Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Eftersom jag bor på en gård är det inte så praktiskt att ha skol/finkläder hemma. Därför har jag egentligen två olika garderober, hemmakläder och bortakläder. Hemma har jag då äldre, slitnare kläder som är lättare att röra sig och jobba i. Detta kanske låter helt stört för en annan, men är det enda jag kan tänka mig.

Det låter verkligen inte konstigt! Jag har ju inte precis samma kläder i stallet som när jag är i skolan...

Även om det faktiskt funnes specifika modeller för män och kvinnor hade jag fortfarande gett samma råd: blir man mindre manlig om man går i klänning eller stoltserar med en rosa plånbok? Om man gillar sin fina kjol (eller kilt...) och känner sig som lika mycket karl för det, vad roll spelar väl det då hur "manlig" man ter sig i andras ögon? Könet sitter inte i färgen eller formen på ens kläder och accesoarer. < Aargh, hur stavas ordeländet?! Har tillbringat tio minuter nu med att försöka finna den rätta stavningen...

Hemmavid flyter jag gärna omkring i mina B&B-jeans som sitter som ett tält på mig - vilket bara gör dem än mer bekväma - samt någon av mina fulare tröjor.

Intressant det där med hur man upplever kläder som bekväma. Jag hatar allt som sitter löst på mig och upplever det som jätteobehagligt om det fladdrar tyg nära kroppen. Om jag inte har en långkjol eller klänning förstås.

Det är inte alls stört. När jag flyttar till en lägenhet med tre garderober ska jag lika många uppsättningar baskläder; för fester, för skolan och för hemmet. Varje uppsättning kläder ska även delas in i olika alternativ, så att det finns finare festkläder jämte mindre fina sådana, medan de andra garderoberna har samma sorts uppdelning. Så ska det vara, tycker jag.

Och ja, Crumui; jag anser att man är mindre manlig om man går runt i kjol.

Kilt, då? De gamla romarna och grekernas togor? Modet för män på 1700-talet; smink och volanger i överflöd? - Män är alltså manligare idag än förr? Och kvinnor är mindre feminina i byxor, förmodar jag?

Visste du förresten att rosa ansågs vara en pojkfärg under medeltiden (som varande en ljusare variant av den kraftfulla, ilskna färgen röd) medan stillsamt blått var för flickor? Där har du anledningen till att Jungfru Maria är blåklädd.

Det finns ju massor med kjolar för killar! Och det är superläckert med killar i kjol. Kanske inte storblommigt men svarta med dragkedjor, bondageband m.m.

Crumui: Jätteintressant! Har funderat på det där med rosa eftersom jag som tjej inte gillar färgen alls och undrar om jag är konstig. Historiskt sett så måste den ju ha suttit på massor av män. Vet att jag sett färgen på sjuttonhundratalsrockar för män.

Alla killar passar nog inte i kjol, men jag känner åtminstone två som är hur snygga som helst i det.


Instämmer. Jag tycker om känslan av lite stela kläder som sitter åt. Det känns som att de stöder kroppen och min hållning blir mycket bättre.

Under medeltiden grät männen störtfloder, och det ansågs inte som mindre manligt för det. Men nu har modet förändrats och det som har varit manligt anses nu som mindre manligt. Därför är det inte manligt att vare sig gråta eller bära kjol, enligt min smak, eftersom jag är uppvuxen i tid där detta inte anses som manligt. Visst kan kjolen komma tillbaka som en manlig klädsel, men det krävs mycket energi av modeskaparna för att denna lilla detalj kommer att vara en så självklar del i vardagen att det inte längre äcker uppseende. Tänk bara på dagens inne-killar som går runt i häng. Före 90-talet har jag för mig att sådant inte fanns. Nu måste modeskaparna lägga kanske två, tre år på att den nya flugan hög midja kommer att slå igenom hos innemänniskorna. Och om det tar så lång tid för att en så - i kontexten - liten detalj som höjden på midjan att nå vardaglig status kommer det att spenderas flera årtionden på att kjolen ska bli manlig. Därför anser jag inte att det är ett övertygande argument att det som gällde för flera sekler sedan borde gälla idag. Annars ska vi - om konsekvensiteten fortfarande ska gälla - lägga en stor del av våra tacksamheter på gud, vara rädda för tomtar och troll med mera för att göra andra saker som de gamla, tidigmoderna människorna gjorde.

Att kilt är manligt beror som sagt på att den fortfarande acciosiseras med manlighet.

Så jag avslutar med min personliga mening som är skapad av de erfarenheter som jag har fått under mitt liv; att det inte är manligt att bära kjolar och kläningar som inte är kilt-aktiga. Jag har ingen tanke på att någon alpha-hanne skulle börja bära annat kjolstyg än kilt; och inte förren dessa på något sätt skulle få samma sorts framgång som de får nu hos det kvinnliga könet, även om de är iförda dessa munderingar, kommer jag att ändra min mening. Jag är inte alpha-hanne, men jag vet att det är de som man ska iakta.

Visst anses det idag inte manligt att sminka sig, gå i kjol eller uttrycka känslor, men för den skull är väl inte den som gör så mindre man (såvida han nu inte själv anser det) än någon annan?


Var tog den gamle Aderyn, som brukade tala om att finna sig själv för sin egen skull, vägen? :p


Visst är det. Nu när jag tänker efter tycker jag mig ha sett flera målningar av Jesus klädd i rosa, också (värst vad jag talar mycket om kristendomen, helt plötsligt). Vad gäller själva färgen tycker jag att ljusrosa är mysig; både lugnande och uppiggande att se på. I kort en mycket vacker färg, men inte på mig - delvis för att den skär sig mot mitt hår, men också för att jag föredrar att klä mig i mer mörka, dämpade färger. På tal om det; hur tror ni att man får sina favoritfärger? Sällan hör man om tysta, blyga personer vars favorit är chockrosa... varför inte?

Intressant. Jag tror aldrig att jag förr träffat någon som tyckte att tajta kläder är bekväma, och nu känner jag två. Själv upplever jag att de begränsar min rörelsefrihet; särskilt obekvämt är det att sitta ned med åtsittande byxor.

Vilket jag tycker ser helt sjukt ut. Då är kjol bra mycket snyggare, inte fan bryr jag mig om vad modeskaparna har bestämt!

Om någon går runt i häng för att de faktiskt gillar det så tänker jag inte protestera, men om man gör det för att någon annan tycker att det är trendigt... Då tycker jag ärligt talat att man borde "skaffa ett liv".

Håller med.
Jag springer i alla fall hellre runt i mina tighta, svarta jeans
Kjol är inget för mig, men hellre det än alldeles för stora jeans.

Inte alls då .. jag gör exakt samma sak.
Fasst mitt rum är inte stort nog för två garderober så jag har dom finkläderna på dom översta hyllorna och dom mindre fina på understa.

Allt finns i betraktarens ögon, och allt som jag har framställt är min enkla mening



Han kom på att man måste vidga vyerna (vilket är ett skämtsamt svar på min sanning)

Hur går det med era finkläder då? Vad har ni oftast på er då det vankas fest?

Jag föredrar skjortor eftersom de har en fin kombination av stil och bekvämlighet. Detta plagg använder jag oftast vid lättsammare fester, t ex klassfester. Men skulle det vara särskilt speciella tillfällen skulle jag nog välja kostymen.

Det blir också rätt snyggt om man tar en tunn långärmad tröja under skjortan. Det passar i alla fall på mig.

Jag passar Aderyns fråga vidare; vilka finkläder föredrar ni?