Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Utan att ha läst originalet tycker jag också om Ylvas översättning. Jag håller med om att den i mycket -- med vissa smärre undantag -- kändes som att läsa någonting som faktiskt skrivits på svenska snarare än översatts. Jag tycker nog ändå att de Lint klarar konflikten mellan vardag och magi på ett snyggare sätt än Williams gör här. :) De Lint skulle vara intressant att se i översättning, förresten.

De Lint är förvisso en mästare på att väva ihop det vardagliga och det mystiska, men han har en tendens att göra det på samma sätt om och om igen. Håller på att ta mig igenom alla hans Newford-berättelser för min avhandling och börjar redan halvvägs känna att det blir lite mycket. Novellerna håller dessutom högra klass än romanerna.

Möjligt; jag har ju ingen studie av människa och miljö i fantasy att göra så jag har inte läst riktigt så mycket om Newford. Däremot håller jag absolut med om att novellerna är att föredra framför romanerna. Det är framför allt de Lints novellsamlingar jag tycker att man skall läsa när man skall läsa hans verk. :)

Ehrm... Det börjar glida en del OT här.

Jag är personligen ganska förtjust i Tad Williams böcker, och jag är personligen lite trött på fantasy vid det här laget. Men av någon anledning funkar Williams för mig. Har läst Blommornas krig (på originalspråk), och tycker att den är en mycket charmig bok, med en huvudperson som tilltalar mig - kanske för att jag är musiker...

Fast jag föredrar nog sviterna Memory, Sorrow & Thorn och Otherland av Williams, även om han i sin berättariver ibland spårar ur en smula.

Huvudpersonen tilltalade mig också. Kanske för att jag är svag för långhåriga musiker.