Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Det verkar ju sjukt kul!

Gösta Berlings Saga av Selma Lagerlöf. Jag gillar sättet hon skriver på, och hur boken är uppbyggd.

En God Människa av Nick Hornby. Jag älskar hans andra böcker (iaf de jag har läst...)

"Pride and prejustice" av Jane Austin. Jag är inne på den 90oende sidan, och det slår mig hur olikt Austins överklasspoträtt är i jämförelse mot vad Wilde skapade i "A Picture of Dorian Gray". Visst märker man den nästan hycklande trevlighetsprincipen i båda böckerna, men det blir inte angripet i Austins bok.

Jag har just läst 1632 av Eric Flint, och läser just nu fortsättningen 1633 av Eric Flint och David Weber. Det är en underbart osannolik historia om hur en liten stad i West Virginia råkar bli flyttad i tid och rum till Tyskland mitt under 30-åriga kriget, och hur världshistorien skrivs om när dessa glada hillbillies med sin moderna teknik försöker introducera demokrati av amerikansk modell några hundra år för tidigt. Alla de välkända gestalterna från perioden är med - Tilly, Wallenstein, Pappenheim, Richelieu - och ur svenskt perspektiv är det förstås inte minst fascinerande att få se Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, Banér, Horn, Torstensson m fl kända svenskar spela glorifierade hjälteroller. Inte minst slaget vid Breitenfeld - som i boken äger rum precis som i verkligheten, innan modern teknik hunnit börja förändra historien - är skildrat som en riktig lovsång till di svenske (inklusive finska hakkapälliter) och inte minst G2A personligen. Jag tror inte att jag någonsin har sett Sverige så välvilligt betraktat med amerikanska ögon förut. (Flint är påläst också, har fått detaljerna rätt så vitt jag kan bedöma, till och med ner till de svenska ord som förekommer.)

Jag har inte läst mycket alternativ historia, så jag har inte mycket att jämföra med i genren, men den här ger mig ett kompetent och välskrivet intryck. Kan rekommenderas!

Instämmer med föregående talare! Det är en väldigt rolig serie -- Gustav II Adolf är därtill en bra actionhjälte . Måste jag ha någon liten, liten invändning blir det att jag har lite svårt att smälta "we bring justice, enlightenment, Mom's apple pie and the American way of life to the poor benighted European barbarians"-perspektivet. Men böckerna fick mig i alla fall att ge mig i kast med Peter Englunds böcker om Sverige på 1600-talet, så rent indirekt är de väldigt lärorika.

Läser nu I cirkelns mitt av Dan Brown. Verkar vara i klass med hans tidigare böcker. Återkommer när jag har läst ut den...

Jag sträckläser Robert Jordans "Drakens Återkomst" (Wheel of Time)-serie. Har just avslutat svenska bok 12. Jag lånar dem på biblioteket nära mig och de har bara på svenska, tyvvär. Det går för snabbt att läsa dem för att man ska få något ut av att köpa dem tycker jag.

Jag tröttnade i bok 14. Jordan börjar upprepa sig som satan. Man har sett allt 100 ggr förut och man förstår att han aldrig kommer att knyta ihop berättelsen.

Ska börja läsa Den Gyllene Drakens Rike av Isabel Allende nu. En del i en spännande ungdomsserie av författaren till Andarnas hus.

Angående I cirkelns mitt av Dan Brown: Den var helt i klass med Da Vinci-koden och Änglar och demoner. Hög spänning och mycket fakta.
Fast jag irriterar mig på Browns sätt att vara oväntad. Eftersom man nu väntar sig att det oväntade ska hända så blir det oväntade väntat. Så har det varit i alla hans böcker som jag läst. Jag kunde förutse en hel del på grund av det...

Alla böcker av Dan Brown är fullspäckade med olika fakta, tyvärr kan man inte tro på någonting eftersom en hel del inte är sant (Prieure de Sion har t.ex aldrig existerat). Han har även en del vetenskapliga fel i I cirkelns mitt.

Men om man i en underhållningsbok utger sig för att berätta fakta, och den faktan inte stämmer, då är det inte bra.

Brown använder alltid samma schema för hur han bygger upp sina berättelser.

SPOILER

Har ni som har läst A&D,TDVC och DP (ICM) tänkt på att skurken i alla tre är den gode pålitlige "mentorn" som dessutom läsaren i alla tre fallen tror är död?