Jag har bara läst Ringarnas Herre (eller vad den nu kommer att heta) två gånger. Första gången var på svenska för rätt länge sedan och då var jag inte så väldigt noga med att följa beskrivningarna när jag tänkte mig hur allt såg ut, vilket ledde till lite trubbel med att få allt att stämma. Jag struntade t.ex. i det där med väderstreck...
Rosie skrev:
Hoppar bilderna upp i huvudet av sej själv? Eller måste ni anstränga er för att få dem på plats? Eller klarar ni er lika bra utan bilderna?
Innan jag gick och såg Fellowship of the Ring på bio så läste jag boken på engelska för att se hur jag själv tänker mig allt innan film-midgård fastnar för gott i huvudet på mig. Oftast gick det ganska lätt och bilderna bara dök upp i huvudet, men på vissa ställen hade jag väldiga problem med att få fram någon bild på grund av ord som jag inte visste betydelsen av. Det blev en hel del omläsningar av samma stycke, och hjälp av en ordbok när jag till sist hittade den, och då gick det till slut.

Rosie skrev:
Själv får jag anstränga mej ganska ordentligt ibland för att få platserna att träda fram, och trots det får jag ge upp vissa miljöer.
Jag hade bestämt mig för att vara riktigt noggrann den här gången, och inte läsa vidare förrän jag hade en tydlig bild av miljön och vart de går, men vid Minas Tirith fick jag ge upp på ett ställe. Det gick bra att föreställa sig allt tills de kom högst upp men där fick jag lov att ge upp för min uppslagsbok syntes inte till.
Det var väldigt kul att läsa alla beskrivningar av allt den här gången. När jag var yngre tyckte jag att det blev lite tråkigt när Tolkien började på en lång beskrivning, men det kändes helt annars nu. Hela världen blev så tydlig i mitt huvud. Midgård är en mycket vacker plats.
