|
BOROMIR VID ELRONDS RÅDSLAG
[Elrond berättar om Sauron och maktens ringar, och hur de smiddes för länge sedan, och hur Isildur skar ringen från Saurons hand.]
At this the stranger, Boromir, broke in. "So this is what became of the Ring!" he cried. "If ever such a Tale was told in the South, it has long been forgotten. I have heard of the Great Ring of him that we do not name; but we believed it perished from the world in the ruin of his first realm. Isildur took it! That is tidings indeed."
[Sedan berättar Boromir om vilket elände de har borta i Gondor, om skuggan som växer och nederlagen de lider. Han berättar också om drömmen han hade, som fick honom att resa hit:]
"Seek for the Sword that was broken:
In Imladris it dwells;
There shall be counsels taken
Stronger than Morgul-spells.
There shall be shown a token
That Doom is near at hand,
For Isildur's Bane shall waken,
And the Halfling forth shall stand.
[Boromir berättar hur hans far, Denethor, säger att endast Elrond kan svara på gåtor som dessa, och trots att Boromirs bror Faramir erbjuder sig först, reser Boromir hit. Aragorn, ättlingen, tar till orda och pratar om svärdet som nämns i drömmen, och om sitt ursprung. Frodo erbjuder Aragorn ringen. Aragorn tar inte emot den. Gandalf säger att Frodo ska visa ringen, för det är på grund av ringen de är här.]
Boromir's eyes glinted as he gazed at the golden thing. "The Halfling!" he muttered. "Is then the doom of Minas Tirith come at last? But why then should we seek a broken sword?"
[Aragorn försöker ingjuta hopp med sitt brutna svärd som ska smidas samman. Boromir är fylld av undergångskänslor efter drömmen, men Aragorn pratar om Elendils svärd, och det hopp detta ingjuter. Han frågar om Boromir inte vill att svärdet som smitts samman ska hjälpa Gondor.]
"I was not sent to beg any boon, but to seek only the meaning of a riddle", answered Boromir proudly. "Yet we are hard pressed, and the Sword of Elendil would be a help beyond our hope -- if such a thing could indeed return out of the shadows of the past." He looked again at Aragorn, and doubt was in his eyes.
[Frodo bryter något överraskande in med en sång, eller ett poem, angående att allt som glittrar är inte guld.
Sedan pratar Aragorn länge med Boromir om sitt ursprung och sitt liv, och ursäktar sitt alldagliga, snarast härjade, alls inte kungliga utseende; och slutligen om svärdet, och ringen]
"Isildur's Bane is found, you say", said Boromir. "I have seen a bright ring in the Halfling's hand; but Isildur perished ere this age of the world began, they say. How do the Wise know that this ring is his? And how has it passed down the years, until it is bought hither by so strange a messenger?"
[Sedan berättas hela historien om hur ringen hamnade hos Frodo. Sedan berättar i synnerhet Gandalf, med hjälp av Aragorn, om andra tilldragelser, om Dol Guldur, Gollum, om alla maktens ringar, om Gondor och Denethor, om härskarringen. "Fienden vet att vi har har hittat den", säger Gandalf.]
All sat silent for a while, until at length Boromir spoke. "He is a small thing, you say, this Gollum? Small, but great in mischief. What became of him? To what doom did you put him?"
[Aragorn och Legolas berättar hur de höll Gollum fången, men hur han lyckades fly. Gandalf säger att Gollum är borta, och de har inte tid att söka efter honom, och övergår i stället till att berätta om Saruman och dennes svek.
Eftersom örnen tar honom till Rohan efter flykten från Isengård, börjar de diskutera Rohan, en diskussion under vilken Boromir talar väl om hästfolket. Sedan återgår Gandalf till att berätta om sin äventyr, om Bri och Väderklint och allt det där.
Sedan beklagar de sig allmänt om Sarumans svek, och diskuterar även Bombadill, eller om alverna ska ta hand om ringen, och de konstaterar att blott det vikande Gondor står mellan skuggan och resten av världen. Det är bråttom, och alvernas färd mot östern fördröjs.]
"Long yet will that march be delayed", said Boromir. "Gondor wanes, you say. But Gondor stands, and even the end of its strength is very strong."
[Elrond säger att de måste ta ringen till Mordor och kasta den i elden; det finns inga alternativ.]
Silence fell again. Frodo, even in that fair house, looking out upon a sunlit valley filled with the noise of clear waters, felt a dead darkness in his heart. Boromir stirred, and Frodo looked at him. He was fingering his great horn and frowning. At length he spoke.
"I do not understand this", he said. "Saruman is a traitor, but did he not have a glimpse of wisdom? Why shuld we not think that the Great Ring has come into our hands to serve us in the very hour of need? Wielding it the Free Lords of the Free may surely defeat the Enemy. That is what he most fears, I deem. The Men of Gondor are valiant, and they will never submit; but they may be beaten down. Valour needs first strength, and then a weapon. Let the Ring be your weapon, if it has such power as you say. Take it and go forth to victory!"
"Alas, no", said Elrond. "We cannot use the Ruling Ring. /.../ I will not take the Ring to wield it."
"Nor I", said Gandalf.
Boromir looked at them doubfully, but he bowed his head. "So be it", he said. "Then in Gondor we must trust to such weapons as we have. And at the least, while the Wise ones guard this Ring, we will fight on. Mayhap the Sword-that-was-Broken may still stem the tide -- if the hand that wields it has inherited not an heirloom only, but the sinews of the Kings of Men."
"Who can tell?" said Aragorn. "But we will put it to the test one day."
"May the day not be too long delayed", said Boromir. "For though I do not ask for aid, we need it. It would comfort us to know that others fought also with all the means they have."
[Alver och människor och dvärgar betygar sedan, att de minsann slåss på sina fronter, och att Gondor har deras stöd. Och slutligen erbjuder Bilbo sig att ta ringen till Mordor, men som vi känner till, faller lotten på Frodo.]
----------------------------------------------------------------------
Detta är alltså vad Boromir säger på Elronds rådsmöte, och som vi kan se, har PJ gjort en kortversion, en förenklad version av Boromirs motiv. Han säger inte, "it's a gift!", men han säger: "Why should we not think that the Great Ring has come into our hands to serve us in the very hour of need? Wielding it the Free Lords of the Free may surely defeat the Enemy."
Personligen tycker jag att PJ:s version funkar, eftersom en regissör till skillnad från en författare har begränsat utrymme, och måste lämna en del osagt, och annat övertydligt, för att föra handlingen framåt.
|
Logga in
Bli medlem
FAQ
Sök
Jag kom på det när jag var nästan klar. Jag skenade iväg, men eftersom jag ändå la ned lite tid på det tänkte jag att det kunde väl läggas in i alla fall, eftersom alla här inte verkar ha läst boken.