Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

NammiKisulora, jag har läst Översättarens anmärkningar, fast jag minns inte exakt vad Andersson skrev om dikterna. Men det är just det att Andersson inte kunde/ville översätta poesin som jag tycker är så underligt. Själv hade jag tyckt att det var under min värdighet att behöva lämna ifrån mig dikterna. Efter ett sådant nederlag hade jag förmodligen tappat lusten att översätta verket överhuvudtaget. Och om jag varit ansvarig på förlaget hade jag nog sagt "gör ditt jobb" istället för att bekosta ytterligare en översättare.

Visst är poesin knepig på sitt sätt, men våra amatöröversättare klarar ändå både dikt och prosa alldeles utmärkt på egen hand, så jag köper inte det som "ursäkt". Jag tycker nog att Andersson skulle ha struntat i alla men och sett till att fixa de jämrans dikterna.

Angående Ylva Spångberg så var hon bara ett exempel, det fanns ju också t.ex. de gamla rävarna Sam J. Lundwall och John-Henri Holmberg att välja på (även om jag har svårt att se dem översätta Tolkien av någon anledning). Men jag gillar Ylva Spångberg, tycker hon gjorde ett bra jobb med Zelaznys Amber-serie. Det hade varit kul att se vad hon gjort med Baggins, Rivendell och annat.

Det lilla Andersson skrev i sin dagbok om att han inte tog sig an dikterna var detta:


Men jag tror nog att du lite grann underskattar skillnaden mellan prosa och lyrik, Pellegrino. Det är inte alls självklart att man kan översätta dikter bara för att man kan översätta vanlig text. Det är nog lite samma sak som musiköra – vissa har det helt enkelt inte, det är inget som envishet kan råda bot på. (Och att som Andersson vara helt övertygad om att han inte klarar av det gör det förstås inte lättare.) Vad gäller oss hobbyöversättare så har vi den oändliga lyxen att ha obegränsat med tid på oss. Det gör enorm skillnad! Jag är tveksam till om jag hade klarat att, som Lotta Olsson, översätta alla dikter i LotR på bara två år eller så. (Och om jag klarar det alls återstår ju att se!)

Jag gillar att Andersson kallar Tolkiens verser för lätta och obesvärade, det ser jag som beröm. Och jag håller med dig om att det inte är samma sak att översätta vers och prosa. Men att en man som törs ge sig i kast med Ulysses inte klarar av "Ho! Ho! Ho! To the bottle I go" är för mig obegripligt.

I vilket fall som helst hade jag hellre sett Anderssons "tröga" lyriska försök än Olssons och Swedenmarks många gånger opassande tolkningar. Andersson har sina brister, men han var i alla fall djupt insatt i verket och hade säkert uppvisat större förståelse för de olika stämningslägena.

Jag vill också tillägga att jag trots allt har full förståelse för samtliga översättares tillkortakommanden. Tolkien ÄR inte lätt att översätta, trots den tämligen enkla yttre formen. För mig framstår han som en rätt udda personlighet, och jag tror det krävs en motsvarande udda personlighet för att förstå hans konstnärliga avsikter fullt ut. Jag har för övrigt försökt själv och inte ens klarat mig förbi ringversen, så jag gör mig inga illusioner om min egen förmåga.

Nåja, i ärlighetens namn är nog ringversen något av det mest svåröversatta i hela verket (förutom "Nisse" med dess extremt komplicerade versmått), så det skall du inte hänga läpp för! Ge dig på "Ho! Ho! Ho! istället, den är ett bättre sätt att doppa tårna i vattnet!

Kommasjuka.

Ja, hon har en tendens att strössla lite väl frikostigt med kommatecken ibland. Det är delvis samma sak i hennes version av Rohirrims veklagan:

Varför får stackaren inte vara rädd, som han brukar?