![]() |
|||||||||||||
Nummer
13 2003
|
Lördagen den 14 juni
|
||||||||||||
Välkommen till nummer 13 av Tolkiens Arda -- Magasinet! INNEHÅLL ANGÅENDE TOLKIEN Bidra till Ardas rekordbok! NYHETER Svenska namn i nyöversättningen! DE HEMLIGA DAGBÖCKERNA Frodos hemliga dagbok från Sagan om ringen SVENSK FANTASY FRÅN BÖRJAN Tolkiens genre skärskådas DEBATT: DYNINGAR Sven Bergersjö knyter ihop säcken OMRÖSTNINGEN Vad ska The Lord of the Rings heta i nyöversättningen? Missade du förra numret? Glöm inte att du kan hitta äldre magasin under Arkivet. ANGÅENDE TOLKIEN Vem skulle vinna om balrogen slogs mot Saruman? Vem är vackrast av Arwen och Lúthien? Frågor av den här typen kommer ofta in till Tolkiens Ardas frågespalt. Vi dödliga människor har alltid intresserat oss av rekord, i olika former. Det tycks inte spela någon roll om de slås i en verklig eller en fiktiv värld, vi vill fortfarande veta vem som är bäst. Därför tänkte vi på TA efterlysa uppgifter om de olika rekordinnehavarna i Tolkiens värld från er läsare, för att med tiden kunna sätta ihop en motsvarighet till Guiness rekordbok -- Ardas rekordbok! Kategorierna kan vara vilka som helst, det är bara fantasin som sätter gränserna. Och rekordinnehavarna behöver ju inte ha utsetts av Tolkien själv, den egna slutledningsförmågan kan räcka långt. Ett exempel är när man ska utse Arda största djur. En första tanke kan vara att det är olifanterna, men sedan kommer örnarna in i bilden, och blir slutligen svaret. Den mäktigaste krigaren är en annan fråga som dryftas flitigt, och här är givetvis svaret valan Tulkas. Nu är det dags för er läsare att börja fundera på tänkbara kandidater -- skicka in ditt förslag och bifoga om du vill en motivering, gärna med citat ur Tolkiens verk. Allt inskickat publiceras i Frågespalten, och om vi får in tillräckligt många kommer de så småningom att samlas i en artikel här i magasinet. Skicka in ditt bidrag till Ardas rekordbok nu! Trevlig läsning i detta nummer! ![]() Redaktör
![]() |
|||||||||||||
NYHETER ![]() Nyöversättaren lutar åt svenska namn Erik Andersson, som nyöversätter Härskarringen, intervjuades för en tid sedan i Bonniers Litterära Magasin. Vid tillfället meddelade Andersson att han nu lutar åt att översätta Tolkiens originalnamn, såsom "Rivendell" och "Treebeard", till svenska. Tidigare har frågan om svenska eller engelska namn ska användas varit föremål för intensiv debatt, inte minst här på Tolkiens Arda. Anledningen till att nyöversättare Andersson nu tycks ha ändrat inställning i denna fråga -- tidigare har han ju förespråkat ett användande av originalnamnen -- sägs vara att han läst Tolkiens A Guide to the Names in the Lord of the Rings, en essä i vilken professorn själv tar ställning för ett namnöversättande. Gustav Dahlander Bild: Taurrohir Fyra priser till "TTT" från MTV Den 31 maj hölls den årliga MTV Movie Awards. "Vår" film kammade hem fyra priser: Bästa film, Bästa "on-screen team" (för Sam, Frodo and Gollum), Bästa virtuella framträdande och Bästa actionsekvens. Sofia Danielsson Ny svensk Tolkienbok till hösten! Norstedts förlag meddelade nyligen via sin hemsida att man kommer släppa en ny svensk Tolkientitel i september. Boken ska få namnet Sagor från en farofylld värld, och är en översättning av brittiska Tales from the Perilous Realm. Om så är fallet kommer bandet innehålla Tolkiens berättelser Gillis Bonde från Ham, Blad av Niggle, Tom Bombadills äventyr och Sagan om Smeden och stjärnan. Gustav Dahlander Tolkiens "riktiga" påhittade ord En ny utgåva av The Oxford English Dictionary är på väg att släppas, och några nya ord har naturligtvis lagts till. Vi kan meddela att ett av dessa ord är "orcs". Fantasin blir verklighet! Sofia Danielsson Gollum och Sméagol "standees" i naturlig storlek ![]() Källa: shop.newline.com Anna Wikström Comeback för Haldir? En av TheOneRing.Nets spioner tror sig veta att vår vän Haldir kommer kunna ses i julens Sagan om konungens återkomst. Den som har sett Sagan om de två tornen vet ju att Haldir dog under slaget vid Helms klyfta, men eftersom han är en alv så vet man aldrig vad som kommer att ske härnäst. Enligt spionen ska Peter Jackson redan ha filmat scener som inkluderar Haldir, men det är än inte säkert att han kommer att använda dessa i bioversionen, eller ens i dvd-versionen. Sofia Danielsson Härskarringen blir musikal I skrivande stund är arbetet med att göra JRR Tolkiens Härskarringen till musikal i full gång. Det har meddelats att en sådan kommer ha premiär under våren 2005 i London. Den kommer sättas upp för att fira att det var 50 år sedan Tolkien skrev sitt mästerverk. Sofia Danielsson Grattis Lee-man! Den 1 juni fyllde Christopher Lee (Saruman) 81 år. Vi på Tolkiens Arda gratulerar -- snart är han förbi professorn själv! Sofia Danielsson
![]() DE HEMLIGA DAGBÖCKERNA Av: Cassandra Claire Översättning: A. Varghjärta Bild: Taurrohir Frodo har i flera bemärkelser varit eftertraktad i tidigare avsnitt av De hemliga dagböckerna, denna gång får vi veta hur han själv upplevde händelserna under den första filmen ...
