![]() |
||
Nummer 10 2002 | ||
Välkommen till nummer 10 av Tolkiens Arda - Magasinet! INNEHÅLL ANGÅENDE TOLKIEN Tolkiens Arda växer... NYHETER Harry Potter agerar förband OMRÖSTNINGEN Vad tycks om de nya sidorna? INSÄNDARE FRÅGA OM TOLKIEN! TOLKIENS ARDA SÖKER SKRIBENTER ANGÅENDE TOLKIEN En nyhet denna vecka är tidningsinformationen som nu infogats i magasinets sidfot. Denna avdelning tar upp några formaliteter som kanske kan vara av allmänintresse och presenterar redaktionen. Jag vill betona att ni gärna får kontakta medarbetarna på deras personliga mailadresser, respons är alltid uppskattat. Det är också mycket positivt om ni kan skicka in de frågor som kan appliceras direkt till berörda experter, något som besparar mycket jobb för redaktionen och dessutom leder också till bättre läsarservice. De respektive ämnena och adresserna är såsom följer: Frågor om språken: tolkiensarda@post.com, skriv "till Björn". Frågor om dvärgarna och deras språk: magnus.aaberg@home.se Frågor om fantasy i allmänhet och Ardas första och andra ålder: jss001@hotmail.com Mer information finns under avdelningen Vi som svarar på frågorna. Det ska poängteras att frågor om exempelvis dvärgar som skickas till tolkien@sfbok.se givetvis fortfarande får svar, men det är en fördel om de kommer rätt redan från början. Som synes har vi i detta nummer med oss en ny expert som ska hjälpa till och svara på era frågor, nämligen Johan Sandberg. Johan har två specialämnen: dels så är han ytterst kunnig när det gäller fantasygenren i stort, och dels så är han extra påläst när det gäller tidsepokerna innan Ardas tredje ålder. Han svarar alltså på era frågor som berör första och andra åldern och tiden innan dess, Silmarilliontiden helt enkelt, och fantasy i allmänhet. Johan har agerat referens i ett otal gymnasiala specialarbeten om fantasy och även skrivit en hel del artiklar om ämnet i sina dagar. Veckans omröstning är i själva verket en läsarundersökning, vi undrar helt enkelt vad ni sätter för betyg på de nya Tolkiens Arda-sidorna på en skala från 1 till 10. Hoppas ni tar er tid att betygsätta sidan, det uppskattas mycket! Trevlig läsning! Gustav Dahlander
| ||
NYHETER Nypremiär för Sagan om ringen! Äventyret är inte slut än för Peter Jacksons The Fellowship of the Ring/Sagan om ringen. Den 15 november hade filmen nypremiär på SF-biografer över hela landet. Återigen har alltså ni som ännu inte upplevt sagan på vita duken chansen, och för oss andra: ja, bättre uppladdning inför The Two Towers/Sagan om de två tornen kan man väl knappast tänka sig? Man kan misstänka att det inte är sista gången vi får se en nypremiär av denna film, se nyhetsavdelningen i Tolkiens Arda nummer 1... Ny Harry Potter-film Det dröjer ännu en tid innan det är dags för ni-vet-vad, men redan i fredags, den 22 november, kunde fantasyälskare glädja sig åt lite ny biomagi. Den andra Harry Potter-filmen, Harry Potter och Hemligheternas kammare, hade nämligen premiär. Alltid en uppladdning... Mailadress ur funktion Tolkiens Ardas mailadress tolkiensarda@post.com har under veckan tillfälligt varit ur funktion, nu ska dock adressen fungera igen. För kontakt med tidningen vid denna typ av händelser hänvisas till tolkien@sfbok.se. Vi beklagar de eventuella komplikationer problemet har orsakat. ---------------
Tillbaka till Innehåll OMRÖSTNINGEN Efter mycket arbete lades slutligen de nya Tolkiens Arda-sidorna upp förra veckan. Det är självklart viktigt för oss att veta vad ni läsare tycker, håller de måttet? Vi skulle bli jätteglada om ni kunde rösta nedan. Vad tycks om utseendet och funktionerna? Detaljerad respons uppskattas givetvis än mer, skicka in dina synpunkter till tolkien@sfbok.se. I de två senaste numren har de populäraste aktörerna inom Tolkienmusiken utsetts. Det är helt klart att ni läsare gillar Howard Shore, skaparen av filmmusiken till Peter Jacksons trilogi. Denne innehar en storstilad ledning i omröstningen om vem som gör bäst Tolkienmusik, med nästan dubbelt så många röster som tvåan Blind Guardian. Shore har också flest representanter med i toppen när det gäller tidernas bästa Tolkienlåt. När detta skrivs är tidernas bästa Tolkienlåt Enyas "May It Be", men loppet är mycket jämt. Relativt få röster har räknats in, så omröstningen kommer ännu vara öppen ett bra tag... Tidigare fortfarande öppna omröstningar: Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 6, "vem är det bästa Tolkienkonstnären?" Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 7, "vilken fantasyförfattare läser du helst bortsett från Tolkien?" Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 8, "vem gör bäst Tolkienmusik?" Tolkiens Arda -- Magasinet nummer 9, "vilken är den bästa Tolkienlåten?" Tillbaka till Innehåll | ||
