Thranduil hybris?

Wickel · **Blev medlem:** mån okt 30, 2017 1:35 pm **Inlägg:** 66

Thranduil är ju den enda utnämnde alvkonungen vid tredje ålderns slut. Är inte det lite konstigt då han inte kommer från en ärofylld och högföraktad släckt som de andra stora alverna gör så som Galadriel och Elrond? Galadriel och Celeborn som har levt länge och varit med om Ardas utveckling (iallafall Galadriel) struntar i att vara konung och drottning och nöjer sig med att vara väktare över Lorien. Elrond som även han har ett fint släktträd och ett liv fullt med kunskap och bragder gör inte heller sig själv till konung. Men Thranduil som inte har någon sofistikerad bakgrund eller släkt kommer in i historien och han ska då allt vara kung. Har han fått hybris eller finns det någon bra förklaring varför han just ska vara kung? Är det för att det var vanligare förr men att de andra dog så som Amroth och att Galadriel, Elrond och Thranduil bara har levt vidare utan att göra några förändringar?

Pellegrino · **Blev medlem:** ons okt 13, 2010 7:41 pm **Inlägg:** 853

Intressant fråga! Tolkien har vad jag vet inte redogjort för Thranduils släkttavla, bortsett från att han enligt någon fotnot i Sagor från Midgård var son till Oropher. Förmodligen var han rätt högättad, så det var väl inte helt fel att han kallade sig kung eftersom ingen annan kandidat verkar ha funnits i Mörkmården.

Sedan kan det förstås också vara så att Tolkien inte var så petig med titlarna i hobbit-boken. Thranduil fick bli alvkung eftersom det var enklast så. I LOTR var saker mer komplexa: den sista noldorkungen var Gil-Galad och Galadriel hade ingen arvsrätt efter honom (även om hon rent tekniskt var minst lika högättad som honom). Dessutom tillämpade alverna agnatisk tronföljd, så en kvinna på tronen hade krävt konstitutionella ändringar vilket de få kvarvarande noldoralverna i Midgård kanske saknade befogenhet att fatta beslut om. När det gäller Celeborn var han inte heller tronföljare, så han kunde inte gå omkring och kalla sig kung hur som helst. Elronds fall är mer komplicerat: han var visserligen dotterson till Doriaths sista kung Dior, men Diors rättmätige arvinge var Eluréd som försvann när Fëanors söner anföll Doriath, så det kanske ansågs förmätet av Elrond att göra anspråk på kungatiteln över gråalverna när ingen visste om Eluréd vad död eller levande. Sedan var ju också Elrond dottersonson till kung Turgon, men Eärendil var ju tekniskt sätt inte död och var i så fall mera berättigad till kungatiteln över noldor än sonen Elrond.

Eller så var kanske alla inblandade utom Thranduil för ädla för att gå omkring och sprätta med en kungatitel i en sådan ödesmättad tid när Midgårds öde stod på spel. Thranduil verkar ha varit en rätt materialistisk typ som gillade guld och ädelstenar, gissningsvis gällde detta även kungatitlar.

Komplext, som sagt.

(Språkpolisiär anmärkning: "högföraktad" är inget ord, du menar nog "högaktad". Ber om ursäkt för petighet, men rätt ska vara rätt!

)

Pellegrino · **Blev medlem:** ons okt 13, 2010 7:41 pm **Inlägg:** 853

Jag skrev:

Eärendil var ju tekniskt sätt inte död

Note to self: läs igenom din egen text tre gånger innan du anmärker på någon annans språk. :oops:

Wickel · **Blev medlem:** mån okt 30, 2017 1:35 pm **Inlägg:** 66

Tack för att du rättade mig. Trodde verkligen det var ett ord men det är högaktad jag tänkte på. Man lär sig något nytt varje dag.

Aa det har du nog rätt i. Har för mig att jag läste att när Thranduil kom till grönveden eller mörkveden så utnämnde han sig till konung för att Thingol gjort så och att han tog efter det för att det var så Sindar gjorde.

Pellegrino · **Blev medlem:** ons okt 13, 2010 7:41 pm **Inlägg:** 853

Jag misstänker att om Tolkien haft mer tid skulle han ha hittat på en "backstory" som gjorde Thranduils kungliga anspråk lite mer berättigade. Till exempel att han var Thingols bortglömda brorson eller något liknande. Det är inte likt Tolkien att lämna sådana trådar hängande lösa.