24 oktober: Mår mycket bättre nu efter en lång och ostörd tupplur i Elronds hus. Uppå det så gav Sam mig ryggmassage och ett bubbelbad som blev pricken över i:et. Broderlig platonisk kärlek är underbart. Var dessvärre inte helt säker på varför han var tvungen att suga på mina tår, men jag är övertygad om att det har något att göra med alvisk läkekonst. ![]() 25 oktober: Har gått med på att bära Ringen till Mordor. Nu i efterhand så börjar jag misstänka att det var ett dåligt drag från min sida. 11 januari: Aragorn och Boromir hade ett stort gräl över vem som skulle få bära mig över Caradhras. Aragorn knuffade in Boromir i en snöhög varpå Boromir bet tag i Aragorns öra. Ringen måste påverka dem i högre grad än jag först trodde. 12 januari: Vaknade upp för att finna Aragorn lekandes med mina skjortknappar. Han är säkert ute efter Ringen. Nåväl, Sam dödar honom om han försöker något. 13 januari: Idag började Legolas smeka mina lår med sin båge. Blev häpen, hade ingen aning om att även Legolas ville ha Ringen. Den är sannerligen ett ting av ofattbar kraft. 14 januari: Gandalf visade mig några underliga konster han kan göra. Tydligen så är inte den spetsiga hatten där för blott syns skull. Jag undrar om Ringen har påverkat honom, eller om han bara är väldigt egendomlig. 15 januari: Känner mig äntligen utvilad. Det är så mörkt här i Morias gruvor att Aragorn inte kan hitta mig och nypa mig, som han brukat göra nu på sistone. Gandalf föll ner i avgrunden. Blev ledsen när spettshatt försvann. 14 februari: Lothlórien är så fint. Galadriel är också så väldigt fin. Erbjöd henne Ringen, men hon sa bara "nej, det finns något annat jag hellre önskar av dig Frodo Bagger," och försökte hela tiden föra upp en fot in i mina byxor. Så jag kunde ju inte annat göra än att ge henne ett par av mina reservbyxor, eftersom hon tycktes så förtrollad av dem. Kanske byxbrist i Lothlórien? Vad vet jag. 19 februari: Har rott hela dagen i båtar, väldigt trött. Merry och Pippin erbjöd sig att ge mig gruppmassage, det är trevligt att ha så omtänksamma vänner. Glad att Ringen inte påverkar dem. Dock så hade jag inte behövt få min rygg knådad riktigt så mycket, lika lite som några andra kroppsdelar. Pippin minns väl att vi fortfarande är kusiner? 26 februari: Boromir försökte ta Ringen. Är inte helt säker, men jag tror att han också försökte gosa lite. Väldigt påfrestande, med tanke på att Boromir är rätt stor. 26 februari, senare: Alla håller på att stöta på mig. Pallar inte längre. Beger mig mot Mordor. Sam gör mig sällskap. Vilket är väldigt bra med tanke på att han då kommer kunna ge mig mer av den där helt platoniska och broderliga fotmassagen han är så duktig på. Är dock sorgsen över att tvingas lämna sällskapet, särskilt nu när jag ställt in mig på tanken att ligga med Gimli. De där maffiga flätorna och den stora hjälmen -- sexigt. Nåväl, han skulle aldrig ha gillat mig ändå.
