter! Varför inte dela med dig av din kunskap till de vetgiriga? Hör av dig till tolkiensarda@post.com!

Tillbaka till insändarregistret
SF-Bokhandeln, Västerlånggatan 48, Gamla Stan, Stockholm  
 Postadress: Box 2300 103 17 Stockholm
E-mail: fragor@sfbok.se   Telefon: 08/21 50 52   Fax: 08/24 77 30
böcker video spel prylar postorder nytt hem hjälp