Den stegrande kamelen skrev:
Vem som var först har jag ingen aning om, men tolkningen verkar vara tillräckligt utbredd för att Hammond & Scull skall finna det värt att återge den i alla fall.
A Reader's Companion skrev:
Ain't is a dialectal contracted form of 'are not', generally pronounced very like 'ent'.
Ja, utbredd är den! Men att
ain't "generally [is] pronounced very like 'ent' " stämmer inte alls, vilket även Hammond & Scull har insett: se deras kommentarer
här (sök på "ain't"), där de även refererar till Johannesson. Nej, som professor Johannesson noterar är [ent] ett dialektalt uttal som stämmer väl med den dialekt hoberna kan antas tala i engelsk översättning. Så man kan fråga sig hur sannolikt uttalet är hos Lavskägge. Ska vi som lingvisten David Crystal (
The Stories of English, 2004) ta det förmodade skämtet som intäkt för att Lavskägge är lite tvådialektal?
Den stegrande kamelen skrev:
Kanske att "lite gammaldags" var att överdriva, men det är vårdat snarare än vardagligt, och väldigt långt från den typen av informellt talspråk som kännetecknar till exempel Sam och hans Guffar.
Det är naturligtvis långt från Gubbtjyvens språk, men det är snarare vardagligt (eller "informal style" som Johannesson säger) än markant vårdat.
Den stegrande kamelen skrev:
Och jo, det sticker ut i Lavskägges språk. Han säger det bara denna enda gång - i övrigt säger han inte ens aren't utan are not, vid upprepade tillfällen. (Merry säger däremot aren't till honom på ett ställe.)
Det sticker ut på samma vis som i professor Tolkiens brevbok. Där finns ett otal
are not, två
aren't och två
ain't. Och oavsett hur man uttalar
ain't i den aktuella repliken kan ordvalet anses vara retoriskt motiverat. Repliken är ju närmast ett försök till epigram, med allt vad det innebär.
Den stegrande kamelen skrev:
Bara för att de båda använder uttrycket betyder det inte att det är en markör för rustikt tal.
Precis! Det var det som var poängen. Hos Lavskägge markerar varken
ain't eller
(as) you might say att han är en rustik arbetarhob. Dessa uttryck har även ett vidare bruk, som visserligen är vardagligt men ändå inte identiskt med Gubbtjyvens. Uttrycket
(as) you might say har säkerligen även det en intressant och varierad historia. Men vårdat vet jag inte om det kan kallas.
Den stegrande kamelen skrev:
Hos Sam och några andra är det det kanske, men hos Lavskägge verkar det inte vara ett stelnat uttryck, utan avsett att tolkas bokstavligt: "som ni skulle kunna uttrycka det". Det framgår nog allra tydligast här:
Citera:
The Ent, I am, you might say, in your manner of speaking.
Professor Lavskägge visar här att han är väl medveten om hur artikeln
the i det allmänna umgängesspråket kan användas för att "indicate the individual example [of a class] most familiar to one" (
OED), en användning som kan förmodas stå i stark kontrast mot hur man uttrycker sig på entiska. Ja, den språkmedvetne Lavskägge lägger nog in mer i
you might say än den genomsnittlige arbetarhoben. Han kan till och med tänkas mena denna fras mycket bokstavligare än du menar att han menar: "som man kan säga". Det framgår tydligt här: "There are Ents and Ents, you know; or there are Ents and things that look like Ents but ain't, as you might say."
Den stegrande kamelen skrev:
Jag får medge att jag inte riktigt förstår vad din ovillighet att tolka det så bottnar i. Tycker du att det vore ett dåligt skämt i så fall, och att det därför borde vara under Tolkiens värdighet?
Han har ofta ganska dåliga skämt. Så ur den synvinkeln är din tolkning rimlig. Ja, snarast övertygande. En enkel förklaring är annars att Lavskägge vill ge dig och andra som vill beteckna
ain’t som rent gubbtjyvsspråk en tankeställare. Och med tanke på vad som står i
OED och att Tolkien själv använder
ain't kan han knappast ha missat den poängen. Och jo, det
är en värdigare poäng.