Aragorn & Boromir Pippin & Merry Legolas Arwen Aragorn II Théoden Publicerat med tillstånd av Alison M Wilgus och Cassandra Claire. The Very Secret Diaries ger ut dagböckerna på originalspråk. ![]() Svensk fantasy från början Av: Johan Sandberg Bild: Taurrohir Hur hänger fantasygenren ihop? Hur uppkom den? Varför finns det så lite skrivet på svenska? För den som gillar Tolkien är det i allra högsta grad intressant ta sig en funderare på denna litteratur. Johan Sandberg -- Tolkiens Ardas expert inom området -- har gjort just detta, och presenterar fantasyn ur ett svenskt perspektiv i två artiklar här i magasinet. I denna den första tar han upp genrens ursprung. Vad är fantasy? Människan har en förmåga att alltid vilja dela upp saker i små begripliga delar, så även litteraturen. Den mest grundläggande litterära uppdelning som kan göras är att dela in litteraturen i realistisk litteratur och ickerealistisk litteratur. Realistisk litteratur blir då litteratur som skildrar människor, händelser och platser som, teoretiskt, skulle kunna finnas, hända eller vara inom den verklighet som vi lever i, antingen i nuet, historien eller framtiden. Detta innebär att det trots att det inte finns någon Kommissarie Beck så är böckerna och filmerna om honom och hans kollegor en realistisk bok/film, eftersom handlingen skulle kunnat ha utspelats i vilken svensk storstad som helst under den tidsepoken. ![]() Självklart finns det litteratur som går över gränserna, som inte riktigt går att definiera med denna uppdelning. Men så är det med alla försök att ordna saker i ett fack. Sagor, gotiska skräckberättelser, spökhistorier och en hel del science fiction är alla exempel på litteratur som använder delar av vår verklighet, uppblandat med folkliga föreställningar om övernaturliga händelser eller kvasiteknologi för att presentera ett visserligen ickerealistiskt perspektiv på tillvaron, men ett perspektiv som ändå har verkligheten som grund. Då vi kommit dithän att vi nu vet att all ickerealistisk litteratur inte automatiskt är fantasy och att fantasy är skilt från sagor, skräckromaner och science fiction är det kanske dags att fråga sig vad fantasy egentligen är för något. Låt oss börja med att slå fast att fantasy inte nödvändigtvis måste handla om magi, trollkarlar, oövervinneliga hjältar och drakar. Fantasy är ett vidsträckt begrepp som i sig består av en mängd olika underavdelningar som sinsemellan är vitt skilda från varandra. Därför är det inte lätt att entydigt definiera fantasy som begrepp. Oftast ligger definitionen av fantasy parallellt med definitörens egen syn på vad som är fantasy. Med fantasy i denna artikel menar jag i alla fall det som kallas för "heroisk fantasy", "mytopoetisk fantasy" och "high fantasy", det vill säga fantasy som ligger nära den som skrevs av JRR Tolkien. Genren är mycket större än så, och i framtiden kanske jag skriver en liten artikel om olika sorters fantasy, om det finns ett intresse bland er läsare för det! Romatiken Fantasy som litterär form har sitt ursprung i romantiken under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Självfallet fanns det redan innan romantiken gott om ickerealistisk litteratur. Faktum är att innan realismens intrång på den litterära arenan var den ickerealistiska litteraturen helt dominerande. Säga vad man vill om de gamla grekerna och medeltidens författare, men det var inte realism i dagens bemärkelse som dessa eftersträvade. Romantiken -- som slog igenom i slutet av 1700-talet -- var i själva verket ett försök till återgång till den litteratur som fanns innan realismen kom på 1700-talet. Romantiken handlade mycket om längtan till det primitiva, det andliga, och i den mån den skildrade realistiska företeelser var det ofta i form av den historiska romanen, vilken lanserades av Sir Walter Scott. Självklart dog även romantiken ut, och ersattes av andra litterära strömningar i mitten av 1800-talet. Dock fanns det på sina håll kvar grupper som inte släppt romantikens grundtankar. I Frankrike utvecklades detta till symbolismen, en inriktning som kom att påverka poesin i hela Europa ända fram till 1930-talet. I England kom de så kallade prerafaeliterna att fortsätta romantikens gärning. De främsta företrädarna för detta var syskonen Rossetti. Till prerafaeliterna hörde även William Morris, den man som mer eller mindre gjorde den form i vilken nära nog all modern så kallad "high fantasy" är stöpt (jodå, även Tolkien hade en föregångare!). Fantasy som vi menar i dag har alltså sitt ursprung i de rester av romantiken som, framför allt i det viktorianska England, dröjde kvar ända fram till 1900-talets början. Jag tror att det är just därför som fantasyn är så präglad av den anglosaxiska kulturen, och därför som merparten av våra fantasyförfattare finns just i England och USA. I USA var det utan tvivel Edgar Allan Poe som gick i bräschen för fantasyn, detta ungefär samtidigt som William Morris i England. 