Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Någon som läst denna miniserie av Tad Williams? Fick andra delen i går. Intressant och annorlunda fantasy. Tyvärr så läste jag första delen alldeles efter att ha avslutat Narrens öde av Robin Hobb och upplevde språket som lite för hafsigt och modernt. Och väldigt amerikanskt. Påminde mycket om Dean Koontz. Men när jahg väl kom in i boken så gillade jag den. Ska bli roligt att lsäa fortsättningen.

Jag ser inte på vilket sätt modernt språk skulle vara en nackdel. Hafsigt kan vara det, men det är en helt annan sak.

Helt okej bok (är ju inte så mycket en miniserie som en styckad roman); kanske inte så vansinnigt annorlunda och nyskapande men fräschare än det mesta Wahlströms pumpar ut i alla fall, så man får vara glad för det lilla, kanske. Har skrivit ett par kortare recensioner här och här.

Det beror ju på. När jag läste andra delen så hade jag inte precis läst Robin Hobb och då tyckte jag den var fantastisk! Modernt språk stör mig om det ska handla om fantasy, kanske andra tycker olika men är vi inte alla det?

Vad var det du tyckte var fantastiskt i den?

Christina rörde vid just det här med språk i fantasy -- det är väl ett av det ämnen hon oftast tar upp, just för att hon fått så mycket kritik för språkbruket i Svart eld -- här igår.

Själva berättelsen var så bra! Det är lite så som man kanske själv längtar efter. Dessutom så var killen i boken ingen tonåring utan en som varit med om lite sen förut.

Lite så som man kanske själv längtar efter?

Försvinna från den här idiotiska världen ibland.

Tja, jag tycker om den här världen och har ingen som helst önskan att lämna den, så det är väl inte direkt en aspekt som påverkar mitt läsande.

Om man inte gillar svaren man kan få så ska man inte fråga.

Psst: Du behöver inte läsa den.

Jag har läst den.

Är du PhorumsJulle?

Det är väl mer än smått OT, men jo, jag använder det nicket även på ett antal andra ställen med fantasyanknytning som Phorumet och Catahya. Däremot kan jag tyvärr inte säga mig ha nöjet att ligga bakom skapelser som till exempel Julles Gaysida. Hrm.

Jo, jag vet men du var inte storsint nog att hålla det inombords. Jag känner igen ditt sätt, det var därför jag var tvungen att fråga och jag ber hundra gånger om ursäkt för att jag gick OT men för mig känns det för intimt att skicka ett PM. Särskilt till en person som jag haft så mycket meningsskiljaktigheter med på annat håll.

Åter till boken. Jag tyckte att den hade en ny vinkling på älvalandet, som för oss ofta framstår som vackert och fast i en drömsk medeltid. Här hade utvecklingen kommit ikapp och älvorna körde bilar, väntade på bussen och gick på suspekta nattklubbar. Den kändes mer vuxen än mycken annan fantasy.

Jo, det var en intressant vinkling, det håller jag med om. Jag tyckte också om den, som recensionerna jag länkade till längre upp påpekar, om än kanske delvis av andra skäl. :)

Vad gäller språket, så kändes det för min del för min del ganska rätt i all sin modernitet, dels p g a det moderniserade älvasamhället, dels eftersom vi trots allt får berättelsen (större delen av den i vart fall) filtrerad genom en högst modern människa från vår värld.

En del av hafset (det finns där, utan tvekan) beror nog på att amerikansk slang inte alltid är lättöversatt. Men Ylva har gjort ett storslaget jobb i många fall!

Lite grann kändes den här boken som om Williams tagit De Lint ett steg till (i rätt riktning).