INSÄNDARE Vi som svarar på frågorna Tolkiens Arda har ett antal experter som svarar på inskickade frågor. De flesta är specialiserade på vissa ämnen inom Tolkieniana, skriv till den som är kunnigast inom det område din fundering gäller. Du kan utöver att använda direktadresserna nedan komma i kontakt med samtliga experter genom att skriva till tolkiensarda@post.com, med texten "till [expertens namn]" i ämnesraden. Gustav Dahlander Gustav har det övergripande ansvaret för magasinet och svarar också på de flesta frågor, när det inte står något namn efter svaret är det han som har varit framme. Mer om Gustav kan du hitta på Förstasidan. Fråga Gustav: tolkiensarda@post.com Björn Fromén Experten på Ardas språk. Om du har spörsmål kring alviska språk och skrivtecken så är det oftast Björn som står för svaret. Björn är medlem i Mellonath Daeron, språkgillet i Tolkiensällskapet Forodrim. Fråga Björn: tolkiensarda@post.com, skriv "till Björn". Johan Sandberg Expert på fantasygenren i stort, samt Ardas första och andra ålder. Skicka dina frågor om fantasy och Silmarilliontiden till Johan. Johan är 37 år ung och har läst fantasylitteratur sedan en regnig eftermiddag 1977. Han föredrar heroisk fantasy, men har också en lätt sjuklig glädje av det som i bland kallas för "sword 'n' sorcery". Fråga Johan: jss001@hotmail.com Magnus Åberg Experten på folket dvärgar och deras språk khuzdul. Skicka din fråga till Magnus om du har funderingar kring dessa ämnen, du kommer garanterat få ett kunnigt svar. Magnus är medlem i Mellonath Daeron, språkgillet i Tolkiensällskapet Forodrim. Fråga Magnus: magnus.aaberg@home.se Kan du mycket om Tolkien? Då kanske du kan bli en av Tolkiens Ardas Tolkienexperter! Varför inte dela med dig av din kunskap till de vetgiriga? Hör av dig till tolkiensarda@post.com! Snabb-faq Vad betyder "Arda"? Arda är det alviska ordet för "världen", platsen för Tolkiens sagor. Om alviska språk: Se fråga 14 i faq:en och specialen i Tolkiens Arda nummer 1. Om Tolkiens liv och de böcker han skrev: Se fråga 1, 2 och 3 i FAQ:en, eller kolla in en biografi eller en bibliografi. Vad betyder SOR, LOTR, HOME och alla andra förkortningar? Se avdelningen "Förkortningar" på Förstasidan. 1. Kommentar: Hej igen, Gustav! Angående författare så finns det en hel del som jag anser förtjänar att nämnas. Framför allt gäller det nordisk litteratur som är skrivet av författare som inte i första hand förknippas med fantasy, men som kan härledas till tiden före Tolkien. Frithiofs Saga (Esaias Tegnér) är en klassisk historia som fullbordades 1825. Här förekommer alver, dvärgar och drakar, allt hårt knutet till den fornnordiska mytologin. Det är lätt att se hur Tolkien inspirerades av detta verk, framför allt vid namnkonstruktioner. Jämför bara namnen Skinfaxe och Rimfaxe. Just det - det är namn på två hästar. Men så lät väl också Tolkien rohirrim motsvara nordmän. Kalevala, Finlands nationalepos, består av 50 sånger eller runor som har sitt ursprung i andras uppteckningar av finska folksånger i östra Finland och Karelen. Verket sammanställdes av Elias Lönnrot i mitten av 1800-talet och är en fantastisk upplevelse att läsa. Kalevala ger ytterliga några signaler till var Tolkien hämtade mycket av sin inspiration: skapelsemyten och dess mäktiga sång, örnarna, övermänskliga krafter, visdom och skönhet. Det finns en fullständig översättning till svenska, utgiven 1999, som jag rekommenderar varmt (ISBN: 9174860534). Edda är en benämning på två skilda verk i medeltida isländsk litteratur. Den poetiska Eddan är en samling dikter, främst bevarade i huvudhandskriften "Codex Regius", som är från senare delen av 1200-talet. Den