Den stegrande kamelen skrev:
Men vad jag förstår finns inget av lembas' religiösa "vibbar" i själva namnet.
Jo, det får man nog säga att det finns. Så här säger man i den där boken Spectator hänvisar till:
Citera:
Spiritually minded etymologists might also discern here a scholarly link with the word viaticum. In Roman Catholic practice, this is the consecrated bread of the Eucharist administered to someone who is dying or in danger of death. The Latin word viaticum originally meant simply 'provision for a journey'; it comes from Latin via 'way', and from it developed the word voyage (borrowed from French into English and originally simply meaning 'a journey'). Tolkien acknowledged the comparison between lembas and the Eucharist as miraculously sustaining forms of bread: the waybread provides food for Frodo and Sam on a journey that, to the best of their knowledge, leads to death. He comments that 'far greater things may colour the mind in dealing with the lesser things of a fairy-story'. (The Ring of Words, s. 208.)
Och det är tveklöst en viktigare aspekt än den där obskyra växtkopplingen, som känns fullkomligt poänglös och till skillnad från kopplingen till viaticum inte heller är "erkänd" av Tolkien.
Den stegrande kamelen skrev:
På hans tid betydde ordet bara groblad men lät som färdkost.
Precis! Därför kan man fråga sig om inte "vägkost" kanske är för tydligt.
På svenska känns det tämligen självklart att kalla denna alviska färdkost för vägbröd. Jag ser till skillnad från dig inga problem med förleden
väg-. Den används ju i det profana och vanligt förekommande ordet
vägkost. Och med efterleden
-bröd blir kopplingen till viaticum precis lika tydlig som i originalet. Som en bonus är det en rak översättning av
lembas.