Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Var och en av de tre marskalkerna hade en eored som egen hustrupp. Kanske 100 man (i fred) som stående trupper.
Likaså var kungens livtrupper stående. Har ingen aning om antal men bör ha varit en skaplig numerär.
Det känns rimligt att anta att varje adelsman hade ett antal "husfolk", sannolikt varierade det om de var beridna eller till fots.

För hären, rytaruppbådet éoherë ges följande ledtråd:
En full eoréd (i krig) var satt till 120 man.
Eoréden skulle också motsvara en hundradel av hela uppbådet exklusive kungens livtrupper.
Det verkar rimligt med den numerär som anges i II. Sända 10000 spjut hade gett utrymme att lämna kvar en skaplig garnision och gränsskydd.

Sannolikt bestod uppbådet av män 18-40 som kunde avvaras längre tid från vardagsarbetet. Antagligen var de "inkallade" ca. en månad om året. För övrigt fick de enskilt eller i bekantskapsgrupper sköta personlig träning i mån av tid.

Liv- och hustrupper var yrkeskrigare.

Tror inte alla män ingick i armén éoherë. Skulle alla kallas in skulle det dels bli väldigt dyrt dels få för stor påverkan i samhället på jordbruket och annan produktion.
Troligen hade alla andra friska män typ totalförsvarsplikt i ett milisuppbåd för att försvara hembyggden.

Du skrev exakt vad jag tänke gällande ett eventuelt totalförsvar.
Tvivlar också på att det fanns en särskilt stor styrka yrkestrupper att tillgå som i tex de gammla alvrikena.

jag får känslan av att Gondor hade råd/tvingade sig själv att ha råd för att ha långt större trupper i beredskap än Rohan hade.

Undra om Gondor hade problem med ekonomin med tanke på det ständigt gående kriget mot Mordor. Man måste ha folk att försörja de som ligger i fält, samtidigt som att inte dra ned på den försvarande gruppen, i fruktan att bli besegrad.

Nu är det iof sig inte tråden för Gondors armé men iaf.

ja Gondor hade säkerligen större stående trupp än Rohan. Dels var samhället rejält annorlunda mer centraliserat och med effektivare samhällsapparat. Dels var landets tillgångar och folkmängd större.
Sammantaget gav det helt andra möjligheter att hålla stående förband. Samtidigt som man (som du påpekade) var tvingade till det för hoten från syd och öst.
Men det var säkert en rejäl belastning för ekonomin.

jo precis, blev lite OT, även om vi jämförde med Rohan.

Står det detaljerat hur dom slogs från häst? alltså mera av taktik?

kan inte komma på några jättedetaljerade beskrivningar. Skildringarna i II o III ger ju lite och "Slagen om Isenvaden" i SFM en del men annars har jag för mig det är rätt magert.

Jag tycker att slaget om Isenvaden har en ganska bra beskrivning.

Och rohirrim verkar ha en ganska varierande stridstaktik, när det gäller Pellenors fält så stormar de men i mer betryckta situationer, som t.ex.
slaget vid isenvaden så använder de en sköldborgs-taktiken som var ganska framgångsrik, men slaget gick ändå ganska dåligt och Théodred dog...

är det något jag saknar hos tolkien så är det just stridstekniker och detaljer på så sätt.

men sköldborgen uteslöt väl användandet av hästar?

@Khamul: sett till förutsättningarna tycker jag det gick ganska bra vid Isenvaden.
Jo slaget är bra beskrivet men uppfattade att Hagbard ville veta mer om ryttartaktik och beskrivningar.
En stor del av Isenvadsslaget utkämpades ju som försvarsstrid till fots.

@Hagbard: Korrekt sköldborg är en försvarsuppstälning till fots. Skulle inte gå att hålla samman den till häst.
Ja jag hade också velat ha mer detaljer om sådant men Tolkien är ju mer en episk historieskildrare än en detaljerad militärhistoriker.
J. Keegan; A history of warfare och J.F.C Fullers The decisive battles of the western world I o II kan rekomenderas om man är intresserad av sådant.
Det ger något man kan skapa en "midgårdsbild" ifrån

Tror det finns ett citat från Tolkien själv gällande detta, han fick väldigt mkt frågar på oråden som han själv inte var bevandrad på, men som läsarna tyckte om.

Jo, slaget var kanske strategiskt en seger men Theodhred dog, det var något som bistog ormstunga eftersom han länge hade intalat Theoden att Eomer ville ha mer makt än lämpligt.

Nja jag anser inte att det var en seger men sett till Sarumans styrkas enorma överlägsenhet och hur Rohirrim skötte sig i striden tycker jag det gick rätt bra. Man kunde inte förväntat sig mer.
Jag uttalade mig bara i perspektiv av själva slaget.

Följderna av att Theodred stupade var givetvis allvarliga och en strategisk seger för Saruman långt viktigare egentligen än den taktiska dyrköpta segern vid vaden.

Att Theodred dog var en stor framgång för Saruman; men som texten indikerar hade det varit betydligt bättre att angripa Rohan på allvar, inte bara nöja sig med att Västmarks marskalk dött.

denna sköldborg som man använde sig av, är den lik den som Ilsildurs män använde sig vid katarstofen vid glitterfälten( eller vad den hette).

de använde sig av någon sorts formation, är det möjligt att rohans armé lärde sig tekniker av gondor, hur man slåss till fots, eftersom Rohans armé helst använder hästar?

Det framgår inte i beskrivningen av slagen vid Isenvaden om sköldborgen i fråga var en Numenoransk Thangail.
Sköldborgen är en (historisk jämförelse) väldigt vanlig uppställning.

Men tycker jag det är mycket rimligt att anta att de allierade lärde av varandra, båda parter tjänade ju på det.