poetiska eddan har tolkats till svenska av bland andra Åke Ohlmarks, vilket kanske skvallrar en del om varför stämningen i översättningen av SOR skiljer sig från originalet. Det svävar som bekant en nordisk klang över den svenska versionen. Den prosaiska eddan är är ett verk av Snorre Sturlasson från början av 1220-talet. Den är uttryckligen avsedd som en handledning för samtida skalder, men är en oerhört läsvärd sådan. Till sist vill jag slå ett slag för vikingaromanen Röde Orm av Frans G Bengtsson, utgiven 1945. Den andas samma stämning som Ohlmarks översättning av LOTR, men med mycket humor. Boken har blivit uppmärksammad inte minst tack vare Charlie Christensens utomordentliga serieversion. Del tre (Julgillet) utkommer till jul. Med vänlig hälsning, Tobias Ahlgren Svar: Stort tack för all dina intressanta lästips, Tobias! Jag kanske ska nämna att Tobias tidigare insändare finns att läsa under Omröstningen i nummer 9. Att rohirrim motsvarar nordmän är kanske en liten förenkling, de är ju nordmän. Till språket och i vissa andra aspekter motsvarar de gamla tiders invånare på brittiska öarna. Men visst, du har rätt. 2. Kommentar: Angående min tidigare insändare: "Går det här med ljusalv i arv? Räknar man Arwen som ljusalv för att Galadriel var det?" Jo men man blir ju ljusalv eller mörkeralv beroende på om man sett De två träden, men Arwen har ju inte gjort det, det har ju bara Galadriel gjort. Så Arwen är i så fall ingen äkta ljusalv, eller? Noldo är hon ju för det blir man av familjen, får det från sina förfäder, men det är ju inte samma sak som ljusalv. Cicci Cabrera Svar: Den förra frågan publicerades i nummer 9, fråga 13. För att inte skapa allmän förvirring kan det kanske först vara värt att nämnas att originalens "Light-elf" inte är samma sak som svenskans ljusalv. "Elf of the Light" är, något förvirrande, den korrekta motsvarigheten i engelskan, och detta på grund av diverse översättningsfel. "Light-elf" refererar exklusivt till medlemmar av alvstammen vanyar medan "Elf of the Light" även kan appliceras på noldor och vissa teleri, man kan sätta likhetstecken mellan denna benämning och namnet calaquendi. Ljusalv, alltså, är någon som skådat De två trädens ljus. Här har du ju faktiskt en poäng, Arwen och hennes likar, ättlingar till calaquendi som fötts i Midgård (eller för den delen i Aman efter de två trädens slocknande), är ju inte ljusalver enligt denna definition, som också är den som går igen i så gott som alla uppslagsverk. Jag vill dock med bestämdhet vidhålla att även calaquendis ättlingar kan kallas "Elves of the Light", dessa alvfolks upphöjda egenskaper bör gå i arv. Det finns inte mycket som talar för att exempelvis Celebrían, Galadriels Midgårdfödda dotter och Arwens mor, skulle tvingats avstå från att kalla sig ljusalv. 3. Kommentar: Ett stort tips till alla LOTR-fans som vill ha ett fantasyspel är Morrowind, det liknar LOTR och är ett bra tips, man tröttnar aldrig på det. Den blivande Frodo!!! Svar: Tack för tipset! 4. Fråga: Vilken av statyerna i filmens Argonath föreställer Anarion? Den med skägg eller den slätrakade? Anithrylas Svar: Jag har inte någon bild på stoderna från filmen till hands, men Tolkiens mening var med all säkerhet att Anárion är den som står på västra stranden, den högra stoden när man ser dem framifrån. I Gondors begynnelse hade ju Isildur sin förläning och residensstad öster om Anduin, Ithilien och Minas Ithil, medan brodern Anárions hade staden Minas Anor och förläningen Anórien väster om floden. Detta arrangemang medför också att den äldre brodern står till höger, den yngre till vänster. Anders Stenström Forodrim, Stockholms Tolkiensällskap Gästexpert 5. Fråga (från nummer 9): Hej Gustav! Tack för en förträffligt bra spalt! Jag undrar en sak angående valar. I den fornnordiska mytologin finns två sorters gudar, asar och valar. Har Tolkien snott detta rakt av eller är det bara ett sammanträffande? Hanna Kompletterande svar: Några "valar" finns inte i nordisk mytologi (möjligen "valor", det vill säga "völvor", och "valkyrior"). I Tolkiens äldsta quenyalexikon (det som betecknas QL i DFSB) är "Valinor" översatt med "Asgard", så åtminstone i sin ungdom satte han nog ungefärligt