Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

I alla samhällen finns förolämpningar. Det är ord som används för att bringa den andra parten ur fattning. Chocken, att höra de orden, kommer av att man tolkar odets mening. Därför kan en vag förolämpning, som "Din mamma" väcka ilska hos flera personer. Men varför ska man ta förolämpningar personligt? Vinner man verkligen på det?

En historia, som jag hittade i Cutlers bok Lycka (med Dalai Lama), handlar just om förolämpningar. Jag ska återberätta så gått jag kan.



Den här historien väcker flera frågor. Vad betyder betalningen? Har historien någon gömd mening? Och varför ska man ta alla förolämpningar personlgt, när man har läst hur enkelt det är att strunta i dem.

Era förbannade illaluktande hyndor!

ps. Jag är i desperat behov av pengar. Vill ni inte betala mig får ni allt förolämpa mig tillbaka! Alla utom Theoden Ändny. Jag funderar allvarligt på att ge honom en enorm summa pengar varje gång jag läser hans signatur.

pps. Förolämpning är ett skämtsamt test. Jag vill bara se om ni har lärt er något av texten.

Jag tror att den största anledningen att man tar förolämpningar personligt inte är på grund av orden i sig utan mest för att den som förolämpar gör detta av en anledning. Av någon anledning har denne ansett att den har någon sorts rätt att kränka en. Det man reagerar på är att man blir kränkt och inte direkt på orden.

Att man reagerar på de vanliga förolämpningar är att det just är till kränkning de används. Om någons kulle säga till dig t.ex. "blåtand" kanske du inte skulle ta illa upp i första hand, om situationen däremot var sådan att du med största sannolikhet kunde gissa dig till att blåtand var en förolämpning då skulle du med största sannolikhet bli arg.

Exakt! Varför skulle man annars bli förbannad på "din mamma"?

Förbaskat bra liten historia! En förolämpning kan aldrig bli en förolämpning om vi inte accepterar den som en sådan.

Sedan kanske det beror på vem som fäller kommentaren om man klarar av att avvisa den eller inte. En förolämpande kommentar från en obekant eller från någon jag själv inte uppskattar värst är lätt att skaka av sig. (Då vet väl jag själv bättre vad jag går för, eller hur?) En förolämpning från någon man respekterar däremot...

Men å andra sidan så är väl en person som fäller förolämpande kommentarer omkring sig är knappast värd respekt?

Så vilken förolämpning behöver vi då bry oss om?
...och arg är precis vad personen i fråga vill att du ska bli. Ge dem inte den tillfredsställelsen!

Visserligen är det bra att kunna förbise föolämpningar men det är en respektsak. Att någon har så pass lite respekt för en gör en arg, men i många fall är det bättre att bara inte ge personen i fråga någon respekt tillbaka och lämna det där.

Men då tänker jag så här: Om nu denne person inte visar dig någon respekt, varför ens bry dig om att uppmärksamma knäppskallen? Tänk dig själv in i tanken att du avfyrat en riktigt saftig förolämpning, åsså reagerar inte ens det tilltänkta offret. Det skulle inte kännas riktigt tillfredsställande.

Respekt ska man inte förvänta sig, det ska man ge. Och den enda som jag själv kan påverka till att ge mig respekt, det är jag själv. (Blev det där begripligt?)

Varför ska man inte bara ge honom pengar? Det kommer reta gallfeber på honom.

Tänk er varför man förolämpar personer. Man får energi av att bråka. Energin höjs med Everestnivåer. Sänks inte energin när man får en belöning istället? Jag skulle defenetivt bringas ur fattning om motparten gjorde så.

Inte helt fel!

Min taktik med sura och griniga kunder fungerar på ett liknande sätt. När de är på det humöret att de inte vill något hellre än att reta upp mig belönar jag dem med ett ännu bredare leende och lådsas att inte förstå att de är otrevliga. De kommer av sig och jag har skitkul! Det är ett oslagbart sätt att hantera tjurskallar, för vad ska de svara på det?

Jag gör samma sak. Ett brett leende låter mycket trevligt över telefon. Sen kan jag alltid sitta och peka finger åt skärmen eller hytta med näven. Det hjälper mig att klara av det.

Vid Amiral Nelsons alla bomber och granater och kanoner! Ska man prata förölämpningar kan man inte gå förbi Kapten Haddocks invektiv: http://biphome.spray.se/jan.brette/haddock.html
Anfäkta och regera, era insjögangsters, dårhushjon, guanokrämare, pyromanapor och vrålapor!

Ja, Haddock är min favoritseriefigur alla kategorier.

Han är f ö rätt lik min pappa till utséendet. Och ibland till sättet.

EDIT: De hade glömt "mumiemånglare" i listan... Det säger han i "Solens tempel".

åh, appropå förolämpningar. det finns en del mycket fina tillfällen då det är nästan tvång att förolämpa folk. t.ex. när jag och lite farbröder och kusin och så spelar kort på julafton... det bara förolämpningar om oss då! oh, vad härligt det är!


mhm! jag har en kompis som har en såndär liten sak med en säkerhetsnål som en massa har på väskan (någon som förstår vad jag menar, jag kommer inte på vad det heter och det där med förklara saker är inte riktigt min grej liksom... )
hur som helst, hon har en som det står "din mamma har haft sex" och folk kommer fram och säger helt allvarligt att det är en förolämpning... jag ser det mer som ett konstaterande jag... men det är ganska roligt att se dom...

...så länge som man inte är Jesus så förstår jag inte riktigt förolämpningen i det...

Tora; jag tänkte på enbart "Din mamma". Enbart de två orden!

Det är, som skrivet, en hemsk förolämpning i Spanien. "Tu Madre", om jag inte missförstår.

Vi har ju diskuterat om hur det är förolämpningen i sig, och INTE orden, som gör folk förbannade. Då kan vi gå vidare till nästa ämne; vad gör ord, som FITTA, så obsent?

Vad är det för mening att förbjuda ett endaste ord, vars enda betydelse syftar på kvinnans kön. Och vad är det som gör ordet så starkt?