Personligen blir jag inte lika sur när jag läser Ohlmarks. Arvidsson försöker i boken skriva auktoritärt om ett ämne han inte behärskar. Hans analys av Jan de Vries är lika dålig den. Ord läggs i de Vries mun, han pressar källorna och vrider och vänder på dem för att kunna nedvärdera dem. Dessutom heter forskaren
de Vries, inte Vries som Arvidsson genomgående kallar honom för.
Jag har inte ens nämnt alla stavfel, språkliga grodor etc. Han stavar nästan konsekvent fel på fornisländskan på ett sätt som visar på att han inte kan vara särskilt begåvad i det språket. Mytteorierna håller jag inte med om. Wagner-delen är mest deskriptiv så den håller bäst.
Man bör också lägga märke till att det i avsnittet om Tolkien talas väldigt mycket om kapitalet. Hur mycket pengar hans produktion drar in (vilket är irrelevant för hans undersökning).
Här kommer två godbitar ur boken:
Citera:
Den konservativa engelska tradition som Tolkien omhuldade var visserligen ofta rasistiska drag i The Lord of the Rings vilka på typiskt engelskt manér är riktade mot koloniala folk (mot svarta, araber och "snedögda" asiater) - men föga antisemitisk. (s. 150)
Citera:
Tolkien var engelsk (brittisk) patriot, men hans ideal tycks ha varit en pluralistisk nationalism som lika mycket kunde vända sig mot modern kosmopolitism som mot en aggressiv chauvinism som inte accepterar att alla höll isg för sig själva. I hans verk finns en hel del blod- och rasmystik (med en enkel avslöjande färgsymbolik där ljuset, till exempel på hår och hud, är fint och mörkt följaktligen ondskefullt) jämte aristokratiska ideal om märkvärdiga släktlinjer. (s. 151)
Det finns ju en del att bita i ovan. Vad tycker ni om den stereotypa beskrivningen av Tolkiens "rasism" och allegorier med Storbritanniens imperialism? Undrar vad Tolkien skulle sagt om att bli kallat
brittisk patriot!? Undrar hur rasismen när det gäller hårfärg går ihop med fallet Éowyn och Faramir? [/u]