likhetstecken mellan "Valar" och asar. Min gissning är att det är Odens boningar Valhall och Valaskjalf som ytterst ligger bakom "Valinor", "Valimar" och "Valar". "Aesir" och "vanir" är de isländska (fornvästnordiska) orden för asar och vaner; i engelska är de citatord hämtade från isländska. Det finns många förslag till vad namnet "vaner" ursprungligen hade för innebörd. Ett förslag är "de väna, behagfulla", ett annat "de ljusa, glänsande". Nog misstänker man att detta kan ha inspirerat språkvetaren Tolkien både till "maiar", ursprungligen kallade "vanimor", "de fagra", och till "vanyar", "de ljushåriga", eller "ljushyllta" (alvernas första klan). Björn Fromén Fotnot: Det ursprungliga svaret återfinns i nummer 9, fråga 3. 6. Fråga: Hej! Varför vill ringvålnaderna synas? Eller: varför bär de mantlar? Är det inte bättre om de är osynliga? Tack på förhand Cormalanndil Svar: Hej! Detta är en inte helt lätt fråga att besvara, då Tolkien själv aldrig lär ha gjort det. I LOTR nämns att de använder klädnader när de vill ha att göra med Midgårds folk, i osynligt tillstånd skulle de ju inte kunna föra konversationer med exempelvis gubbtjyven Gamgi. När de är osynliga sprider de fruktan kring sig, även om folk inte vet varifrån denna känsla kommer. Kanske är det så att de är mer sårbara oklädda, att de använder rustningar ibland skulle kunna tyda på detta. Kanske är de helt enkelt så självsäkra att de accepterar att bli sedda, deras hästar och vapen syns ju i vilket fall. Kanske hoppas de att den skräck de injagar i sina fiender växer av det faktum att de syns i sina svarta läskiga mantlar... 7. Fråga: Har hoberna ett eget språk? Anders Gustafsson Svar: Frågan kan besvaras med ett enkelt nej. Hobbitar hade gemensamt språk med de större folk de bodde grannar med. I sin äldsta kända vistelseort, Anduins norra dalgång öster om Dimmiga bergen, talade hobbitarna därför nordmannaspråk. Till den gruppen hörde också språket hos ryttarfolket éothéod, förfäder till folket i Rohan. Tolkien återger i allmänhet namn och begrepp från dessa språk med fornengelska (anglosaxiska) former. Namnen "Trahald" och "Nahald" från nordmannaspråket möter vi därför i berättelsen som "Sméagol" och "Déagol". Sedan hobbitarna hade migrerat västerut över Dimmiga bergen till Eriador, bytte de snabbt sitt tidigare språk mot väströna, allmänspråket i de länder som styrdes av ättlingar till Elendil. En mindre del, de sydliga stoorerna, hade först en mellanperiod då de talade ett språk ur samma grupp som det hos folket i Dunland. Men när de så småningom anslöt sig till övriga hobbitar i Fylket, övergick även de till väströna. Hobbitarnas väströna hade dock till viss del ett säreget ordförråd. När "hobbitspråk" eller "hobbitiska" nämns, är det den typen av specialiteter man åsyftar. Det handlade mest om ord från deras tidigare nordmannaspråk som levde kvar i avslipad form. Både i Fylket och Bri hade man till exempel egna ärvda namn på årets månader i stället för de från alviska lånade namnen som normalt användes i väströna. Andra ord av samma sort som Tolkien nämner är "kuduk", "hålbo"; "kast", "klenod"; "trân", "håla"; "ribadyan", "födelsedagsbarn". Men i berättande text använder han inte dessa genuina former utan ersätter dem med specialkonstruerade engelska ord. I stället för "kuduk" skriver han sålunda "hobbit", i stället för "kast" "mathom", i stället för "trân" "smial" och i stället för "ribadyan" "byrding". Rester av de sydliga stoorernas Dunlandbesläktade språk fanns också kvar i delar av Fylke. De mest framträdande exemplen är mansnamnen i Bockrikeherrarnas familj. Ett sådant namn var "Kalimac" som i dagligt tal förkortades till "Kali". Tolkien meddelar att kortformen oegentligt kom att betraktas som identisk med ett adjektiv, "kali", "glad, munter", som fanns i den allmänna väströnan. Han har därför översatt "Kali" med "Merry"; och för att detta liksom "Kali" ska kunna uppfattas som en kortform, har han låtit "Kalimac" få motsvarigheten "Meriadoc" (egentligen ett walesiskt namn). Björn Fromén 8. Fråga: Jag har hittat ett nytt namn till Androlord: Alrosion. Han ska fortfarande vara Vattnadals herre. Denthor kan få vara rådgivare istället. Han kan också