Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Finns det inte sätt för obotligt blyga att få kontakt med det största hindret; att kontakta en person av motsatt kön? Jag menar; deras problem är ju att de inte vågar kontakta andra. Därför måste de skaffa sig saker som drar till sig det motsatta könets uppmärksamhet. För visst är hundar det rätta svaret? (om man nu i tanken kan kalla hundar för "sak"). Blyga killar i Japan fick rådet att skaffa hund för att tjejer skulle komma till dem. Vem vill inte gosa med världens sötaste hund? Och så vitt jag vet är ju den tekniken utbredd. Kolla bara filmen hundtricket (som egentligen lockade biobesökare med en byxlös Skarsgårt)

Vad jag försöker få fram är sätt att få blyga personer att prata med andra. Ni har väl själva sätt bänkvärmarna som aldrig säger nåt och håller sig undan? Flera av dem har så mycket att prata om men inget kommer fram. De kan tycka att ingen är intresserade av vad de säger. Att de är vana vid det får dem att sitta där i bänken utan att säga nåt. Vilket gör att folk spelar den blyges spel och undviker den. Alltså; en ond cirkel som aldrig kan brytas.

Vilket är fel.

Som ni säkert vet har alla blyga människor en frammåt person inom sig, som bara skakar att komma ut. Allt som krävs är vanan att prata. Som alla andra egenskaper finns lyckliga personer med medfödda tallangen, medan andra måste öva upp sig. Det gäller för tennis, gymnastik och tal. Att få en blyg och tillbakadragen person att direkt snacka om vadsomhelst är nästan som att få en kassaskåpsvig person att hoppa bakåtvolt; unmöglish. Eller som att anmäla sig till idoljuryn utan en viss viktig egenskap...

Men det finns hjälp. Genom att bara uppmärksamma dagens väder har man ju nåt att prata om. Man måste börja från början nånstans och vädret är ju riktigt enkelt; enklare än en kullebytta. Vädret skapar inga bråk. Vädret skapar jämförelser. Vädret är enkelt nog att prata om. Pratar man tillräckligt bra om vädret kan man hastigt långsamt komma fram till andra ämnen. Till sist är man en fullfjädrad talare... Dock bör tilläggas att politik inte är det bästa förstaämnet som man kan välja. Politik delar vi ju alla, det finns lika många politiska åsikter som det finns människor. MEN politik kan skapa bråk. Tänk er själva hur vädervänerna kan blixtra till värre än åskvädret som de diskterade om för att Kerry mot Bush kom upp. Är man blyg är inte bråk någor roligt.

Men som sagt. Bara man har roligt att prata. Bara man upplever den energin som pratet ger, så är man nöjd. Pratet kan ge så mycket... Så hur är era knep att få den blyga att gå från den varma bänken till spelplanen? Har ni tips, råd, varningar och så vidare som ni själva skulle ge folk som ni själva tycker synd om? Liksom allt annat är det verkligen skoj att se vad ni tycker och känner och tänker und so weiter... Och kommer ni själva använda råden, om ni är blyga? (vilket ni kanske inte är).

Jaha. Snart dags att lägga mig, så att jag är piggförkyld till imorn... Skolans värsta dag typ. Uch...

ps. Hur är vädret?

Snälla du! Ända sen jag hörde ordet hundtricket så uppfattade jag det som urlöjligt. Om jag var singel så skulle en kille aldrig fånga min uppmärksamhet genom att gå omkring och valla en hund. Tänk om det är en tjej som gillar katter som man försöker få kontakt med eller som är allergisk mot hundar, då är det kört och den stackars valpen kanske blir såld eller lämnad på ett djurhem.

Det enda sättet att fånga det motsatta könets uppmärksamhet är att ha samma intressen. Alltså gå med i någon förening eller liknande. Gå på konserter etc.

Dessutom så är det många tjejer som faller för blyga killar. De tycker att det är gulligt och de vill känna sig beskyddande. Ingen gillar en skrytmåns eller pladdrande fåne. Om man vill testa att snacka så kan man ju prata med sig själv framför spegeln och verkligen lyssna på hur det låter. Eller chatta på någon sajt och säga det man skriver högt. Sen akn man testa på kompisar och närmare bekanta och på så sätt utvidga sig till en riktig pratkvarn. Men det viktigaste är att vara sig själv och jag tror att grunden ligger i självkänslan. Får man bara bra självkänsla så blir man ju inte blyg eller hur?