1838 gav Poe ut The Narrative of Arthur Gordon Pym och 1840 The Tales of the Grotesque and Arabesque, två böcker som helt klart tangerar fantasy som genre. Poes författarskap skulle vara alltför omfattande att gå in på, jag vill bara påvisa att det även i USA finns en fantasytradition som går tillbaka till romantiken. Den svenska fantasylitteraturens ursprung Den anglosaxiska fantasylitteraturen har sina rötter i romantiken, och så har även den svenska. Det första verk på svenska som kommer i närheten av fantasy är Per Daniel Amadeus Atterboms versepos Lycksalighetens ö som publicerades mellan åren 1824 och 1827. 1835 kom Carl Jonas Love Almquists versepos Arthurs jakt som också kan anses ha tangerat fantasy som genre. Även Viktor Rydberg var inne och tassade på fantasyns utmarker när han 1848 lät trycka följetongen Vampyren. Dessutom var stora delar av Selma Lagerlöfs produktion fylld av fantastiska inslag, även om det bara är i ett fåtal romaner som det fantastiska blir en bärande del; Herr Arnes penningar (1903), Nils Holgerssons underbara resa (1906-1907) och Körkarlen (1912). Influenser från förr saknas alltså inte i den svenska litteraturen och jag skall senare försöka att förklara vad jag tror det beror på att svenska författare inte har ägnat sig åt fantasy, eller för den delen, science fiction. --------------- Den andra och avslutande delen i denna artikelserie kommer i nästa magasin. Visste du att ett fotbollslag i Division 7 Stockholm A bär namnet "Legolas"? I skrivande stund ligger de trea i tabellen, deras hemsida kan åses här. ![]() DEBATT: Dyningar Av: Sven Bergersjö Bild: Taurrohir Från början var det lite svårt att få folk att skicka in kommentarer i denna min debatt, och de som svarade var ganska missnöjda. Men efter lite tjat så kom det även svar från andra, och det visar ju att Tolkiens Ardas läsare inte har samma åsikter allihop, vilket jag personligen tycker är väldigt bra. Jag vill tacka alla som deltagit i debatten och bidragit med sina åsikter. Många av de senaste insändarna har även försökt besvara ![]() En läsare frågar mig till exempel om jag läst Härskarringen på originalspråk, och påpekar att jag kanske ogillar saker som kommit med i översättningen. Det ligger faktiskt en poäng där -- ett verk är i princip alltid bäst i originalspråk, och jag måste erkänna att jag enbart har läst Härskarringen på svenska. Men trots det tror jag inte det skulle göra någon skillnad i min kritik, för det jag inte gillat har ju varit andra, icke språkliga saker (se min artikel Tolkien -- One writer to fool them all ...). En annan läsare har sänt in ett förslag på varför orcher är så onda: deras vilja skulle vara utbytt mot ändlöst hat mot allt levande. Ett innovativt förslag, men jag kan tyvärr inte nöja mig med det. I Härskarringen har orcherna egen vilja. Mycket egen. Så egen att de är fruktansvärt dåliga på att samarbeta i grupp någon längre tid. Det i sin tur gör att de, oavsett om de enbart hatade allt levande eller bara var dåliga på att samarbeta, borde vara så självdestruktiva att de efter några generationer skulle försvunnit på egen hand ... Ett tips jag fick var att jag skulle ha lättare att förstå det jag kallar alvernas fascistiska och överlägsna beteende om jag läste Silmarillion. Jag har dock svårt att tro att denna bok skulle rättfärdiga alvernas handlingar. Det kan jämföras med att Israel får begå vilka handlingar som helst, eftersom judarna tidigare behandlats så illa. Vissa kanske tycker det är rätt, men det gör inte jag. Det är för övrigt inte bara alver som finner sig själva för mer än andra. Hade det varit så, skulle jag inte haft något emot det. Det handlar