få heta Heron. Vad det bättre namn? Sauron X Svar: Alrosion tycker jag låter mycket bra, och Vattnadals herre låter mer passande än Vattnadals kung. Om Denthor istället blir rådgivare och får heta Heron blir det hela enligt min subjektiva mening än bättre, keep it up! Fotnot: Frågan berör Sagan om krigsherrens återkomst, en berättelse av Sauron X som utspelar sig i Midgårds fjärde ålder. Sagan kommer med tiden publiceras i sin helhet på Tolkiens Ardas sidor. Något datum är ännu inte satt. För tidigare förhandstittar: se Tolkiens Arda -- Magasinet, nummer 9, fråga 6 och 7, samt insändaren "Uppföljare till LOTR" i Tolkiens Arda -- Magasinet, nummer 7. 9. Fråga: Hej! A: Hur många hobsläkter finns det? B: Vad hände med Glorfindel efter Ringens krig? C: Jag tycker nazgûlernas "flyghästar" mer liknar drakar... D: Kan Sauron någonsin komma tillbaka (som ande eller liknande)? Sauron X Svar: A: Det finns tre "förgreningar" inom hobernas folk, nämligen harfötter, stoorer och fallohider. De tre har vissa särskilda egenskaper men är vid tiden för Ringens krig svåra att särskilja från varandra. Harfötterna var vanligast. Om du med hobsläkter menar släkter, som Bagger och Fagerbarn, så går det tyvärr inte att svara på frågan. Det fanns ett oräkneligt antal olika, Tolkien namnger inte fler än en bråkdel. En av de bästa källorna till hobnamn är släktträden i tilläggen till SOR, på engelska "The Appendices". B: Tolkien redogjorde aldrig för detta. Allt tyder på att Glorfindel förr eller senare färdades till Den yttersta västern. C: De är varken flygande hästar eller drakar. De kallas "vingbestar", eller "vingade skuggan", och är så vitt man kan förstå unika varelser som inte har några motsvarigheter i naturen. Kanske skapades de ursprungligen från örnarna. De kan också i Tolkiens mytologi sägas vara motsvarigheter till pterodaktylerna, urtidens "flygödlor". Dessa har ju enligt legendariumet aldrig funnits eftersom det daterar jordens skapelse till 60 955 år innan dags dato, och någonstans ska väl de skelett som hittats ha sitt ursprung... Jämför även olifanterna och elefanterna. Det är inte riktigt samma sak, men temat är liknande. D: Sauron slängdes liksom Morgoth ut i Tomrummet utanför världen. Det är möjligt att han kan återvända om han får hjälp av någon i Arda. Se exempelvis det Saurons säger till Ar-Phârazon på Númenor i Silmarillion. Det finns en profetia om "Det stora slutet" som eventuellt inkluderar Morgoths återkomst. Då kanske även Sauron skulle få göra comeback, men det hela är ganska oklart... Jag ska även påpeka att Sauron alltid varit en ande, maiar kallas ju ofta för "maia-andar". 11. Fråga: Hur säger man "jag älskar dig" på högalviska? ME! Svar: Här är det lätt att ge ett kort och koncist svar: "tye mélan". Björn Fromén 10. Fråga: Hej! I nummer 5 var det en fråga om hobbröd, jag undrar om ni har hittat någon information och så fall, kan ni skriva det i tidningen? Tack på förhand! Lisa the Fantasy Fan!!! Svar: Hej Lisa! Faktum är att Tobias Ahlgren (se även hans utmärkta författartips ovan), i numret efter hade kompletterande information. Tolkiens Arda nummer 6, insändaren "Magi i Midgård": "Angående Hobbröd (som en fråga gällde i Tolkiens Arda nummer 5 2002) kan följande läsas i Ingvar Svenssons uppslagsbok Tolkiens Midgård: 'Kramsom (Cramsome) Bröd och bakverk av havre. Trollet i dikten lärde Pär Spelevinker baka kramsomtårta.' Dikten i sin helhet finns i Ringens värld sid. 177ff, Almqvist & Wiksell 1980. En sökning på Internet ger också recept på något som heter bannocks som påminner om scones med honung." Kom ihåg detta om du vill försöka dig på att baka hobbröd, sök på "bannocks" på Internet... 11. Fråga: Vad heter Gollums bror? Semam Ekinci Svar: Gollums, det vill säga Sméagols, eventuella syskon nämns aldrig. Om du syftar på Déagol så refereras denne till som Sméagols "cousin" i originalet. Nu är det så att de för detta på intet sätt behöver vara släkt, "cousin" har nämligen i engelskan många betydelser som inte alla förutsätter släktskap. 