Aslak skrev:
Så, är det någon här som tycker det? Och isåfall vilka dikter/sånger?
Ringversen naturligtvis!
Skämt åsido, versöversättningarna är i många fall riktigt bra, tycker jag. Det sägs att det inte var Ohlmarks som gjorde dem utan redaktören Disa Törngren, vilket i så fall skulle förklara saken. Ohlmarks nöjde sig med att ta sig an de allra viktigaste, som själva ringversen...
Ta t ex "The Road goes ever on". Det är svårt för i alla fall mig att tänka sig att den går att göra till svenska mycket bättre än så.
Citera:
The Road goes ever on and on
Down from the door where it began.
Now far ahead the Road has gone,
And I must follow, if I can,
Pursuing it with eager feet,
Until it joins some larger way
Where many paths and errands meet.
And whither then? I cannot say.
Den väg, jag vandrar går och går
från dörrens sten, där upp den rann.
Nu ringlar fjärran stigens spår,
som jag skall följa, om jag kan,
skall trampa den med ivrig fot,
tills i ett stråk den mynnar ner,
där tusen villspår ta mig mot -
och sedan vet jag intet mer.
Men
bättre än originalet? Det förutsätter nästan en dålig översättning, eftersom man som översättare skall ge f-n i att förbättra och lägga till; så då får vi med andra ord vända oss till Ohlmarks! Jag kommer på rak arm på två småverser som jag faktiskt tycker är bättre på svenska.
Citera:
Book I, ch 8: Fog on the Barrow-Downs
He bade them lie there 'free to all finders, birds, beasts, Elves or Men, and all kindly creatures'; for so the spell of the mound should be broken and scattered and no Wight ever come back to it.
Han vigde dem och bjöd dem ligga där -
för farande färdmän
till fritt byte,
för fåglar, fän och alver,
för vägarnas människor,
för vänliga varelser alla!
Ty på så vis skulle kumlets förbannelse skingras och brytas och aldrig mer någon gast kunna återvända dit.
och
Citera:
Book II, ch 3: The Ring Goes South
'That is true,' said Legolas. `But the Elves of this land were of a race strange to us of the silvan folk, and the trees and the grass do not now remember them: Only I hear the stones lament them: deep they delved us, fair they wrought us, high they builded us; but they are gone. They are gone. They sought the Havens long ago.'
- Det är sant, sade Legolas. Men alverna i detta land var av en ras, som är främmande för oss. De tillhörde skogsfolket, och träden och gräset minns dem inte längre. Endast stenarnas sorgesång hör jag: från djupet hämtades vi, fagert formades vi, högt höjdes vi, men de är borta som vindarna fara. De har farit. De sökte sig till Hamnarna för länge sedan.
I båda fallen har Ohlmarks framgångsrikt använt sig av allitterationer som saknas i originalet, och i båda fallen har han lagt till och broderat ut på ett sätt som jag faktiskt tycker resulterar i en bättre vers på svenska än på engelska. Men därmed förstås inte sagt att det är en bra
översättning!
Logga in
Bli medlem
FAQ
Sök
)