Hur ska the Shire översättas?

Mårten · **Postat:** fre apr 30, 2004 4:43 pm

Efter att ha fått tid att smälta de olika alternativen tror jag min personliga önskelista ser ut ungefär så här:

Häradet: har i stort sett från början varit mitt favoritalternativ, och den största invändningen jag ser är fortfarande inte värre än att ett härad egentligen är i minsta laget. Då jag funnit att jag nog t.o.m. skulle kunna vänja mig vid en ovanligt stor Socknen som hemland åt hobbitarna, känns detta inte som något stort problem. (Herredet är ju också danskarnas översättning.) Att ett svenskt härad främst ägnat sig åt rättsskipning, med förmodligen väghållning som andra uppgift, är inget problem för mig. (De allmänna verksamheterna i the Shire: "Shirriff-verksamhet" samt post känns för övrigt inte helt orelaterade. )
Läningen: är dock ett alternativ som vuxit, tycker jag. Invändningarna, att läning egentligen inte är ett svenskt ord samt en möjligen väl stark feodal förknippning, känns inte heller i detta fall avgörande.
Länet: Invändningen är de moderna och byråkratiska associationerna hos svenska län. Men liksom Danne finner jag att jag snabbt skulle kunna vänja mig vid att hobbitarnas Län är det enda i Midgård och att där finns vare sig sjukvårdsköer eller pennor med texten "Hobbinge läns landsting" på.
Förläningen: Invändningarna är att det känns lite tillkrånglat i jämförelse med Länet samt en lite väl stark feodal förknippning, men även detta fungerar tycker jag.
Socknen: I minsta laget, men det skulle nog gå att vänja sig vid att Socknen hobbitarna bor i är ovanligt stor.
Hägnet: De försök till verklig översättning av the Shire som presenterats utöver ovanstående (Sysslan/Sysslet, Hundaret och Boet) känns, för mig, egentligen inte alls lyckade genom att de är så regionalt begränsade (Sysslan/Sysslet knappt svenskt). (Faktiskt tycker jag Hundaret duger bäst av nämnda tre, men då måste synonymen Häradet vara bättre i alla avseenden.) Så duger av någon anledning inget av ovanstående föredrar jag nog att man låter bli att låtsas översätta och går på ren namngivning istället (dvs. väljer ord som låter "hobbitska" snarare än som svenska motsvarigheter till the Shire). Och där, tycker jag, ligger Hägnet bäst till bland de förslag som presenterats. Har fördelen över rena fantasinamn (t.ex. Sosan) att kännas igen som ett riktigt ord.
Shairet: Ska man använda ett osvenskt begrepp är för mig det engelska originalet enda möjligheten (norska Fylket för mig otänkbart). Vilket i så fall måste få försvenskad stavning.

Jag måste dock tillägga att samtliga diskuterade förslag i mina öron är bättre än Fylket.

Mårten · **Postat:** fre apr 30, 2004 4:44 pm

Varför Fylket är så vedervärdigt för mig

Efter att nyligen (på annat håll) ha mötts av oförstående till min motvilja mot Ohlmarks Fylke, känner jag ett behov att utveckla detta närmare. Jag passar på att göra det i form av ett, lite senkommet, svar på ett inlägg av Goldberry tidigare i denna tråd.

Goldberry skrev:

Som jag nämnt tidigare så tror jag att vi hakar upp oss på olika grejer. Själv har jag varit inbiten hästtjej och en sak som alltid stör mig i översättningar är när reins - som på engelska kan betyda både tyglar eller tömmar, beroende på situationen - felaktigt ofta översätts som tömmar. Tömmar används vid körning, tyglar vid ridning! Detta kan tyckas vara ett pluttfel som inte spelar nån roll, men jag blir tokig! Det förstör min läsupplevelse totalt när det blir uppenbart att översättaren inte har nån koll.

Goldberry, jag förstår dig fullständigt. T.o.m. för mig som aldrig suttit på en häst känns tömmar inte riktigt rätt, även om jag säkert inte alls reagerar lika våldsamt som du på just detta.

Ursprungligen berodde, som jag tidigare nämnt, mitt missnöje med Fylke på att jag kände mig lurad och vilseledd av ordet. Men andra, t.ex. Bytteson, har ju uppenbarligen haft samma negativa reaktion som jag, och ändå med tiden kommit att acceptera Fylke (inte gilla det, men acceptera det). Att jag själv fortfarande inte lyckats svälja Fylke, beror naturligtvis inte längre på att jag blir lurad att tänka på Norge. Jag har givetvis för länge sedan lärt mig att när det står "Fylke" i texten menas någonting helt annat än vad det står. Ungefär på liknande sätt, misstänker jag, som du nog egentligen mentalt kan översätta "tömmar" till tyglar. Istället är det säkert som uttryck för att översättaren inte har nån koll, som du säger, jag reagerar mot det. (Att just Ohlmarks inte hade någon koll på, eller brydde sig om, fler saker än detta har ju dessutom senare bekräftats.)

Jag tror att det finns ett element av "språkpolis" hos de flesta av oss. Språket är ju så oerhört viktigt och värdefullt för oss alla, att vem som helst nog kan reagera när han/hon känner att det missbrukas och urvattnas (om än vi reagerar olika på olika saker, som sagt). Om nu det svenska språket t.ex. har två ord, tömmar och tyglar, med distinkta betydelser, så bör det kunna kännas plågsamt för vem som helst, som lärt sig denna distinktion, att se den ignoreras, ordens betydelse urvattnas och språket fördummas.

