Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Jag fnular lite på om jag kanske borde låta orkerna förvanska rohirrims version av talesättet och skippa det moderna mellanledet, som ändå inte blir riktigt klockrent. Den varianten har vi ju redan träffat på, så läsaren känner igen den, och det är väl inte orimligt att orkerna också har hört uttrycket. Där viljan ej viker skall vägen öppnas är vad Éowyn säger i min tappning. Kanske något i stil med "där piskan viner ska viljan väckas"? Men jag har definitivt inte tänkt klart än ...

De där obestämda artiklarna, speciellt den ena, luktar lite. Så jag väljer att ohlmarkifiera mitt tidigare förslag lite:

Där det finns vidja finns det vilja.

Piska är i sig ett bättre ordval än vidja, men för ordspråk gäller särskilda regler:


Nej, jag har varken druckit öl eller vin här på morgonkvisten.

Jo, jag tänkte på allitterationen. Men jag tänkte också att även om orkerna känner det behovet så kanske de inte delar rohirrims fäbless för att alltid allitterera just på de första tre betonade. Så jag lät dem tillgripa de sista tre istället!


"Kommer vidja, kommer vilja"?

Jo, det förstod jag. Mitt inlägg var mest ett senkommet svar till Randalin. "Rimmet är viktigare än resonen", sammanfattar Pelle Holm i sann ordspråksstil.


Orkifiering av ett annat av ringsagans ordspråk, tänker jag. Men det var kanske inte så det var menat.

Jag har faktiskt ingen aning om vilket ordspråk du menar! Jag tänkte bara att det kanske lät bättre med den formuleringen. (Dock kanske inte lika trovärdigt stammande ur en orkmun. Vilket förvisso också är ett problem med min preliminära variant.)

Jag tänkte direkt på Kommer dag, kommer råd. Sedan slog det mig att så säger man ju i ringsagan. Typ. Rede oft is found at the rising of the Sun, säger Legolas. Jag förmodar att det är en variant på en engelsk motsvarighet till det svenska ordspråket.

Vill man ha en lite mer lättflytande variant av mitt förslag kan man istället anderssonfiera det: Finns det vidja, finns det vilja. Liksom Ohlmarks form är det en inte helt ovanlig form på det ordspråk man ska associera till.

Bara en liten småsak, men kanske värt att i lugn och ro fnula på innan jag kommer så långt att jag verkligen behöver bestämma mig:
Finns det någon poäng med, och någon bra konkret lösning på, att skilja mellan unga fröken Kattuns namn Rose och hennes smeknamn Rosie?

Jag antar att Rosi skulle kunna funka som smeknamn på en svenska som heter Rosa, men det är ju inte alls lika självklart som engelska Rosie. Finns det andra alternativ? Kanske Rosa som smeknamnet och någon längre variant (Rosalill? Rosmarie?) som egentligt namn? Eller är det bättre att bara skippa distinktionen och köra med Rosa rakt över?