Lycka till!

P.S. Köp ingen hund om du inte hemskt gärna vill ha den för sin egen skull. D.S.

Jag var för ett par år sedan en ganska blyg person som helst höll mig undan från pratglada människor jag inte kände så väl. Jag deltog gärna i ett samtal utan att säga att ljud, istället lyssnade jag och tog till mig allt som sades. Numera är det istället jag som märker hur vissa människor drar sig undan från mig när jag glatt börjar prata med dem.

Vad hände?

Tja, jag är faktiskt inte helt säker. Någon gång började jag fråga mig själv om jag verkligen trivdes med att vara i skymundan och alltid ha munnen stängd. Jag var egentligen inte rädd för att stå för mina åsikter, och när allt kom omkring kunde det inte skada att framföra dem.
Till en början var mina vänner ganska skeptiska till den "nya" Lisa som var mer högljudd och dominant än tidigare. De kanske tyckte bättre om mig när jag var tyst och eftergiven, men jag tyckte bättre om mig själv i den nya versionen. Så jag struntade i deras åsikt på den punkten, och fick som lön ett mycket roligare liv.

Jag är absolut inte en snäll och trevlig unge, och jag tvivlar inte en sekund på att klasskompisarna snackar skit om mig då och då. Men jag känner mig accepterad och därför tänker jag fortsätta stå på mig, vad som än sägs bakom min rygg.
Jag tog ett steg framåt och när allt kom omkring blev jag varken torterad eller mördad. Att ta lite mer av vad livet erbjuder är inte så livsfarligt som man kan tro.

Att stå för det man tycker är bra och viktigt. Får man stryk för att man är en utåtgående person tror jag idioten ifråga lika gärna kunnat spöa dig fär att du var blyg. Blir man spöad, torterad eller mördad för åsikter... Ja själv skulle jag kunna dö bara för att stå upp mot idioterna som gör sånt.
Stå på er, visa vad ni går för och backa aldrig!

Kraften finns i alla.

/ En före detta blyg pojke.

Det händer ju stora saker under tonåren också. Man kommer inte att vara blyg och tyst hela livet bara för att man är sån för stunden. Man förändras. Och hjärnan fortsätter att utvecklas och förändras ända upp till tjugofem-trettioårsåldern på en del. Så ta allt med ro, det mesta löser sig.

Det är inte nödvändigtvis så att blygheten går över, fast oftast, men i de fall där det handlar om något av följande:

Social fobi, Aspergers Syndrom
och andra liknande mentala eller fysiska besvär som visar sig på liknande sätt.

Ett bra sätt att ta sig ur blyheten är att REPETERA.

(Och vad menar gubben med det??????????)

Nå, se livet som en teateer-scen. De bästa skådespelarna är de som är mest förberedda, dvs de som har repeterat.

Så förbered bra öppningsfraser redan på morgonen, och använd sedan dem under dagen. Spara på de som fungerade bäst (återvinning är inte fel) och tillslut har man en uppsättning bra fraser att starta en konversation med.

Jag skrev:
Det var ungefär det jag menade med den här frasen fast du uttryckte dig så mycket bättre Johan!

Men vad gör man när hjärnan trots det förvandlas till ett tomt pappersark när någon tilltalar en? Nej, det är lättare att försöka undvika såna jobbigheter som att prata med folk så långt som möjligt istället.

Att ha med sig en eller flera (inte för många) väldigt sociala vänner eller dricka alkohol brukar fungera bra och det är mycket kul att kunna vara social har jag märkt. Ska inte bli blyg igen...

alkohål kanske är en fungerade lösning men inte bra i längden. Tro mig.

Alkohol är fel, anser jag. Ska människan behöva såna hjälpmedel för att kunna kommunicera?

Jag håller i viss mån med Túrin Turambar. Alkohol skall ej användas för att hjälpa en person att bli mer social. Det skall endas användas till att berusa.

Varför skulle man vilja bli berusad om man inte hade någon form av sociala problem?

Varför har man sex även om man inte vill ha barn?