12. Fråga: Hellu och tack för en bra sida! Jag har två frågor här som jag undrar över: A: Balrogen i Moria, måste väl ha varit där sen första ålderns slut då alla Morgoths tjänare flydde och gömde sig för valar (?). Vad jag förstår så har det funnit dvärgar i Moria sedan till och med före första åldern. Men hur kan då balrogen ha kommit dit och sedan gömt sig djupt ner i gruvorna, för att sedan bli övertäckt (eller något) tills dvärgarna kom och grävde upp honom igen, utan att bli upptäckt när han kom? Och i så fall: varför dödade inte balrogen dvärgarna när han kom istället? Humm... B: Varför blir alverna så ledsna när någon av dem dör? Är det inte så att de kommer till Mandos (eller något) i Valinor och sen kan återvända efter en tid? Såvida det inte var en ganska dum alv så blev de väl utsläppta ganska fort också? Olle Svar: A: Min teori är att balroger kan ta sig fram var de vill, och under så många tusen år som gick mellan gömmandet och upptäckandet av Morias balrog kan världen ha omskapats på många sätt. Det som sägs i Silmarillion är ungefär att Morgoths styrkor skingrades efter det stora slaget, och många makter flydde och lade sig att vila vid världens grundvalar. Det finns ingen information om att Moria-balrogen tog sig till sin viloplats genom Morias boningar. Jag kan tänka mig att den kan ha grävt sig ner till världens grundvalar vilken väg som helst, och under årtusenden har sedan världen omdanats så att denna andra väg inte längre funnits till. Därför vilade balrogen fullständigt ostörd ända tills dvärgarna i Moria grävde för djupt. Detta vare min teori. Jag har vidarebefordrat frågan till Mellonath Daeron, Tolkiensällskapet Forodrims språkgille, för ytterligare respons. Magnus Åberg B: Det är helt riktigt att alver aldrig dör, det som händer är att deras fysiska kroppar förstörs men de hamnar då i Mandos salar och reinkarneras sedan vanligen. Det är möjligt att vissa extraordinära elakingar såsom Fëanor aldrig släppts ut därifrån men dessa utgör i så fall undantag. Om de dör av sorg likt Fëanors mor är kan man tänka sig att ingen reinkarnation sker. Alverna lämnar aldrig världens cirklar och går under med den, Tolkien var emellertid inte så säker på att detta måste vara en fördel. Mer om detta kan du läsa i nedan omtalade HOME 12, s. 377, i Letters samt på ett otal andra ställen. Att en alv "dör", att den fysiska kroppen förstörs, innebär alltså att den kanske aldrig får återse sina vänner. I vilket fall så dröjer det ett tag innan reinkarnationen sker, så en lång frånvaro blir det. I vanliga fall färdas heller inte alver tillbaka till Midgård från Aman (Glorfindel var troligen ett undantag, se fråga 1 i Tolkiens Arda nummer 9), så det dröjde åldrar innan exempelvis Gil-galads vänner eventuellt skulle få träffa honom igen. 13. Fråga: Hej! Jag skriver ett fördjupningsarbete om Tolkien och om hans berättelser. Jag har nu 6 månader på mig, och vore tacksam för lite hjälp. Jag undrar (A:) var jag kan få tag på information om Tolkiens uppväxt och hur han hade det. En del i arbetet ska handla om alver. Behöver därför (B:) grundläggande fakta om dem, som var de kommer ifrån och liknande. Vilka av hans böcker ska man läsa då? Hoberna ska jag också skriva om, (C:) vilka böcker handlar om dem? (D:) There and Back Again, a Hobbits Tale by Bilbo Baggins och Röda boken, finns de att läsa? Tack på förhand! Jennifer Svar: Hejsan Jennifer! Hoppas arbetet går bra, du får gärna skicka in det till tolkiensarda@post.com när det är färdigt, sådant är alltid kul att läsa. A: Den bästa källan för information om Tolkiens liv är Humphrey Capenters JRR Tolkien: A Biography, den auktoriserade biografin. Detta verk finns även på svenska: JRR Tolkien: en biografi. B: Om du läser Silmarillion får du veta allt du vill om alver och mycket mer, för information i uppslagsform rekommenderas Robert Fosters Complete Guide. C: SOR och Bilbo är de böcker som närmare behandlar hoberna. Du får en hel del sakkunskap i prologen till SOR och tilläggen till samma bok, se Ringens värld. D: Nej. Västmarks röda bok är JRRT:s fiktiva källskrift för sina sagor. För mer information om Röda boken, se bland annat LOTR, s. 14. There and back again är Bilbos egna memoarer, där han blickar tillbaka på sitt stora äventyr med Thorins följe. Detta är den fiktiva källskriften för Bilbo, och en del av Västmarks röda bok. 14. Fråga: