Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Lappri kommer från tyskans lapperei och betyder: "strunt", "obetydligheter".

Det är också Athos valspråk i De Tre Musketörerna. Det förekommer endast en gång dock. I Mitt favoritkapitel. När D'Artagnan letar efter sina tre vänner efter historien om drottningens diamantknappar och han slutligen befriar Athos från källaren där han suttit instängd (och supit) i fjorton dagar. Och efter att ha ätit en bit, samt druckit en massa vin (naturligtvis), så berättar D'Artagnan om sina kärleksbekymmer varpå Athos svarar: "Lappri, allt det där." Ahh, nostalgi.

Jag anser att det är slöseri med tid att titta på sport t.ex. Eller tv överhuvudtaget. Men om någon blir lycklig och mår bra av det så kan det aldrig vara fel för den personen. I grund och botten så är varje människa skapt olika och det som anses som nonsens och idioti kan ge mycket i gengäld för någon annan. Det viktigaste är att man blir lycklig på sitt vis utan en massa normer och andra som ska lägga sig i vad som är riktigt och rätt att hålla på med.

Helt rätt. Men jag sa bara vad jag tyckte. Sen kan ju folk som sagt ha olika åsikter.

Och det kanske kunde bli trevligare stämning om folk bara talade om sina hobbies och inte talade nedsättande om andras intressen. Bara ett förslag.

Bra är väl kanske att ta i, jag har inte spelat så mycket på ett tag... Är du bra?

Som jag sade ovan så kommenterade jag bara vad jag tyckte om det, såsom det gjorts om andra hobbyer, och detta råkade vara min åsikt...

Dessutom så förstår jag att folk har olika åsikter om olika saker och jag sade inte att det du gjorde var fel, utan vad jag tyckte om det.

Visst. Men det var inte min avsikt med tråden. Jag var bara nyfiken på vad folk hade för hobbies, inte vad andra ansåg om dem som folk hade. Men som vanligt så blir det väl sällan som man tänker sig. Är bara rädd att det ska bli en massa smutskastning och att folk ska bli sårade.

Ok, det var aldrig min mening att såra någon, men som sagt så blir det aldrig som man tänkt sig...

Men tillbaka till ämnet nu tack.

Helt OT, men AHAA! Så det är det det betyder. Var ett barnprogram, "Trasdockorna" som jag såg när jag var liten, och där sjöng de detta besynnerliga ord: "Lappri säger trasdockan, det är lika bra för det. Lite trasiga, och knasiga..." osv. När man var liten hade man ju dock högre tolerans för konstiga ord och meningar, a la "Trygga räkan ingen vara".

Vilken tillbakablick man fick.

"Lapri säger trasdockan"

Tackar Haleth för att du drog upp det.

Räknas flash-spels-spelande som en hobby?

Jag vet att det inte räknas som en hobby. Men det väcker ändå en sådan tanke, när jag summerar dagens spelande. Hela 2 timmar av mitt liv har används till spelandet idag. Och ja... det är knappast någon eftertraktat.

Många av er har beskrivit hobbeys. Men kan ni förklara varför ni håller på med dem? Varje hobbyval har sin egna historia. Enligt mig är varje historia värd att läsa. (Speciellt om de får mig att spela mindre flashspel *okänd smiley*)

ps. Jag ville bara med mitt flashspelarexempel öppna en ny sorts diskussion i detta topic, som lär hålla på ett tag...

Det var en bra och intressant frågeställning. Varför gör man det man gör? Ibland funderar man. Oftast så är jag inte särskilt sugen på att teckna eller måla när jag tar fram sakerna men jag gör det ändå men efter ett tag så släpper det och det blir istället tråkigt att sluta. Då gör jag det nog mest för att jag vet att jag är bra på det men att jag vet innerst inne också att jag tycker att det är roligt efter ett tag.

Mitt intresse för katter ligger på ett annat plan. Jag älskar de små livet och intresserar mig för det mesta som gäller dem. Deras psykologiska liv, raser, instinkter, hur man sköter om dem, vilka sjukdomar, deras inställning till människor och främst att umgås med dem för deras egen ljuvlighets skull och för den frid som de skänker mig.

Bra fråga.
Varför läser och skriver du här? Varför gör du det du gör som inte är hoobbies? Varför gör man öht ngt?

Teckna etc har alltid varit roligt. Älskar färger också, och linjer. Att känna eller se ngt växa fram känns också bra. Ofta varit perfekt renspolning när jag pluggat.
Rörelse är skönt och oftast tillfredställande när man kommer till nu orkar-jag-inte-mer-men-tar-i-iaf-stadiet.

Att göra framsteg i bägge fallen.

I slutänden kommer jag bara till ett "därför att jag vill" eller rentav "därför att jag måste".