ju faktiskt om skönlitteratur. Vad jag i själva verket har något emot är att Tolkien uppenbarligen ser alverna som skapelsens blomma, på samma sätt som han ser upp till kungar. Nu levde ju Tolkien under en annan tid och han var dessutom engelsman, så att han var monarkist är väl kanske inte så märkligt. Monarkin och dess värderingar har ett ännu starkare fäste i England än i Sverige, och hur det såg ut under Tolkiens levnad ska vi bara inte prata om. Men likväl, ska jag recensera hans böcker så tar jag ju upp det ändå. Återigen alltså: Jag stör mig inte på alvernas beteende, utan på hur de framställs (de och monarkerna i böckerna) av författaren. Alla de insändare som kommit sedan den förra debattartikeln Barnböcker är mesiga -- eller?, har varit mycket sakliga och förståndiga (enligt mitt sätt att se det, alltså ...). Jag har rent av blivit tackad för att jag använder mitt kritiska tänkande. Detta tycker jag är roligt, för det visar att liksom vissa läsare irriteras av mina skriverier finns det även de som uppskattar dem. Detta får bli avslutningen på debatten. Men fortsätt gärna att sända in era åsikter, vad ni än tycker. Svaren kommer ju, nu som tidigare, med i Frågespalten. --------------- Tidigare artiklar: Peter Jackson borde få smisk! Tolkien -- One writer to fool them all ... Debatt: Håll med eller håll käft! Debatt: Barnböcker är mesiga -- eller? --------------- ![]() ![]() OMRÖSTNINGEN Det har länge rått stor förvirring om vad boken The Lord of the Rings, som vanligen uppdelas i The Fellowship of the Ring, The Two Towers och The Return of the King, egentligen heter på svenska. Sagan om ringen har varit en populär benämning, men den kanske bättre lämpade titeln Härskarringen har alltid funnits med i bilden. Andra begrepp som förekommit inkluderar Trilogin om Härskarringen och Sagan om Ringen (med inledande versal i "Ringen"). Nu när verket ska komma i nyöversättning har man dock chansen att reda ut denna problematik en gång för alla, är det lämpligast att översätta originaltiteln rakt av? Här är det dags för Tolkiens Arda-läsarna att döma -- vad vill ni att boken ska kallas? Nu har det blivit dags att redovisa resultatet i omröstningen som utsåg Tolkiens Ardas populäraste sektion. Detta blev en för oss på redaktionen mycket intressant historia med en i våra ögon värdig vinnare -- Artiklar. De hemliga dagböckerna bjöd dock överraskande hårt motstånd, och förlorade i slutändan racet med endast en poäng. Insändare, Nyheter och Angående Tolkien verkar också vara uppskattade inslag, medan Språkskolan och Omröstningen nådde överraskande klena resultat. Kanske är det dags att byta ut dessa sektioner mot något annat? Hör gärna av er med kommentarer. Resultatet här är viktigt då det ger en tydlig indikation på hur sajten bör utvecklas i framtiden, vi tackar alla som tog sig tid att rösta.
Tidigare fortfarande öppna omröstningar: Tolkiens Arda -- Magasinet nr 2: Vilket är Silmarillions bästa kapitel? Tolkiens Arda -- Magasinet nr 12: Vilken sektion på Tolkiens Arda gillar du bäst? ! Tolkiens Arda -- Magasinet nr 14: Hur många gånger har du sett "TTT" på bio? ![]() |
|||||||||||||
TOLKIENS ARDA SÖKER MEDARBETARE Tolkiens Ardas sidor utvecklas ständigt. Vi expanderar och nya avdelningar öppnas. Vill du vara med i skapandet av Sveriges största Tolkienresurs? Vi söker konstant efter entusiastiska personer som kan vara med och göra sidorna ännu bättre. Just nu är vi bland annat i behov av personer som kan svara på insändare, producera bildmaterial, skriva nyhetsnotiser och hantera webbsidornas tekniska aspekter. Gillar du att skriva? Anmäl ditt intresse till tolkiensarda@post.com så kanske du kan bli Tolkiens Arda-skribent! Du behöver inte nödvändigtvis vara ett levande uppslagsverk när det gäller Tolkienkunskap, det är viktigare att du gillar ämnet och kan skriva. Det finns också en möjlighet att du, om du så önskar, blir publicerad i tryckt format. En bok baserad på texterna i Tolkiens Arda är nämligen under produktion. ![]() Bilder: Gollum i Sagan om konungens återkomst Foto: Pierre Vinet © New Line Productions "Glamdring" © The Encyclopedia of Arda
![]() |
SF-Bokhandeln, Västerlånggatan 48, Gamla Stan,
Stockholm Postadress: Box 2300 103 17 Stockholm E-mail: fragor@sfbok.se Telefon: 08/21 50 52 Fax: 08/24 77 30 |