När kommer cd-hörboken, som du skrev om i Tolkiens Arda nummer 6 (eller har den kanske redan kommit)? Johan Svar: Javisst, de har kommit. Att höra böckerna, exempelvis i samband med att man ska somna, är en upplevelse som rekommenderas. Här följer information om produkterna: Bilbo: en hobbits äventyr (CD, Pan Hörböcker, art.nr: 15361). Pris: 330:-. Sagan om ringen (CD, 1230 minuter, Pan Hörböcker, art.nr: 19944). Pris: 325:-. Sagan om de två tornen (CD, 1140 minuter, Pan Hörböcker, art.nr: 18584). Pris: 325:-. Sagan om konungens återkomst (CD, 930 minuter, Pan Hörböcker, art.nr: 15838). Pris: 325:-. Uppläsare av SOR är Tomas Norström. 15. Fråga: Hej! A: Jag undrar vem som är "chefen" i Sagan om konungens återkomst? B: Var kan man köpa böckerna Träd och blad, Smeden och stjärnan och Gillis bonde från Ham? Niclas Boman Svar: Hej Niclas! A: Det är Lobelia och Otho Säcksta-Baggers son Lotho som kallas "chefen" i Fylke när hoberna återvänder från Ringens krig. Lotho dödades med största säkerhet av Gríma. B: Träd och blad har en gång i tiden utgivits i ett eget band, numer ingår dock skriften i Ringens värld: Ringens värld (kartonnage, 310 sidor, Norstedts, art.nr: 13663). Pris: 109:-. Gillis bonde från Ham finns i en eget litet häfte: Gillis Bonde från Ham (Natur och Kultur, art.nr: 606) Pris: 66:- Smeden och stjärnan är tyvärr ur tryck på svenska. Den finns dock på engelska, Smith of Wootton Major, som en del av bandet Tales From the Perilous Realm: Tales From the Perilous Realm (samlingsvolym, Harper Collins, England, art.nr: 34912). Pris: 119:-. 16. Fråga: Hej igen Gustav! Mycket tacksam för ditt svar senast. Nu har jag en lite dummare fråga att ställa. Det är en sak jag länge undrat över. Hur kommer det sig att Gandalf fortfarande litar på Saruman? Han hade ju bara bedragit rådet ett flertal gånger, bland annat genom att säga att det nog var förgäves att leta efter Ringen när den gått förlorad från Isildurs finger. Och jag skulle inte direkt ha en vän som hade orcher som undersåtar. Gömmer han dem eller? Kan nog ha ett ganska självklart svar, men jag kan inte komma på något vettigt. Gurra P.S. Måste säga att jag är mycket imponerad av dina kunskaper. Svar: Hej Gustav! Jag tackar och bockar för komplimangen. Frågan var inte alls så dum tycker jag, tvärtom ganska intressant. Men jag tycker dock inte att det är alltför konstigt att Saruman, i början av SOR, fortfarande har Gandalfs förtroende. Curunír, som är ett annat av hans namn, har ju alltid varit lite högdragen, men han har troget under lång tid kämpat mot Sauron, det fanns liten anledning att tro att han fallit. Länge hade han ju också gott uppsåt, Gandalf upptäcker för första gången att Saruman börjat föda upp en orcharmé när kan sitter tillfångatagen i Orthanc. Att Saruman bedrog rådet kände ju ingen till, Gandalf antog att Curunír trodde på sitt eget ord när han teoretisera kring Ringens öde. 17. Fråga: Jag skulle vilja veta vad Legolas gjorde när Sauron var besegrad och kriget slut. En del säger ju att han blev kung i Mörkmården och en del säger att han följde med Frodo och kompani, när de reste mot väster över havet. Vad ska man egentligen tro? Med vänliga hälsningar, Ethiwen Svar: Faktum är att ingen av dessa båda teorier stämmer. Här följer den sanna historien: Då Legolas i södra Gondor såg havet väcktes eldars längtan till Aman i hans bröst. Efter Ringens krig ledde Legolas en del av Gröna lövets skogs (det nya namnet på Mörkmården) alver till Ithilien, där de bosatte sig och gjorde trakterna vackra. I fjärde ålderns år 120 seglade han efter Aragorns död så slutligen över havet mot väster, och Gimli gjorde honom sällskap. 18. Fråga: Alvriket i norra Mörkmården där Legolas kommer ifrån, vad heter det? Lukas Svar: Det brukar kallas "The Woodland Realm", SOR har här "Skogslandets rike". 