Crumui skrev:
Martinus skrev:
Ett skrämt barn.
Som ju endast är en synonym till "rädd". Jag ska nog börja skriva "rädt" när en sådan böjning är nödvändig. Utveckla språket! Någon som kommer på fler brister i svenskan?
Svenska Akademien informerar (februari 2004) skrev:
Om rädda harar och rädda rådjur
Språkbrukarnas omsorg om rädda rådjur, lejon och barn är rörande. Det kommer ofta frågor om att "man kan tala om en rädd hare, men hur gör man med ett rådjur? Är rådjuret rätt eller rädd eller räddt eller hur säger och skriver man?"
Skrivformen har standardiserats. På 1500-talssvenska skrev man "så haffuer han itt litet räddt harahierta j kroppe-nom" och 1845 "brändt barn är rädt för elden. Exemplet ett mörkrätt barn i Nusvensk ordbok från början av 1900-talet stämmer inte med dagens språkkänsla. Numera undviker vi formuleringar där adjektivet rädd skall förekomma som bestämning till ett t-ord i singular. Det blir lika fel med ett rätt rådjur som med ett rädd rådjur -- liksom också med rådjuret är rätt och rådjuret är rädd. Enda lösningen är omformulering – att sätta rådjuret i plural eller välja andra ord och låta det bli ängsligt, skrämt eller skyggt.
När det sker ett sammanfall i uttalet av neutrumformen rätt (av rät ’riktig’; ’rak’) och det rädd som också kan behövas vid t-ord som barn och rådjur, uppstår lätt förvirring även angående betydelsen. Är det rädd eller riktig/rak det gäller i det aktuella sammanhanget? Ljudföljden i sig är inte oväntad. En frackklädd minister är ett frackklätt statsråd, och en utspädd buljong är ett utspätt kokspad.
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) hävdade i de första upplagorna att någon neutrumform i singular inte fanns av rädd, i SAOL 10 ansågs formen obruklig, men i SAOL 12 att den bör undvikas.
Många språkbrukare vill inte tro att det finns luckor i systemet. Vi har många helt oböjliga adjektiv som lila, gängse, äkta, gyllene, medelålders, fel och andra som slutar på -t även vid n-ord som fast,lätt, platt, trött, markant, privat. Ordet kul har utvecklat sidoformen kult, i analogi med helt och fult, medan fel inte blir felt. Våt motsvaras av vått men inte kåt av kått. Ett vitt fält kan vara både vidsträckt och täckt av vit snö.
Eva Aniansson
Språkhandläggare