Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Det är på tiden att Fatty själv får komma till tals!

Det här var ju en mycket rörande text, och en bra påminnelse till all dem(oss) som ogenomtänkt kallar folk för saker och ting.

Om texten här på TA ska förstås som ett inlägg till förmån för förnedrande smeknamn på Fredegar Bolger även i översättningarna, så väljer åtminstone jag att fortsätta med "Trinde". Under den tid som böckerna skrevs fick nog överviktiga personer utstå ännu mer onyanserat spott och spe än i dag, även om öknamn på intet sätt har försvunnit. Tolkien själv kanske inte förstår hur det känns att kallas "Fatty". "De där 'Fattyarna' var ju runda och go'a och gla'a och tyckte säkert om att kallas så", tycks många ha tänkt/tänka, och Tolkien var kanske en av dem som tänkte så.

Han tycks i alla fall vara väldigt förtjust i att peka ut just de överviktiga i sina böcker, och gör en väldigt stor grej av Bomburs övervikt. Det är väl den enda mer personliga redogörelse Frodo får av Glóin om hur dvärgarna har det numera; att Bombur är så fet att han inte kan gå själv, utan måste bäras av sex unga dvärgar. Jag tror det är tänkt att vara roligt.

Och är man överviktig så är nog knappast "Trinde" så värst kul heller. Det är ju den ständiga påminnelsen och kategoriseringen av andra som är trist, och som placerar bl.a. överviktiga i ett utanförskap från "den där normen". Men med "Trinde" försöker åtminstone jag att komma ifrån de allra värsta öknamnen, även om det är svårt för mig att avgöra vad som är värst för andra. Och så ska ju en översättare inte göra annat än tolka vad Tolkien avsåg. Så jag kan ju inte kalla honom "Fredde" eller något annat neutralt (och Kanonkulan låter för mycket som ett soldatnamn ), så "Trinde" får det bli.

Jag vet inte hur förolämpande ett smeknamn som Fatty egentligen upplevdes i Tolkiens England. Jag har en känsla av att det var betydligt mindre anstötligt och smälte in bättre i en rik flora av liknande grovhuggna kärvänligheter, i synnerhet i Tolkiens studentikosa del av samhället, än hur tillnamn som Fetto eller Fetknoppen skulle upplevas i dagens Sverige.

Men alldeles bortsett från det så befinner vi oss här i Fylke, ett land där var och varannan hobbit är mer eller mindre överviktig, och många av släktnamnen till och med anspelar på det (inklusive Fattys eget). Man kan nog tänka sig att kulturen här är mer som i Söderhavet, där det var en statussymbol och ansågs vackert att vara tjock.

Som vanligt blir det en balansgång hur man som översättare skall förhålla sig. Var Fatty i England inte så anstötligt som det låter för moderna svenska öron, då bör man kanske tona ner det lite i översättningen? Men om det å andra sidan görs en poäng av att det är OK att vara tjock, då borde man kanske inte spara på krutet?

Oavsett vilket så håller jag nog tills vidare fast vid min översättning!

Diskussionen om vännen Fatty har ju förts i flera olika trådar, och då flera av kommentarerna gjorts som delar av längre inlägg om andra saker så är det nog ogörligt att flytta hit dem allihop. Men oavsett så kändes det nu som hög tid att göra en egen tråd i ämnet. Till en början har jag knoppat av tre kommentarer ur tråden Egenhändiga översättningar. Får väl se om jag hittar några fler inlägg som är "ämnesrena" nog att kunna lyftas över hit.

Jo, och med Gandalf och Vidstige är han titt som tätt på den där smörfete värdshusvärden.


Det som kan skilja är också i vilken utsträckning fetknopparna förväntas tugga i sig och svälja förolämpningen.


Men i så fall går kanske Fetto och Fetknoppen bort som överdrivet statusmarkerande.

Det gör de tvivels utan, om det är så. Men det tycker jag är tveksamt. Den konvexa spegeln till Angelica Secker/Bagger som ansåg sig äga ett välskapt utseende, vanan att påpeka och öknamnge just överviktiga, tyder på att de har ungefär samma syn på övervikt som vi inom västvärlden haft åtminstone de senaste 100 åren; dvs man "ska" inte vara allt för överviktig. Pippin pikar för övrigt Frodo för hans fysiska tillstånd när de ska ge sig av från Säcks ände/Baggershus, och tillägger att han kommer ha lättare att bära sin tunga packning när han har arbetat bort några av sina egna kilo.

Men, som sagt, det här säger kanske mer om Tolkien än om hobbitarna...

Jag var ett tag inne på att kalla vännen Fredegar för "Rulten". Men sedan tyckte jag inte att det var tillräckligt rakt på sak. Ett namn som Fatty är ju otvetydigt och lägger inte fingrarna emellan. Då finns det ingen anledning att ta hänsyn till moderna svenska sensibiliteter. Så då försökte jag mig på att använda smeknamnet "Fetknoppen", som kanske är det svenska ord som ligger närmast Fatty i hur det låter och vilken grad av förolämpning som jag upplever finns inbyggd. Men när jag använde det namnet i min översättning av kapitel fem (A Conspiracy Unmasked), där han förekommer flitigt, så märkte jag snart att det helt enkelt var för långt och otympligt, det flöt inte naturligt i dialogerna.

Till slut fick jag inse att Ohlmarxisten (förstås) har haft rätt hela tiden: "Knubbe" är det bästa alternativet. Det är lagom "smeknamnigt" och lagom förolämpande. Om man söker på det så finner man faktiskt att det dels används friskt som smeknamn även i dagens känsliga Sverige, och dels är ett inte helt ovanligt efternamn. Tyvärr börjar ju "Knubbe" inte på samma bokstav som varken Fredegar eller Bolger, vilket möjligen är en nackdel, men jag tycker att det funkar bra ändå. Och att det finns en hobbelsläkt som heter Knubb får man helt enkelt bortse från. De verkar dessbättre inte förekomma i handlingen tillsammans med Fredegar i någon nämnvärd utsträckning.

Tack, Ohlmarxisten!

Du förstör ju hela diskussionen genom att byta sida sådär.

Nåja, i ärlighetens namn hade nog just den här diskussionen redan dött ändå. Lika bra att begrava den!

Om det inte är någon annan som har ett nytt spännande förslag på översättning av Fatty?

Ytterligare ett argument för Knubbe är att han liksom Fatty är ett vanligt rakt ord. Det kommer väl till pass i slutet av boken:


Ohlmarks kör med "som sannerligen inte var någon 'fetknopp' längre" (III:351), vilket inte får med namnet på samma sätt som i originalet. Andersson kör med "ej längre Bullen" (III:358), vilket inte får med innehållet på samma sätt som i originalet. Randalins Trinde har nog också problem.

Tycker jag väl inte.
"... inte längre så trind."

Den gemena begynnelsebokstaven avslöjar genast och obarmhärtigt vari problemet med din lösning ligger!

Begynnelsebokstaven är väl det minsta problemet? (Eller hur menar du?)
Jag kan naturligtvis välja att skriva: "... stackars Fredegar Bolger, ingen Trinde längre."

PS
Jag förstår att det här sänker min 1200-sidiga översättning till en medioker slarvsylta.

Var han alltså en trinde tidigare?

Ja, så till vida att han var en "Trinde" Bolger. Jag tror att läsaren fattar galoppen.
Hör gärna tanken med gemenproblematiken, som sagt.