Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Men teorin att han skulle vara en nazgûl tycker jag har en svag punkt. Endast en nazgûl är namngiven med säkerhet, Khamûl. Jag gissar att hans namn är hans födelsenamn, jag vet egentligen inte. Då borde väl rimligtvis ingen av nazgûlerna (som ju egentligen var människokungar från början) varit omdöpta? Det skulle vara konstigt att döpa en mänsklig kungason till "Black Master", "Dread Enforcer" eller ännu värre "Voice of Morgoth".

Hmm. Är det någon som vet vilka kungar som gavs ringarna och när de levde?

Nej, vilka de var finns inte dokumenterat. Det vet jag säkert för jag har haft ett relativt långt samtal med Gustav om det och han bara gissade på vilka de kunde ha varit. Däremot finns det säkert någonstans när de bands till Sauron.

Å andra sidan var, enligt Silmarillion tror jag det var, minst tre av nazgûlerna svarta númenoraner. Iofs skulle väl de ha haft adûnaiska namn, men jag kan nog inte utesluta att en stolt far ville anknyta till fornstora dagar genom att kalla sin son Gothmog.

Men visst, teorin är jättesvag och grundas endast på att jag har svårt att se att någon annan skulle rankas mellan Häxmästaren och de övriga nazgûlerna i Minas Morguls militära hierarki.

Ja, jag tycker också att det troligaste rent hierarkiskt är att det är en nazgûl och om jag blev ombedd att gissa skulle jag nog säga det också, men namnfrågan känns lite skör. Det verkar ändå underligt att döpa sin son till ett namn på ett språk som inte är ens modersmål.

Det gjorde ju hobbitarna hela tiden -- i synnerhet brödraskapets medlemmar. Titta bara på Elanor Gamgi och Faramir Took! Men som du säger, namnfrågan ÄR skör.

Jo men det är ju just Hober (hobbitsar) de var ju ett litet och ovikitigt folk som kunde göra så. Jag tror knappast stolta konungar från mäktiga riken skulle göra något liknande.

Jag skulle inte tro att någon av Sveriges kungar under 1600-talet skulle ha döpt sin son till Ivan, Guido eller Muhammed... Jag tänker att kungliga släkter vill behålla "nationalismen" litegrann.

Nej även när exempelvis franskt eller tyskt inflytande var stort så fick ju konungar som importerades "försvenska" sina namn.

Man får ju små skrattanfall, när man tänker på Karl XIIs okände son, Ivan 1, som kämpar mot Peter den Store. Känns lite väl främmande för mig (gissa varför jag skrev "okände")

Iaf ser jag hällre Jean Bernadottes (kan inte stava hans mellannamn så värst bra) svenska namn; Karl XIV Johan. Både för det nationella, att en Napoleonfientlig land styrs av en kung med franskt namn, och det "låtande". Karl Johan låter ju bättre för oss svenskar.

Nu när jag sett alla EE filmer så känner jag mig tvingad att delge er mina tankar. för det första: absolut sista gången jag tittar på alla filmer i sträck, tror personligen att jag får ut mer om jag tittar mer koncentrerad på en, än slött på alla tre.

Likväl jag proklamerar här och nu att jag fullständigt förlåter PJ, hans verk ska förevigt glimra i mitt minne som en fantastisk filmupplevelse. I slutändan är det väldigt lite jag känner för att klaga på och desto mer som jag vill hylla.
Hyllning:
Jag gillar verkligen alla sång och verssnuttar han har fått med i slutproduktionen. Speciellt Rohans krigsverser.

I Filmen är numer Boromir favorit före Theoden, till skillnad från i boken. Hans extra scener har verkligen gjort Boromir så mycket bättre, han har färg och djup till skillnad från vissa andra.

Alla extra paraleller till boken som Pj stoppat in, Bilbos troll, gröna drakens värdshus, trädet som sväljer Merry och Pippin, alla citat som visserligen är fel tidsmässigt eller från fel person men jag blir lika glad ändå. och så vidare och så vidare.