Kanske har jag läst in för mycket i din reaktion på tömmar, Goldberry, men det är min egen, när det gäller Ohlmarks Fylke. Med det tillägget att det då möjligen inte är en renodlad språkfråga utan en kombination av språk och historiskt medvetande. I valet av Fylke som svensk översättning ser jag ett underförstått påstående att fylken är en svensk term. Och att jag inte är ensam att uppfatta det på det viset tycker jag bekräftas av det försvar för denna Ohlmarks översättning jag sett både i denna tråd (dock inte på sistone) och på flera andra håll: Visst råkar det kanske finnas fylken "även" i Norge, men dessa är irrelevanta och i stället ska vi associera till svenska fylken i ett vagt förflutet. Men eftersom fylken i själva verket (såvitt jag kunnat utröna) är en så strikt norsk term som någon term kan vara, är jag i Ohlmarks Fylke oförmögen att se någonting annat än en direkt felöversättning och ett bidrag till fördumning av språk och historiskt medvetande.

Nu hoppas jag förstås ingen tycker jag sätter mig på höga hästar när jag säger detta. (Jag som aldrig suttit på någon häst.) Jag vill inte utge mig för att vara expert på vare sig språk eller historia. Att just jag reagerar mer på detta än de flesta andra är säkert tillfälligheter; vi reagerar olika på olika saker som sagt. Själv blev jag t.ex. korrigerad av Bytteson tidigare för mitt eget sätt att skriva svenska

(givetvis inte mitt enda fel).

Bytteson · **Postat:** mån maj 03, 2004 12:29 am

Heheh, mitt 'korrigerande' var egentligen bara nämnt i förbigående, i en vänskaplig ton. Jag brukar faktiskt inte jaga upp mig för petitesser (förutom ibland :oops:

). Mina egna misstag är nog av grövre art...

Mårten · **Postat:** mån maj 03, 2004 1:06 am

Jag tolkade det aldrig som annat än vänskapligt, Bytteson.

Ohlmarxisten · **Postat:** tis jun 28, 2016 5:27 pm

Dick Harrison skrev:

I svallvågorna av mina blogginlägg om eventuella kungar i Småland och Norrland har frågan uppkommit om så kallade fylkeskungar. De omtalas då och då i de västnordiska sagorna, ibland även i modern litteratur. Men vad är en fylkeskung?

Med "fylke", ett ord som kommer av samma ord som "folk", avses ett område som motsvarar ett landskap eller en eller flera bygder. Termen används vanligtvis om nutida norska förhållanden. I dagens Norge motsvarar ordet svenskans län och danskans amt. Men termen har även en arkaiserande ton; den minner om forna tider och lokala maktförhållanden. Att Åke Ohlmarks, när han översatte J.R.R. Tolkiens ringtrilogi till svenska, valde att översätta The Shire med "Fylke" är alltså helt följdriktigt.

En fylkeskung är med andra ord en bygdekung. Eller rättare sagt: det är en lokal järnåldershövding som långt senare, under medeltiden, definierades som en kung av historieskrivare som sökte göra forna tiders härskare begripliga för sin egen tids läsare. Flertalet med namn kända fylkeskungar träder oss till mötes i Snorre Sturlassons 1200-talskrönika om norska kungar, Heimskringla. De flesta levde på 800- och 900-talen, det vill säga alldeles för långt från Snorres egen tid för att vi skall kunna uttala oss om deras egentliga kungliga status.

Forskningens allmänna ståndpunkt är att vi har haft liknande bygdekungar i Sverige, men att bristen på källor (vi har inte ens en sagoberättande Snorre att falla tillbaka på) gör att vi inte kan spekulera om deras namn och herravälden. De enda bygdekungar som forskarna ansett sig vara någorlunda säkra på är de som möter oss i Rimberts redogörelse för Ansgars verksamhet i Mälardalen — Björn, Anund och Olof.

Men vi kan faktiskt komma längre, om vi vänder oss till runstenarna. Mitt favoritexempel är från Blekinge. Fyra inskrifter med liknande runor och innehåll restes någon gång mellan sent 500-tal och tidigt 700-tal. Den mest imponerande står i Björketorp, bara några hundra meter från E22:an. På en över fyra meter hög sten har lokala makthavare låtit rista en dödlig förbannelse, riktad mot den eller de personer som bryter mot ett icke närmare specificerat förbud: "Ärofulla runors rad dolde jag här, mäktiga runor. Rastlös av arghet, död genom list skall den bli som bryter detta. Jag spår fördärv." Samma hot möter oss på Stentoftenstenen, idag förvarad i Sölvesborgs kyrka. På den stenen finner vi även personnamn, vilka också nämns på Istabystenen (idag på Historiska museet i Stockholm) och på en sten i Gummarp (sedan länge försvunnen). De män som omtalas på stenarna, Haduwulf och Hariwulf, var säkert den typ av hövdingar som Snorre — om han känt till dem — skulle ha definierat som fylkeskungar.

Om vi utgår från stenarnas position i landskapet, och om vi tillåter oss att spekulera, kan vi se ett hypotetiskt västblekingskt bygderike forma sig inför våra blickar. Haduwulfs och Hariwulfs maktcentrum låg i eller kring Listerlandet, medan Björketorpsstenen, utanför Ronneby, torde ha utgjort en östlig revirmarkering mot rivaliserande hövdingadömen. (2010-03-22)

Tack, Dick!

Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Hur ska the Shire översättas?

Vilka är online