19. Fråga: Hejsan! Tycker verkligen det är såväl roligt som intressant att läsa detta magasin. Jag har själv en fråga som genom åren tyvärr förblivit obesvarad och genom detta fortsatt att driva mig mot vanvettets rand... so here it is: Vem är/var liket/personen i guldrustning som Aragorn går fram till på dödens stig. "Vad hade du här att göra" eller något liknade yttrar Aragorn i samband med detta. SNÄLLA SNÄLLA svara på denna fråga, även om den inte publiceras så kan du väl skicka ett mail? Med vänliga hälsningar, Henrik Svar: Hej! Jätteroligt att du uppskattar Tolkiens Arda, tack för berömmet! Förhoppningsvis kan jag bringa dig åter från vanvettets rand nu, ty det finns i sanning ett klart uttalat svar på ditt spörsmål. Detta återfinns i tilläggen till SOR och lyder i originalet såsom följer, stycket gäller Brego, den andra konungen av Mark (LOTR s. 1042, "Appendix A"): "In 2569 he completed the great hall of Meduseld. At the feast his son Baldor vowed that he would tread 'the Paths of the Dead' and did not return. Brego died of grief the next year." Så ligger det alltså till. Du hade inte behövt oroa dig för att frågan inte skulle besvaras, allt får nämligen svar här, och man får också via mail veta när svaret publicerats. Det är det som är det fina i kråksången... 20. Fråga: De säger i filmen Sagan om ringen, att Bilbo har varit med om en massa äventyr. Men jag har läst boken Bilbo, och det är bara ett äventyr. Har Tolkien skrivit fler böcker som jag inte har läst? Isabella Phersson Svar: Nej då! Bilbo har bara varit med om ett äventyr, och detta skildras i Bilbo. När något annat anges är det bara frågan om slarviga formuleringar, man kan ju säga att han upplevde en rad korta äventyr under sitt stora dito. 21. Fråga: Hej! A: Är det meningen att Tolkiens värld är uppdelad i två bitar? B: Finns det någon bild på Melkor? Hej då! Niclas Svar: Hej Niclas! A: Nu förstår jag inte alls, två bitar? Förtydliga gärna frågan till nästa vecka. Menar du de båda kontinenterna Aman och Midgård? Det stämmer att legendariumet utspelar sig inom båda dessa områden, dessutom finns det minst en ytterligare kontinent i Arda. B: Jag gillar Ted Nasmiths Morgoth and the High Lord of the Noldor. Du hittar den exempelvis på sajten Rolozo Tolkien som jag länkar till i nummer 6. Det finns andra målningar också, du hittar många på ovannämnda sajt...
| ||
FRÅGA OM TOLKIEN! Nog har väl du också en fråga kring Tolkien och hans värld som du gått och grubblat på? Skicka genast in den till tolkien@sfbok.se! Du är garanterad att få svar och bli publicerad i tidningen. Glöm inte att meddela din mailadress - då får du i en kort notis veta när din fråga lagts upp och slipper gå in på sidan och leta. Missa heller inte att adressera insändaren till rätt expert, det leder till att du får ett bättre svar. Tolkiens Ardas olika experter hittar du här. Gillar du magasinet? Passa på att anmäla en prenumeration samtidigt som du skriver din insändare! Lämna också gärna dina synpunkter på tidningen. Vad är bra? Vad kan förbättras? Tillbaka till Innehåll TOLKIENS ARDA SÖKER SKRIBENTER På vårkanten kommer månadsmagasinet Tolkiens Arda tillbaka, bättre än någonsin. Målet är att tidningen då ska ha fler skribenter som kan göra numren ännu fetare än tidigare. Gillar du att skriva? Anmäl ditt intresse till tolkiensarda@post.com så kanske du kan bli en del av redaktionen i vår! Du behöver inte nödvändigtvis vara ett levande uppslagsverk när det gäller Tolkienkunskap, det är viktigare att du gillar ämnet och kan skriva. Det finns också en möjlighet att du, om du så önskar, blir publicerad i tryckt format. En bok baserad på texterna i Tolkiens Arda är nämligen under produktion. Tillbaka till Innehåll Fortsätt att skriva in! Nästa nummer av Tolkiens Arda -- Magasinet kommer på lördag, den 30 november. I väntan på det kan tiden fördrivas med att utforska tidigare nummer av Tolkiens Arda, dessa återfinns i Arkivet. På återseende! Gustav Dahlander, Redaktör tolkien@sfbok.se Bilder: "Glamdring" © The Encyclopedia of Arda 2002 Tolkiens Arda är ett veckomagasin om författaren JRR Tolkien och dennes fiktiva värld Arda. Tidningen ges ut av SF-Bokhandeln. Innehållet är copyright Tolkiens Arda/SF-Bokhandeln om inte annat anges eller är avtalat. Manusstopp är torsdagar 18:00. Redaktion: Gustav Dahlander Redaktör, skribent, expert tolkiensarda@post.com Björn Fromén Expert tolkiensarda@post.com Erik Palm Skribent erik_dino@hotmail.com Johan Sandberg Expert jss001@hotmail.com Magnus Åberg Expert, skribent magnus.aaberg@home.se Tillbaka till Innehåll |