Musiken som satt gjuten som en handske hela filmen. *The shiremusiken, orkmusiken, brödraskapet springer musiken, Rohirrim anfaller musiken* och så vidare. miljöerna är också de fantastiska...
Dessutom tycker jag han och de som hjälpte till verkligen lyckats med castingen den enda jag stör mig på är Emoer som alltid synes ha en jäkla skum rynka upp över ögenbrynen.
*hoppas ni förstår
Sågning:
Detta var det enda jag kunde komma på efter att filmen var slut, jag hatar det inte men finner det svårt att förstå.
Alverna vid Helms Deep som så många härinne, varför? varför plocka in två hundra alver som dessutom leds av Haldir som är med i fem minuter för att sedan dö. vad i helvete ska detta menas förklara. vad? vad? vad? punkt nummer två. Arwens band till ringen. Oförklarligt och smått löjligt, den andledning jag kommer på är att PJ vill skapa någon slags extra spänning, men varför? är det inte spännande nog som det är? Punkt nummer tre: Elronds uppdykande med klingan, ett mindre irritations moment men likväl totalt onödigt.

För att försvara andra kritiska inlägg.

Faramirs förändring. Jag tycker inte det är en sådan stor förändring, jag tolkar det aldrig som att han i filmen är under ringens kontroll utan istället under trycket från fadern. I boken tycker jag Denethors favorisering av Boromir är väldigt intressant och PJ lyckas på ett lysande sätt passa in det i filmen precis som förhållandet Boromir/Faramir.

Enternas nej. tycker inte det är riktigt intressant hurvida de säger nej eller inte samtidigt som jag likaväl kunde ha godtagit ett ja direkt.

Spökarmens nej och dödskalleravinen. Deras "nej" tolkar inte jag som ett nej utan som att de blir så chockade att de måste samla sig först (eller liknande). Dödskalleravinen är totalt onödig men ändå bara en minut av flera hundra så... wtf.

Gimlis skämtsamhet och det uppenbara uppenbara. Ja, om man tittar på de förkortade filmerna så kanske Gimli kan uppfattas så, själv märkte jag det inte alls som något irriterande, något skämt var tjugonde minut var det inte tal om. Sedan störde jag mig inte alls på Legolas "A diversion" eller likande, kan bero på att jag var gansk trött .

Theodens förändring. Märker jag heller inte av, visserligen kan jag förstå det om man bara ser den förkortade TTT men ser man alla filmerna får jag ändå liknande rysningar som i boken.

Spökarmen på Pellenor. Deras ingripande på Pellenor och att de är så mäktiga beror enligt mig på att PJ målade in sig i ett hörn när han gjorde Olifanterna alldeles för starka. Rohan klarar helt enkelt inte av att besegra dessa självt.

Joho, du. Det enda Gimli gör i de första två scenerna är att larva sig!

Två första scenerna, ja jag kan hålla med om det men eftersom jag inte skrattar åt honom så ser jag inte det lustiga i Gimis karaktär. Den enda onödiga ide som PJ fick var att låta hästen kasta av honom, där sjönk han lite lågt. Annars ser jag personligen inte Gimli som någon lustigkurre.

Grabbar grabbar grabbar (och tjejer om det finns några? )
Detta är _HELT_ PJs version av vad han fått utav boken.
Det är väldigt väldigt svårt att göra _EXAKT_ som enligt boken!
_MAN_ ska _ALDRIG_ gemföra böckerna och PJs filmer!
_ALRDIG_ _ALDRIG_. Då blir man bara förrvirad och knäpp till slut.
Så ni kan säga ''PJs version'' och sen bara sagan om ringen (alltså Tolkien).
Så när jag tittar på filmen ser jag det som hans version.
Och när jag läser böckerna njuter jag varje sekund!
Så tänk på detta!
Och kan ni inte sluta och gemföra och klaga så tycker jag ni ska _BARA_ hålla er till boken.
Filmerna och böckerna är _HELT_ två skillda saker.
Punkt slut.

Det är väl inte meningen att filmerna och böckerna ska vara SÅ olika, jag gillar speciellt inte att pj har hoppat över och ändrat hela början av filmen från början tills dem träffar aragorn, där imellan har han ju hoppat över minns 4 kapitel i boken och sen ändrat resten ...jag skulle vilja se när dem träffar tom bombadil t.ex.

ps: någon som kan komma med förslag på en som skulle passa som Tom?