HOBBINGE

obbinge (Hobbiton) – By i Fylke. Namnen innehåller folkbeteckningen hobbit samt det vanliga ortnamnselementet -inge. Denna efterled markerar tillhörighet av olika slag, och ortnamnet skulle alltså kunna förstås som ’hobbitplats’. Formen ansluter sig till en stor avdelning i Fylkes namngalleri – omfattande exempel såsom Kullen, Gröna kullarna och det till landet angränsande Gamla skogen – som utmärks av betydelsemässig och ofta uttrycksmässig enkelhet. I Fylke märks ortnamnselementet -inge också i Grävlinge nordöst om Hobbinge; dessutom förekommer det i Meringe ström på gränsen mellan Rohan och Gondor.

Bild: © Taurrohir

Hobbinge var en av de äldre byarna i Fylke.* För de svenska -inge-namnen är det mindre vanligt med, som i det här fallet, bildningar till en folkbeteckning, men de äldsta företrädarna för typen kommer just av inbyggarnamn på -ingar. Man antar dock att -inge snart övergick till att uppfattas som en allmän ortnamnsbildande efterled, liksom hos det sannolikt yngre midgårda Meringe ström (Grävlinge kan vara bildat till släktnamnet Gräfling). De svenska namnen på -inge användes för att bilda ortnamn från omkring 2 000 till 1 200 år sedan. Företrädarna för namntypen plägar vara koncentrerade kring centrala bygder och vattensamfärdselleder, och särskilt det förstnämnda förhållandet tyder på ålder.

Även om namnet Hobbinge är bildat till en benämning på inbyggarna finns det inga belägg för att hobbitarna också skulle ha kallats för hobbingar, vilket normalt är en förutsättning för ett ortnamn som Hobbinge. De svenska undantag från mönstret som finns är konstruerade, och utifrån formen framstår det därför som troligast att byn i fråga vid något enskilt tillfälle namngivits som Hobbinge, snarare än att formen växt fram på det sätt som vanligen är fallet hos ortnamn. Samtidigt tyder mycket på att namnets ålder är hög. För att det ska vara motiverat att döpa bosättningen till ’hobbitplats’ bör det inte finnas något större antal andra platser i grannskapet bebodda av hobbitar. Detta var emellertid inte fallet mot slutet av tredje åldern, vilket tyder på att Hobbinge, beläget nästan mitt i Fylke, grundades under den första tiden efter att landet koloniserades i tredje ålderns år 1601. Förhållandet att omgivningens bynamn, såsom Ovankull och Korsvägen, ger ett yngre intryck och har en mindre allmängiltig betydelse pekar åt samma håll. Men det går inte att bortse från möjligheten att Hobbinge är ett så kallat falskt -inge-namn, där -inge i själva verket härrör ur en efterled som -ängen, vilken med tiden har anslutit sig till namngruppen. I sin egenskap av ett konstruerat namn skulle Hobbinge också kunna vara bildat vid en tidpunkt efter den period då -inge-namnen uppkom, om namngivarna valt efterleden såsom ett element som stärker bildningens karaktär av ortnamn.

Originalets form av ortnamnet är Hobbiton, med betydelsen ’hobbitstad’. Det ovannämnda Meringe ström heter Mering Stream, medan Grävlinge motsvarar Brockenborings; kopplingen hos -inge-efterleden saknas alltså hos dessa namn. Hobbiton ger inte, såsom Hobbinge, intrycket av att vara frukten av en namngivning, utan har troligen vuxit fram naturligt.

Tolkien önskade att namnet skulle översättas med en bildning bestående av hobbit jämte en efterled med betydelsen ’by’. Närliggande svenska motsvarigheter till efterleden -ton är -sta och -tuna, där -tuna är språkligt besläktat med originalets ord, medan -sta åtnjuter en större geografisk spridning och därvidlag bättre motsvarar engelskans -ton. Hobbesta och Hobbetuna skulle därför vara möjliga svenska former av namnet, som också tar hänsyn till förhållandet mellan Hobbiton och ett tankemässigt Hobbit-town, som byn skulle ha kallats om den uppstått i ett nutida engelskt språklandskap – här motsvarat av Hobbesta i förhållande till Hobbitstad samt Hobbetuna i förhållande till Hobbittuna.

Även kallad: Hobbinge-vid-Ån.

* Ringens brödraskap, s. 19.

––––––––

Kommentera (1)

Upp
Tillbaka till Månadens namn