I Sagor från Midgård, sid. 346 står det för övrigt att Thranduils grottpalats var inspirerat av Menegroth i Doriath. Det gällde även Nargothrond enligt Silmarillion; Finrod byggde det efter att blivit imponerad av Thingols grottsalar. Det slår mig att Tolkien verkar ha gillat grottor; han skildrar dem ofta i storslagna och måleriska termer och i hans värld utgör de populära bostäder både för alver, dvärgar och orker.

Wickel · **Blev medlem:** mån okt 30, 2017 1:35 pm **Inlägg:** 66

Ja precis. Men det är nog PJ fel att jag tycker Thranduil verkar ha hybris. För i Tolkiens verk så har jag inte något emot Thranduil men i filmerna så har PJ gjort Thranduil så extremt dryg. Han sneglar ner på folk och beter sig fisförnämt. Med det beteendet och en kungatitel som det finns personer jag mer tycker förtjänar den så blir väll effekten att det framstår som en gnutta hybris. Men Tolkiens Thranduil har jag mer förståelse av fastän att det är lite konstigt att bara bli kung av mörkveden. Jag är emellertid rellativt ny inom Tolkien och finns förmodligen massor av saker som jag inte vet som har stor inverkan i denna fråga.

ClausWeber · **Blev medlem:** tor jun 09, 2022 2:49 pm **Inlägg:** 3

Pellegrino skrev:

Intressant fråga! Tolkien har vad jag vet inte redogjort för Thranduils släkttavla, bortsett från att han enligt någon fotnot i Sagor från Midgård var son till Oropher. Förmodligen var han rätt högättad, så det var väl inte helt fel att han kallade sig kung eftersom ingen annan kandidat verkar ha funnits i Mörkmården.

Sedan kan det förstås också vara så att Tolkien inte var så petig med titlarna i hobbit-boken. Thranduil fick bli alvkung eftersom det var enklast så. I LOTR var saker mer komplexa: den sista noldorkungen var Gil-Galad och Galadriel hade ingen arvsrätt efter honom (även om hon rent tekniskt var minst lika högättad som honom). Dessutom tillämpade alverna agnatisk tronföljd, så en kvinna på tronen hade krävt konstitutionella ändringar vilket de få kvarvarande noldoralverna i Midgård kanske saknade befogenhet att fatta beslut om. När det gäller Celeborn var han inte heller tronföljare, så han kunde inte gå omkring och kalla sig kung hur som helst. Elronds fall är mer komplicerat: han var visserligen dotterson till Doriaths sista kung Dior, men Diors rättmätige arvinge var Eluréd som försvann när Fëanors söner anföll Doriath, så det kanske ansågs förmätet av Elrond att göra anspråk på kungatiteln över gråalverna när ingen visste om Eluréd vad död eller levande. Sedan var ju också Elrond dottersonson till kung Turgon, men Eärendil var ju tekniskt sätt inte död och var i så fall mera berättigad till kungatiteln över noldor än sonen Elrond.
Det skulle vara bättre att spela på www.casinoutanbankid.org
Eller så var kanske alla inblandade utom Thranduil för ädla för att gå omkring och sprätta med en kungatitel i en sådan ödesmättad tid när Midgårds öde stod på spel. Thranduil verkar ha varit en rätt materialistisk typ som gillade guld och ädelstenar, gissningsvis gällde detta även kungatitlar.

Komplext, som sagt.

(Språkpolisiär anmärkning: "högföraktad" är inget ord, du menar nog "högaktad". Ber om ursäkt för petighet, men rätt ska vara rätt!

)

Mycket intressant observation! Tolkien kanske inte gick in på detaljerna för varje karaktär, särskilt i "Hobbiten". Thranduil kan ha blivit kallad "alvkung" eftersom det passade berättelsen bäst. När det gäller LOTR var saker mer invecklade. Galadriel, till exempel, hade ingen arvsrätt efter Gil-Galad, även om hon tekniskt sett hade en ädel härkomst. Och Elrond hade också en komplicerad situation gällande sin arvsrätt.

Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Thranduil hybris?

Vilka är online